Vecka 1

Nyintroduktion till QGIS

Kväveutsläpp av länder kring östersjön

Kursens första föreläsning gick ut på att i QGIS skapa en karta över kväveutsläpp per stat kring Östersjön. QGIS programmet var redan lite bekant ifrån kursen introduktion till geoinformatik i geografin MAA-104. Trotts detta så krävdes det att hålla koncentrationen uppe för att inte missa något av de många stegen i skapandet av kartan, detta också eftersom jag inte förstod mycket av det som sades på grund av språket.

I slutändan blev jag nöjd med min karta eftersom den blev nästan exakt som exemplet. Jag tycker om kartans färger, hur allt blev tydligare när man tog bort sjöarnas kantlinje och hur Östersjön tydligt träder fram med hjälp av höjdkurvorna och des svarta “ram”. Framöver är dock att göra mina kartor mera “egna” kanske något som jag skulle kunna sträva mot. 

På kartan i bild 1 sticker Polen ut som det land med störst kväveutsläpp och Estland ut som det land med minst kväveutsläpp.

Polens höga kväveutsläpp beror på förbränning och transport som tillsammans utgör över 95% av landets kvävedioxid utsläpp se bild 2. (Bartnicki, J., Semeena, V.S., Mazur, A. et al. 2018)

Estlands relativt låga kväveutsläpp beror bland annat på deras hållbarhets politik se bild 3 (European Environment Agency, 2023). Men även i Estland så är den största källan till kväve utsläpp förbränning i olika former (Bartnicki, J., Semeena, V.S., Mazur, A. et al. 2018).

Andel personer med utländskt medborgarskap i Finland

Till hemuppgift hade vi att göra en karta över Finlands kommuner där vi endera använde oss av variabler som fanns i materialet vi redan hade laddat ner under föreläsningen eller genom att söka fram eget material.

Jag valde att göra det lättare alternativet och använde alltså materialet vi redan hade laddat ned. Trotts att jag valde det lättare alternativet så var det ändå lite svårt att minnas exakt hur man skulle göra men med lite hjälp så fick jag snabbt en karta gjord. Jag försökte mig också på att göra det svårare alternativet men förstod inte direkt hur jag skulle få nedladdat datan i rät format och bestämde mig därefter för att en av uppgifterna var tillräckligt.

För kartan i bild 4 så valde jag att ändra brytpunkterna till att vara naturliga eftersom jag på så sätt fick mera variation i färgerna och en mera visuellt intressant karta. Något som jag känner att är lätt problematiskt med kartan är dock hur man inte direkt kan se de små öarnas värde, bland dem finns sen också de enda platserna som hör till den sista klassen. Det här känner jag gör att den sista klassen ser ut att vara utan värde på kartan. En annan sak jag funderade på kring min kartas utförande är antalet klasser jag använt, kanske skulle den ha blivit bättre med en färre.

På kartan i bild 4 finns två kluster ett kring Helsingfors och ett kring Åland, ytterligare så finns där en utstickare som då är Närpes kommun. De här områdena har alltså den högsta andel personer med utländskt medborgarskap i Finland.

I huvudstadsregionen är andelen individer med utländskt medborgarskap naturligt högt likt i många andra huvudstäder runt om på jorden. Orsaken till att huvudstadsregioner ofta har en större andel internationell befolkning än resten av ett land är bland annat utbildnings- och arbetsmöjligheterna. På dessa platser finns det ofta också möjlighet till studier och arbete på annat än de inhemska språken. På Åland tror jag som Laura har skrivit i sin blogg Laruran opiskelublogi alltså att den stora andel utländska befolkning beror på att relativt många ifrån Sverige bosätter sig där, men jag tror också att arbetsinvandringen dit kan påverka. Det avvikande höga antalet utländska i Närpes beror främst på arbetsinvandringen för växthusnäringen men också för metallindustri och verkstäder (Snickars, J., 2022).

Källor

Bartnicki, J., Semeena, V.S., Mazur, A. et al. (25.10.2018). Contribution of Poland to Atmospheric Nitrogen Deposition to the Baltic Sea. Water Air Soil Pollut 229, 353 (2018). https://doi.org/10.1007/s11270-018-4009-5

European Environment Agency. (24.11.2023). Air pollution country fact sheets 2023. https://www.eea.europa.eu/themes/air/country-fact-sheets/2023-country-fact-sheets 

Snickars, J. (7.2.2022). Närpes blir allt mer internationellt-behovet av utländsk arbetskraft ökar. Närpes blir allt mer internationellt – behovet av utländsk arbetskraft ökar | Kommuntorget.fi

Vitikka, L. (17.1.2024). Oppimispäiväkirja ja tehtävät 17.1. Hämtad 22.1.2024. Lauran opiskelublogi – Blogi kurssitöille ja muulle pakolliselle sisällölle. (helsinki.fi)