Finlands kemilärarens uppfattningar om teknologi och datorstödd mätutrustning

Då samhället moderniseras, baserar det sig allt mer på teknologi. Liknande mönster kan ses även i skolundervisningen. Av eleverna förväntas det att de i olika sammanhang skall kunna utnyttja och förstå teknologi på kemilektionerna. På gymnasienivån är förväntningarna ännu större och märkbara, då t.ex. studentexamen skall skrivas elektroniskt. Många olika tekniska verktyg och hjälpmedel finns till förfogande för kemiläraren. Denna undersökning fokuserade på datorstödd mätutrustning (t.ex. en elektronisk pH-mätare, bild 1), då den är en av de första och mest använda teknologierna i undervisningssyfte.

I bild, där är en Datorbaserad mätutrustning i användning.
Kuva 1. Datorbaserad mätutrustning i användning.

Först undersöktes kemilärarens uppfattning om begreppet kemisk teknologi, för att få en uppfattning om ifall begreppet är bekant för lärarna. Olika kategorier bildades utgående från lärarnas svar, och det visade sig att det uppstod väldigt många kategorier. Detta tyder på att begreppet inte är entydigt för lärarna. De flesta svaren innehöll kopplingar till datorer eller annan teknisk utrustning.

Till näst undersöktes hur datorstödd mätutrustning används av kemilärarna. Av de 193 svaren som vi fick, var det 31 % som meddelade att de aldrig använder datorstödd mätutrustning och 12 % använder ofta eller verkligen ofta. Största delen av de läraren, som använder ofta eller verkligen ofta datorstödd mätutrustning, grundar sin användning på teknisk nytta (t.ex. försnabbar mätningar eller förenklar analysering av resultaten) som teknologin för med sig. Däremot var brist på utrustning och brist på kunskap de största orsakerna till varför datorbaserad mätutrustning inte används.

Till sist undersöktes även hurdana läraren som använder datorbaserad
mätutrustning. Det visade sig att gymnasieläraren använder betydligt mer än grundskolans läraren. Detta kan bra grunda sig de elektroniska
studentskrivningarna, som styr undervisningen i gymnasiet mot ett mer elektronisk riktning. Skillnader upptäcktes även hos de läraren som mer aktivt deltar i yrkesinriktad fortbildning samt hos de läraren som har studerat mer kemi under sina studier.

Text: Jannica Laakso