Introduktion till kursen
Under den första föreläsningen i kursen GIS-metoder 1 som leds av Arttu Paarlahti fick vi bekanta oss med de metoder och teman som kursen kommer att behandla. Hur är platsinformation uppbyggd? Detta var en av de första frågor som togs upp under föreläsningens gång. Vi fick repetera hur platsinformation är uppbyggd av kordinatuppgifter och geometriska objekt samt skillnader mellan vektor- och rastermaterial. Detta kändes som en mjukstart till vad som skulle komma att bli en introduktion till programmet QGIS som jag ännu tycker känns som en förvirrande djungel av material och operationer.
Inledande uppgift
I kursens första uppgift fick vi alltså använda oss av programmet QGIS. Vi fick följa med när Paarlati visade steg för steg hur vi skulle göra. Objektivet för uppgiften var att visa vilka länder i Europa som står för störst andel kväveutsläpp i Östersjön. Kväve är ett viktigt näringsämne för livet i haven, en överbelastning av kväve kan dock resultera i en försämrad vattenkvalitet med konsekvenser som giftig algblomning, syrefattighet och förlust av biodiversitet. Jag hade använt QGIS en gång innan men programmet kändes ändå så pass nytt för mig att jag behövde följa med noga vad som hände framme på skärmen för att inte tappa bort mig. (M. Gauss et al., 2021)
Till slut fick jag ändå ett resultat som jag var nöjd med (Bild 1). När jag läste Greta Wiréns blogg insåg jag att jag precis som hon och bloggen som hon refererar till inte har ett procenttecken i min legend. Detta är någonting som skulle kunna förbättra min karta och göra den tydligare.
I resultatet för föreläsningsövningen (Bild 1) kan man se att utsläppen är någorlunda jämnt fördelade. Polen står för den största andelen av alla utsläpp med en andel på ungefär en tredjedel. Över lag är jordbruk den största bidragande faktorn till utsläpp av kväve och så är fallet också i Polen. Drygt häften av Polens kväveutsläpp kommer från jordbrukssektorn. Luftburna utsläpp från transport och energiförbränning är även de stora bovar. Man kan även konstatera att länder med stora populationer kommer att stå för större delar av utsläppen som till exempel Ryssland och Polen. Det finns en aktiv agenda för att minska på kväveutsläppen i Östersjön och trenden för minskning av utsläppen är redan positiv sedan 20 år tillbaka. (M. Gauss et al., 2021)
Koropletkarta
Som hemuppgift fick vi i uppgift att skapa en egen koropletkarta från ett givet material. När jag började med uppgiften följde jag samma mönster som på föregående projekt (Bild 1) för att ladda upp materialet osv. Jag hade många problem med att förstå hur man skulle få fram och visa rätt material på kartan men med hjälp av en kompis kunde jag få fram ett resultat (Bild 2).
Kartan visar utbredningen av Finlands befolkning. Jag gjorde kartan på plats i GIS-klassen och i efterhand insåg jag dess brister. Klassindelningen är inte optimal eftersom det i princip ser ut som att Helsingfors har lika mycket invånare som Vasa. Fastän faktum är att Finlands befolkning är mycket mera ojämnt fördelad över landet. Jag bestämde mig för att börja om från början och valde på samma gång ett mera för mig relevant ämne att visualisera, nämligen utbredningen av svenskspråkiga i Finland (Bild 3). Jag valde att använda mig av naturliga brytpunkter men för att kartan skulle se bättre ut justerade jag klassindelningen manuellt.
Man kan observera att det är Åland som är det stället som har störst andel svenskspråkiga i Finland. I övriga Finland koncentrerar sig svenskspråkigheten främst till Österbotten och en del även i huvudstadsregionen och Nyland. I resten av landet är andelen svenskspråkiga näst intill obefintlig.
Referenser:
Gauss, M., Bartnicki, J., Jalkanen, J. P., Nyiri, A., Klein, H., Fagerli, H., & Klimont, Z. (2021). Airborne nitrogen deposition to the Baltic Sea: Past trends, source allocation and future projections. Atmospheric Environment, 253. https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2021.118377
Wirén, G. (23 januari 2024). Vecka 1: Första kursuppgiften. gwiren’s blog. Hänvisad till 23 januari 2024. https://blogs.helsinki.fi/gwiren/2024/01/23/vecka-1-forsta-kursuppgiften/
Leave a Reply