Vecka 3. QGIS börjar bli bekant
Under lektion 3 gjorde vi en karta över konflikter inom Afrika, bild 1. Det intressanta med kartan vi gjorde är att det är ett bra verktyg att förklara hur konflikterna korrelerar med mängden naturresurser. Problemet med min karta är att jag använde dåliga färger och det gjorde att kartan blev mycket otydlig. Man har svårt att urskilja konflikterna med diamanter och det försvårar möjligheten att tyda kartan rätt.
Då jag började arbeta med inlämningsuppgiften valde jag att fokusera på att göra tydligare färger för att urskilja de olika kategorierna på kartan. Detta visade sig dock inte vara den största utmaningen med uppgiften. Då jag började göra översvämningsindex kartan, bild 2, hade jag svårigheter att få Qgis att fungera. Orsaken till svårigheterna var att jag hade inte förstått att då man vill göra en ekvation krävs det att talen är på samma lager. Keskiylivirtaama lagret var i själva verket inte ett lager utan endast information i tabell format, och därav gick det inte att dividera MHQ/MNQ.
Efter att jag äntligen fått lagren ihopsatta så att det gick att dividera de två tabellerna började kartan se ut som den borde. Då uppstod en ny utmaning som jag nu senare märkt att flera andra också upplevt. I till exempel Maijan blogi ser man även hur min karta sett ut då jag inte förstått diagram verktyget. Det var djupet av sjön, järvisyvyys, som inte ville se ut som ett diagram. Orsaken varför kartan blev tillslut färdig var att jag prövade varenda en funktion i diagram verktyget. Kartan är en koropletkarta och en punktkarta, som visar översvämningsindex och djupet av sjöar i Finland
Inlämningsuppgiften var den första uppgiften på Qgis utan tydliga anvisningar. Tack vare den lilla mängd anvisningar blev man tvungen att pröva sig framåt och det gjorde att jag börjar förstå mycket bättre Qgis
Källor:
Kursmaterial Geoinformatiikan menetelmät
Maija Jalosen blogi: https://blogs.helsinki.fi/mmjalone/ , 25.2.2021