Vi studerade på Nordica, och blev det av oss?

Text och foton: Carita Rosenberg-Wolff

Vad kan man bli om man studerar vid Nordica och inte vill bli lärare? Den frågan var något som studenterna vid institutionen ville ha mer klarhet i, utöver det de får veta på kurserna i arbetslivsorientering.

Studentföreningarna Saga, nordiska språk och Lycksalighetens ö, nordisk litteratur slog sig samman och anordnade en alumnkväll onsdagen den 15 april, där tidigare studenter berättade om sin väg till sin nuvarande arbetsplats. Åtta talare hade ställt upp, och vi som var där fick höra många detaljerade och roliga berättelser om vad var och en sysslar med.

Vi fick veta att slumpen ibland har spelat en roll då karriären tagit en vändpunkt och att det gemensamma för alla har varit ett brinnande intresse för språk och litteratur. Avgörande för yrkesbanan har ofta varit nordiska sommarkurser, utbytesår vid andra nordiska universitet och inte minst praktikplatserna.

Glada värdinnor
Glada värdinnor

En av alumnerna inledde sin bana som sommarpraktikant vid Hanaholmens kulturcentrum och fattar i dag viktiga beslut i chefsposition vid Undervisnings och kulturministeriet. En annan tog en lärarutbildning och har efter många år i skolvärlden nu kunnat utnyttja sin mångsidiga kompetens till att arbeta med läromedel i förlagsvärlden.

Rättsprotokoll och andra polisärenden är inte främmande för den alumn som gör sitt livsverk som översättare inom Centralkriminalpolisen. Kommunikation på alla nivåer är vardag för den nordist som bland annat arbetar med texter, översättning och kommunikation för Teliasonera.

En alumn finner vi som byråchef på TAF, finska teknikakademin. Vill man syssla med arkiv och informationsbearbetning är det även möjligt, berättade den alumn som arbetat på ett av de finlandssvenska arkiven. Och slutligen fick vi även en inblick i vad som ligger bakom en vetenskaplig karriär och vad arbetet som forskare, officiell språkvårdare eller professor innebär.

Satu Haapio: "Jag hade aldrig trott att jag skulle älska administration!"
Jag hade aldrig trott att jag skulle älska administration! sade Satu Haapio

 

Rune Skogberg: "Det finns alltid jobb för en nordist!"
Det finns alltid jobb för en nordist! tror Rune Skogberg

Deltagarna fick många handfasta råd av kvällens föreläsare. Ett centralt budskap var: Skriv! Skriv så mycket du bara kan, och ta emot respons på dina texter. Lär dig också att språkgranska och ge respons.

Ett annat råd var: Var aktiv! Sök dig utomlands, på utbyte eller sommarkurser. En intressant synpunkt som framfördes under kvällen var att det är mycket få som behärskar svenska på toppnivå, och att det på den nivån inte spelar någon roll vad man haft som modersmål.

Den som arbetar som professionell språkbrukare ska kunna språket både i teorin och praktiken, och det kan man lära sig under sin akademiska utbildning. Och på jobbet får man fler utmaningar, som man dock är väl rustad för med en bakgrund på Nordica.

De flesta av talarna har varit tvungna att lära sig förstå sig på ekonomi, kunna läsa bokslut och budget under sin yrkeskarriär, och tanken på att kurser i ekonomi kunde ingå i en humanistisk examen framfördes av många.

Mingel i korridoren
Mingel i korridoren

Efter föredragen fortsatte alumnkvällen med mingel och servering. Samtalet surrade glatt i Forsthusets fjärde våning, visitkort bytte ägare och personliga kontakter knöts. Och den ljusnande framtid var vår!

 

Language and the body in social interaction

Tunnelmia FiDiPro-professori Lorenza Mondadan juhlaluennolta Language and the body in social interaction. Kuvat otti Sasa Tkalcan.

Lisää kuvia suomen kielen oppiaineen Facebook-sivuilla.
Lue myös Mondadan haastattelu yliopiston uutisista.

FiDiPro-professor Lorenza Mondada höll en jubileumsföreläsning den här veckan med rubriken Language and the body in social interaction. Foton: Sasa Tkalcan.

Se mera foton på finska språkets Facebook-sida.
Läs också Mondadas intervju på finska eller på engelska.

FiDiPro-professor Lorenza Mondada held a celebratory lecture this week with the topic Language and the body in social interaction. Photos by Sasa Tkalcan.

You can see more photos on the Facebook page of Finnish Language.
Read also Mondada’s interview on the university news.

Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies

 

 

Tutkimusta ja kenttätöitä tieteidenvälisesti

Humanistisessa tiedekunnassa kannustetaan yhteistyöhön laitosten ja oppiaineiden välillä. Konkreettisesti yhteistyötä auttaa tiedekunnan tulevaisuusrahasto, josta jaetaan vuosittain määrärahoja tutkijoiden hankkeille. Vuodeksi 2014 onnistuimme saamaan tällaisen rahoituksen suomen kielen ja arkeologian tutkijoiden väliseen hankkeeseen ”Merellisen Helsingin historiaa paikannimistön ja arkeologian näkökulmasta”.

Mistä asukkaat Helsingin saaristoon tulivat? Ja milloin? Puhuttiinko alueella ensin suomea ja sitten ruotsia? Millaisia elinkeinoja harjoitettiin? Esimerkiksi näihin kysymyksiin hankkeessa on haettu vastauksia. Lähteinä ja metodeina ovat sekä arkelogian että kielen- ja ennen kaikkea nimistöntutkimuksen aineistot ja lähtökohdat. Hankkeen vetäjinä ovat arkeologian professori Mika Lavento ja minä, suomen kielen yliopistonlehtori Terhi Ainiala.

Ensimmäinen vuosi kului lähinnä peruskartoitusta tehdessä. Tästä työstä vastasivat lähinnä hankkeen harjoittelijat, suomen kielen ja suomalais-ugrilaisten kielten opiskelija Marika Luhtala ja arkeologian opiskelija Annukka Debenjak. He hankkivat käsiinsä vanhat ja nykyiset alueen kartat, aiemmat tutkimukset ja asiakirjat. Loppuraporteista tuli komeita tietopaketteja.

Konkreettisesti kentällekin päästiin, kun hankkeen väki tutustui Vallisaareen ja Vartiosaareen ja etsi varhaisen asutuksen jälkiä. Kenttätöitä jatketaan tänä keväänä, kun Marika, Annukka ja hankkeen tutkija, arkeologi Paula Kouki, lähtevät Villinkiin. Kenttätöitä voit seurata hankkeen blogissa.

Hankkeen harjoittelijat ovat tehneet töitä yhdessä. He ovat istuneet yhdessä arkistoissa ja kirjastoissa ja samonneet saarissa. He ovat tarkastelleet samoja aineistoja oman tieteenalansa näkökulmista ja tehneet sellaisia löytöjä, joihin kumpikaan ei olisi yksin päässyt. He ovat myös oppineet esitelmän ja luentojen rakentamista ja artikkelin kirjoittamista yhdessä, monitieteisesti.

Tänä vuonna yhteistyötä jatketaan osin Opettajien akatemian rahan turvin. Tieteidenvälisyyttä, tieteellisiä konferensseja ja toisaalta kaikille avoimen näyttelyn rakentamista, kenttätöitä ja oma blogi – kaikkea tätä tehdään. Yhdessä ja toisiltamme oppien.

Terhi Ainiala

 

 

Putkinotkon opiskelijaseminaari

(Esitteen kansi: Laura Soini)

Uuden ylioppilastalon Mannerheim-salissa järjestettiin lauantaina 11.4. ensimmäistä kertaa Putkinotko Ry:n eli kotimaisen kirjallisuuden opiskelijoiden opiskelijaseminaari. Siellä alan opiskelijat pääsivät esittelemään kandidaatintutkielmiensa ja pro gradu -töidensä tutkimusaiheita.

Seminaari 11.4._kollaasi

Seminaari viriteltiin käyntiin Vesa Haapalan alkupuheella, jossa sivuttiin niin kirjallisuudentutkimuksen tämänhetkistä tilaa kuin mahdollisia tulevaisuudennäkymiäkin. Siitä siirryttiin opiskelijoiden omia tutkimusaiheita valottaviin puheenvuoroihin, jotka luonnollisesti vaihtelivat laidasta laitaan. Päivän aikana kuultiin esimerkiksi kaupungin rakentumisesta Ilpo Tiihosen lastenrunoissa, yhdeksäsluokkalaisten suhteesta kaunokirjallisuuteen sekä metalyyrisyydestä ja modernismista Eila Kivikk’ahon runokokoelmassa.

Seminaarin ohjelma kokonaisuudessaan on nähtävissä täällä.

 

Fredagsøl — nytta och nöje

Olut_kuva_Emilia_Hannula

Ibland när man sitter på föreläsning önskar man att man kunde tala lite friare med föreläsaren. Man kanske har en fråga som är oviktig, rentav löjlig. Framför hela klassen ids man inte fråga, och tröskeln kan vara hög att knacka på hos personalen under kontorstid. Formell undervisning är formell.

På Nordica (samlingsnamnet för ämnena nordisk litteratur, nordiska språk och svensk översättning) har vi hittat på ett sätt att lätta på stämningen. Den första fredagen varje månad samlas vi på en pub nära Forsthuset för att dricka en öl och umgås. Evenemanget är väldigt löst organiserat: man dyker upp kl. 16 eller senare, stannar så länge man känner för det, och drar sedan vidare. Både studenter och personal är varmt välkomna.

Barens sköna fredagsstämning gör det lättare att tala fritt. Ofta blir det “business”: frågor om det egna ämnet eller studierna. Men lika ofta talar man om dittan och dattan, studenter, doktorander och föreläsare i en salig blandning. Man kan dessutom spela spel eller äta en bit mat. Deltagarantalet varierar kraftigt, men evenemanget har speciellt i år varit väldigt populärt.

Fredagsölen är en tradition som jag rekommenderar varmt för alla ämnen. Man kommer lite närmare sina studiekompisar, sina föreläsare, sina professorer och de annars ganska osynliga doktoranderna. Och om man inte lyckas med det, får man i alla fall ett glas god öl!

Text: Ville Lindholm

Välkommen till nästa Fredagsöl 10.4. fr.o.m. kl 16 på Thirsty Scholar (Fabiansgatan 37)!

Nimikilpailun satoa

Laitoksemme uudelle blogille on viime viikkoina etsitty sopivaa – toisin sanoen vetävää, kuvaavaa ja kolmella kielellä toimivaa – nimeä. Ei aivan yksinkertainen tehtävä! Nyt tämä haastava tavoite on kuitenkin täyttynyt ja lopputulos nähtävillä blogin paraatipaikalla.

Kolmihenkinen raatimme kerääntyi kokoamaan yhteen 23.3. päättyneen nimikilpailun satoa. Tässä muutamia kilpailun poikimia nimiehdotuksia: Kielen päällä / På tungan / On the tip of NORSU’s tongue; Linguanor; Norsublogi; Scandugric news; Tarinoita Pohjolasta; Universum.

Laitoksemme nimeen viittaavat, pariinkin otteeseen mainitut Norsublogi-ehdotukset veivät lopulta voiton ja inspiroivat myös jatkojalostukseen. Tiimimme ideoimaan Bloggaava norsu -nimeen päädyttiin loppujen lopuksi muutamastakin eri syystä. Nimi kertoo ensinnäkin varsin osuvasti siitä, mistä blogissa oikeastaan on kyse; Bloggaavaan norsuun voivat tarpeen mukaan samastua niin äänensä kuuluviin saavat laitoksen tutkijat, opiskelijat kuin henkilökuntakin. Lisäksi nimi on ytimekkyydessään helposti muistettava ja toimii moitteetta laitoksemme kolmella kielellä. Eikä myöskään sovi vähätellä nimen mahdollistamia kuvitus-, lempinimi- ja maskottivaihtoehtoja – norsu on sympaattinen eläin!

Kiitokset kaikille nimikilpailuun vastanneille! Osallistuneiden kesken arvottiin neljä kahden leffalipun pakettia ja voittajiin on otettu yhteyttä sähköpostitse.

Loppurutistuksia ja uusia alkuja

Pieni esittäytyminen lienee näin alkuun paikallaan.

Tämän kertaista blogitekstiä kirjoittaa Adele, 22-vuotias kolmannen vuoden suomen kielen opiskelija.

Kevätlukukausi Helsingin yliopistossa alkaa hiljalleen kääntyä loppusuoralle ja herättää allekirjoittaneessa pelonsekaisia tunteita ajan kulumisen vauhdikkuudesta. Kolmas yliopistovuosi on pian paketissa! Aina yhtä kohahduttavan takatalven taustalla voi jo aistia varovaisen lupauksen kesästä, ja se jos mikä motivoi lukuvuoden viimeiseen opiskelurutistukseen.

Tällä hetkellä päiväni täyttävät seuranhakupalvelun käyttäjänimiä käsittelevän kandintyöni viimeisteleminen sekä muutamalla sivuaineen kurssilla perässä pysyminen. Opiskelujen vastapainoksi tuuletan päätäni yleensä joko keittiössä tai lenkkipolulla – kokemus on opettanut, että mikään ei rentouta paremmin kuin leipominen tai päämäärätön metsässä haahuileminen.

Jatkossa kirjoittelen uutuuttaan hohtavaan laitoksemme blogiin siitä sun tästä: pääpaino tietysti arkisessa opiskelijaelämässä.