Vecka 7

“Success isn’t about results its about what you learned along the way”

Den sjunde och sista veckans lektion gick ut på att vi själva skulle skapa en valfri karta. Före uppgiften så skulle vi även förbereda genom att söka upp lämplig data.

Att hitta data för uppgiften tyckte jag var mycket svårt, jag hittade lätt geopackages av alla världens länder men att sen hitta något passande material att presentera i dessa kartor lyckades jag inte över huvud taget med. Problem jag hade med materialen var bland annat att de var gjorda med andra områdes indelningar än min grundkarta samt att de över huvud taget inte hade noggrannare position än land. Laura Vitikka berättar också om hur hon hade en del svårigheter med att hitta lämpligt material i sin blogg Lauran opiskelublogi, att andra haft svårigheter med samma sak kändes lättande.

 

Skogsbränder i Australien

Till en början sökte jag material över vad som helst som kunde vara intressant men senare så lade jag fokus på Australien och “bushfires”. Jag hade tänkt mig att det skulle vara lätt att hitta data om Australien eftersom jag kunde söka materialet på engelska men det här visade sig inte vara sant. Då jag inte hittade något bra material om Australien så började jag istället söka material för USA kring samma ämne, där hittade jag vad jag trodde var ett passande material tills jag märkte att det fans många rader data för varje stat och att jag därför inte kunde presentera datan som önskat. Efter det här så gav jag igen upp på USA och for tillbaks till Australien. Till slut så hittade jag material om skogsbränder i Australien, men det var definitivt inte så bra som jag hade hoppats. Jag hade letat material så länge att jag gav upp och det här materialet blev därför det som jag slutligen visualiserade i min karta (bild 1).

Bild 1, karta över andel av brandområdet som består av skog (%).

Materialet jag valde hade sina problem och kartan jag gjorde med det visualiserar bäst hur man inte bör göra kartor. Problem med kartan är först och främst ämnet/materialet som inte egentligen säger den som läser kartan något. Som legendens titel säger så är det som visualiseras “andel av brand zonen som som består av skog”, eftersom den som läser kartan inte vet hur stor brand zonen är eller hur stor andel av de olika provinserna som består av skog så är den presenterade infon värdelös. Andra problem med kartan är hur stora indelningarna av landet är, vilket igen gör att kartan inte skulle säga den som ser på den mycket även ifall att den visualiserade mera lämplig data.

 

Dödsfall orsakade av naturkatastrofer i Sydamerika

Efter föreläsningen fortsatte jag mina försök eftersom jag inte alls blev nöjd med min första karta, jag böt också helt område och fokus igen. Armida Wanström tipsade om websidan our world in data och hur man kan sätta in datan i en egen excell tabell för att bara ta in det som verkligen intresserar en i QGIS. Websidan var inte den smidigaste att använda men därifrån hittade jag passande material som jag förde i en excell. Materialet handlade om dödsfall orsakade av naturkatastrofer i Sydamerika. Med detta material lyckades jag göra vad jag skulle kalla en acceptabel karta (bild 2).

Bild 2, karta över antalet dödsfall orsakade av naturkatastrofer i Sydamerika år 2020.

Kartan i bild två är definitivt bättre än min första karta men den har också sina problem som att dödsfallen är i absoluta tal. I det här fallet så skulle kartan ha varit mera informativ ifall att den gjorts med antalet dödsfall i jämförelse med antalet invånare i de olika länderna.

Eftersom jag inte var helt nöjd med min andra karta heller så började jag på med att göra en karta över Sydamerikas befolkningen och över den absoluta fattigdomen i de olika länderna däri. Jag tänkte mig att dessa tre kartor sida vi sida eller kombinerade kunde vara intressanta eftersom jag har förstått att fattigdom ofta hör ihop med att ett större antal personer omkommer i naturkatastrofer. Men när jag höll på med de andra kartorna så fick jag glädjebeskedet “QGIS ended unexpectedly” och naturligtvis hade jag glömt att spara. Efter det här så gav jag upp med uppgiften för den här gången men jag funderar ännu på att nästa vecka göra ett nytt försök som förhoppningsvis kommer resultera i en karta jag kan känna mig nöjd med. Att läsa de andras bloggar och se på kartorna de gjort fick mig ännu mera att vilja göra ett nytt försök, speciellt Samuli Haimis kartor i hans blogg Samulin gis-blogi tyckte jag var intressanta och kreativa då han använt data som han själv samlat in.

Bild 3, glädjebesked från QGIS.

Fastän jag inte fick producerat någon karta som jag blev nöjd med den här veckan så tycker jag ändå att jag lärt mig mycket genom att arbeta i QGIS samt söka data. Jag har bland annat blivit mycket mera bekant med hur man förenar vektor material, hur man för in tabeller och hur man handskas med attributdatatabellen.

 

Källor:

GADM. (2022). GADM data. https://gadm.org/data.html

Ourworldindata. (2024). Natural disasters. https://ourworldindata.org/natural-disasters

Haimi, S. (3.3.2024) Kurssikerta 7: omat aineistot ja uusien työkalujen omaehtoista opiskelua. Hämtad 4.3.2024. https://blogs.helsinki.fi/sadhaimi/

Vitikka, L. (28.2.2024). Valaiden ja ihmisten valtatiet 28.2. Hämtad 4.3.2024. https://blogs.helsinki.fi/viclaura/

Wanström, A. (2024) https://blogs.helsinki.fi/armida/

 

 

 

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *