Punkt- och rutnäts material
Svenskspråkiga i huvudstadsregionen
Under den fjärde veckans föreläsning så berättades det först om punkt och rutnäts material varefter vi gick igenom två exempel uppgifter. Den första uppgiften gick ut på att dela in huvudstadsregionen i ett 1km x 1km rutnät för att sen med hjälp av det illustrera det absolut och det procentuella antalet svenskspråkiga i området, se karta 1 och 2.
Jag blev nöjda med kartorna i bild 1 och 2, jag tycker att de tydligt påvisar det som jag rubriksatt. Den första kartan kan dock vara missledande eftersom den visar det absoluta antalet, orsaken till att detta är hur den kartans resultat i stor grad hör ihop med var det på kartan bor mera personer inte bara var det bor flera svenskspråkiga personer. Att den första kartan faktiskt är missledande förstärktes ytterligare av hur karta i bild 1 är väldigt lik kartan i bild 3, som istället avbildar det absoluta antalet med modersmål som inte är finska eller svenska. De här kartorna liknar alltså varan trotts att de avbildar olika fenomen eftersom de visar det absoluta antalet som i stor grad hör ihop med det totala antalet invånare. Allt detta gör att kartan i bild 2 bättre framställer var det egentligen finns flera svenskspråkiga i huvudstadsregionen och att karta 1 mest är intressant i förhållande till karta 2.
När jag försökte avläsa resultaten i kartan i bild 2 så fick jag känn på svagheterna i att använda rutnät istället för administrativa gränser. Detta eftersom jag inte känner huvudstadsregionen så bra att jag skulle kunna säga vad områdena heter där det på kartan finns ett högre antal svenskspråkiga, därför blev jag tvungen att använda en annan karta för att lista ut ungefär vilka områden som det kunde handla om. Genom att använda andra kartor så kunde jag konstatera att till exempel Grankulla är ett av de områden med en högre andel svenskspråkiga. Jag började också funderade på ifall att min karta skulle vara lättare att avläsa med några platsnamn.
Höjdkurvor och punkter
Föreläsningens andra uppgiften gick i sin tur ut på att vi skulle skapa höjdkurvor till en grundkarta som saknade dem, för den uppgiften så importerade vi för första gången raster data vilket vi använde som basen i skapandet av höjdkurvorna. Den senare uppgiften är bland det häftigaste jag tyckt att vi gjort och det känns lite som magi hur man ifrån raster datan kunde få höjdkurvor. I samma karta så fortsatte vi sen också med att markera husen som punkt objekt och vägarna som linje objekt. Jag fortsatte sen också själv hemma på kartan och ritade ut floden och åkrarna i området.
Antal invånare med icke inhemska modersmål
För den självständiga uppgiften gjorde jag först två karta över antal och andel med övriga modersmål i huvudstadsregionen med samma rutnät som övningsuppgiften alltså hade rutorna storleken 1km x 1km, se bild 4 och 5. Sen så presenterade jag igen samma material men med rutor som hade storleken 500m x 500m, se bild 6 och 7. Trotts att jag gjorde de självständiga uppgifterna samma dag som vi hade föreläsningen så hade jag svårt att minnas hur man skulle skapa rutnätet men efter att ha kollat på videon från en tidigare föreläsning och fåt lite hjälp från Armida Wanström så lyckades jag skapa ett nytt rutnät.
Jag blev också nöjd med utseendet för kartorna i bild 4-7, men något jag funderade på var hur man kort och simpelt skulle föra fram vad kartorna avbilda i rubriken. Mitt problem med rubriken kom ifrån att jag kände att till exempel “andel med modersmål som inte är svenska, finska eller samiska” var onödigt långt, men kanske skulle det ändå ha varit en bättre rubrik i slutändan eftersom den som ser på kartan nödvändigtvis inte vet vad “övriga modersmål” egentligen betyder. Jag blev också nöjd med valet av noggrannhet i de två sista kartorna eftersom de ännu går att avläsa enkelt men ändå är mycket noggrannare än de föregående kartorna. Även gällande kartorna i bild 4-7 så gäller samma sak som för de i bild 1-2, alltså att de absoluta kartorna är missledande men intressanta för jämförelse.
När jag försökte avläsa kartorna över antal och andel med övriga modersmål så stötte jag igen på problemet att jag inte visste vad de olika områdena hette och därför blev jag igen tvungen att använda andra kartor parallellt för att kunna jämföra. Både kartan i bild 5 och 7 visar på att de med övriga modersmål bosatt sig i hela huvudstadsregionen, jag har svårt att hitta några mönster i det men som Armida skriver i sin blogg Gissful Thinking så ser till exempel Östra centrum ut att ha högre andel individer med utländska modersmål. Sådana med övriga modersmål är troligtvis utlänningar, jag tycker som sagt att de har bosatt sig över hela huvudstadsregionen och att inga allt för tydliga kluster eller mönster kan avläsas från mina kartor. Detta ser jag som en positiv sak och skulle visa på att det inte finns en alltför hög grad av segregation i huvudstadsregionen, men det finns också en risk att mina kartor inte är tillräckligt sanningsenliga eller att jag inte bara hittar mönster som finns där i.
Plus och minus med rutnäts material
+
Inte begränsade av administrativa gränsers storlek
Kan göra väldigt noggranna kartor
Är tydlig
–
I vissa fall är de färdiga administrativa mera lämpliga
kan vara svårt att veta till vilken ruta en platts hör
Delar in området olika beroende på var exakt man sätter gränserna för rutsystemet
källor
Wanström, A. (7.2.2024) . Rutor och tankeknutor vecka 4. Hämtad 11.2.2024. Rutor och tankeknutor vecka 4 – Gissful thinking (helsinki.fi)