Epicollect5 och interpolering
Veckans föreläsnings började med att vi fick testa på att använda Epicollect 5, epicollect är en app genom vilken man kan samla in mobil data. Vi fick testa på att använda appen genom att gå runt i närområdet och där svara på frågor samt ta bilder av oliks platser, datan vi samlade in fick vi sen lägga in i QGIS. I QGIS gjorde vi en interpolering av materialet som visade hur säkra vi kände att olika områden var, se bild 1. Att själv samla in data och att sen direkt kunna se det visualiserat i QGIS kändes rät så häftigt.
Hasarder på världskartan
Veckans självständiga uppgift fokuserade på att importera data från olika källor på nätet till QGIS. För en gångs skull så hade jag inga större problem med uppgiften och fick relativt snabbt nedladdat både data över jordbävningar av olika magnitud och vulkan förekomster. Det enda problem jag hade med materialet var att jag först hade det i fel koordinatsystem vilket gjorde att det visade sig som en enda punkt.
Den andra delen av veckans uppgift var att själv välja ett sätt för att visualisera den data man tagit in i programmet, med mål att göra något som kunde användas av en lärare under lektions undervisning. Att själv fundera ut vilken typ av karta som skulle passa för det här och som man kunde göra med materialet kändes betydligt svårare än att ta in datan till QGIS.
Jag funderade bland annat på om man kunde göra en karta över andelen vulkaner efter land eller sen en rutnätskarta över samma sak, jag kom dock fram till att det inte skulle fungera eftersom det inte fans några kustlinjer i materialet och det därför skulle ha varit väldigt svårt att avläsa de kartor jag gjort. Jag funderade också på att använda mig av interpolering men märkte fort att inte heller detta var ett alternativ eftersom det aldrig laddade klart och det helt enkelt inte gick att göra med hela det material jag hade. Ett annat problem med interpoleringen var att jag inte hade någon relevant variabel som jag kunde basera den på, för att till exempel illustrera höjden på vulkaner genom interpolering ger inget intressant info (höjden av vulkaner var en färdig variabel i materialet).
I slutändan så hittade jag funktionen heatmap när jag kollade igenom hur man kunde presentera materialets punkter. Genom att presentera punkterna som en heatmap där jag ändrat så att färgskalan började från genomskinligt kunde jag enkelt illustrera var det fans många vulkaner samt var det skedde många jordbävningar utan att skymma bakgrunds kartan, se bild 2 och 3.
Jag blev nöjd med med utseendet av kartorna som jag gjorde på det här sättet, jag hade dock problem med att det inte gav mig någon färgskala automatiskt i legenden. Det kändes heller inte som att jag i slutändan uppnådde mitt resultat på “rätt sätt”.
Jag valde att lämna min tredje karta över hasarder som en helt vanlig punkt karta men med de olika magnituderna av jordbävning lagrade på varan. Jag blev också nöjd med utseendet av denna karta.
Jag tycker att mina kartor skulle vara användbara i undervisning för att illustrera var kontinentalplattornas gränser går samt des koppling till jordbävningar och förekomsten av vulkaner. Jag tycker också att mina kartor fungera bra tillsammans eftersom de två första lätt kan jämföras medans den tredje med sina punkter ännu tydligare illustrerar kontinentalplattornas gränser. Trotts att jag blev nöjd med mina kartor så kan jag uppskatta hur till exempel Saara Torvi i sin blogg valt att fokusera på ett visst område istället för på hela världskartan.
Liknande kartor jag hittade på nätet:
Källor:
Torvi, S. (21.2.2024). Kuudes kurssikerta – liukastelua ja interpolointia. Hämtad 22.2.2024. Saara’s blog – MAA-202 Geoinformatiikan menetelmät 1, 2024 (helsinki.fi)
World in maps (u.å.). Volcanoes world map. World in maps. Volcanoes world map – World in maps
Wikipedia (u.å.). List of earthquakes. Wikipedia. Lists of earthquakes – Wikipedia
CBC news (2.4.2014). Map: Earthquake danger zones around the world. CBC. Map: Earthquake danger zones around the world – CBCNews.ca
1 comment