Text och foto: Jenny Schroderus
Här på bloggen har det varit tal om Språkinstitutets kampanj för ett klarare myndighetsspråk på finska, så nu tänkte jag berätta lite om samma kampanj på svenska. För kampanjen är tvåspråkig.
Skatteförvaltningen, där jag jobbar som översättare (fi-sve) vid sidan om studierna i nordiska språk eller om det är tvärtom, är med i Klarspråkskampanjen. Jag är med i Skatteförvaltningens tvåspråkiga projektgrupp för klarspråksarbetet. Projektet har olika delområden, som du kan läsa litet om här, och nu ska jag berätta närmare om mitt ansvarsområde.
Skatteförvaltningen är en av sex myndigheter som i pilotskedet ska tillämpa handlingsprogrammet i praktiken. För även om undervisningsministeriet gjort en omfattande rapport och Språkinstitutet startat en kampanj så betyder det ingalunda att alla myndigheter genast börjar med klarspråk. Nejdå, i verkligheten är det långt ifrån ”amen i kyrkan”. Någon måste driva saken vid varje enskild myndighet.
Projektgruppen bestämde att vi bland annat ska göra en sida på intranätet där vi ger skrivråd på svenska, och inom kort ska erbjuda en frågespalt. Att göra en sida på intranet för ett bättre myndighetsspråk är ett av de tio officiella tipsen för myndigheterna. Sidan är till både för de egna översättarna men framför allt för den svenskspråkiga personalen, eller alla dem som handlägger skatteärenden på svenska. Min uppgift i klarspråksprojektet är att fundera ut vilka hjälpmedel som bäst lämpar sig för skattetjänstemännen, plocka ut bitar och sätta dem på intrat.
Jag har haft stor nytta av att jag samtidigt med projektarbetet gick kursen Tillämpad språkvård. Där fick vi titta på utvalda texter av mindre bra kvalitet och tillsammans fundera på hur man kunde förbättra dem. Kursdeltagarna gjorde även ett studiebesök till Skatteförvaltningen. Under såväl kampanjens olika evenemang som under språkvårdskursen har jag fått flera nya infallsvinklar för klarspråksarbetet. Jag har gjort olika klarspråkstest på nätet, lusläst SLAF för n:te gången, läst böcker i ämnet och jämfört med texter från Skatteverket i Sverige m.m. I våras gick jag också en kurs där vi studerade systemisk funktionell lingvistik. Detta ämne kändes i början lite svårt att ta till sej, men så insåg jag att det här med frågan om ”vem gör vad” är precis vad som behövs när ett budskap ska gå fram tydligt. Men lika mycket som klarspråksarbete handlar om språk handlar det också om att fundera på hur man ska genomföra det hela på en arbetsplats.
Tillsammans med några kolleger var jag nyligen i Sverige för att lyssna på vad Skatteverket kommunikationsenhet hade att berätta om sitt klarspråksarbete. Som väntat har klarspråket där trängt mycket djupare in i organisationen än hos oss. Systematiskt arbete, högsta chefens välsignelse och någon form av avgränsning eller insatsområden är lösningen. Enligt Skatteverkets språkvårdare handlar det om att förändra attityder, en form av change management.
Det har hursomhelst varit intressant och lärorikt att fundera på klarspråk på gräsrotsnivå. För även om klarspråksdirektiven ska backas upp av chefen måste den som genomför projektet sätta sig in i målgruppens situation. Inget händer om man bara sätter upp länkar och säger läs här, eller uppmanar folk att prenumerera på bulletinen Klarspråk. En del av materialet på området är nämligen avsett för sådana som redan är ganska så insatta. Men snart är det dags att lansera den nya sajten. Nu när jag skrivit det här kan jag inte längre ångra mig, bara att bli språkpolis på allvar.
