Länkning av databaser och utforskning av sammanhang
Vecka 3 av kursen kom med stormsteg när vi skulle lära oss att utföra olika transformerande operationer på databaser. Efter fyra timmars arbete på onsdag morgon kändes det som att jag var ganska trött i hjärnan, men det är ju inget nytt i den här kursen. Jag är dock nöjd med resultatet av arbetet och under kurstillfällets gång har vi bland annat lärt oss att länka samman databaser, hämta in material från Excel samt producera diagram i QGIS mm.
Utforskning av Afrikas resurser och konflikter
Det material som vi började med att behandla i den här veckan var alla länder i Afrika och deras konflikter. Därtill var uppgiften att med hjälp av hoplänkande av databaser försöka att hitta samband mellan konfliktbenägenhet och ädelstens- och oljeresurser. Vi började med att förbereda den ursprungliga databasen för de kommande operationerna genom att sammanslå områden som hörde till samma länder med varandra. Efter detta kunde vi länka ihop databaser för att kunna få en tydligare bild av närvarande sammanhang.
Vad man kunde komma fram till var att det fanns en tydlig koppling mellan ett närvarande av resurser och en ökad mängd konflikter. I områden där det politiska läget redan är ostadigt kan värdefulla naturresurser som diamanter eller olja agera som ett bränsle för konflikter. Ett begrepp som har använts mycket i just Afrika är begreppet konfliktdiamant eller ”blood diamonds”. Begreppet hänvisar till fenomenet där diamanter handlas med illegalt för att finansiera rebellgrupper och således finansiera konflikter i Afrika.
Genom den väldigt grundläggande analys som vi utförde är det svårt att säga vilka konflikter som kan kopplas till naturresurser och vilka som beror på andra faktorer. Jag tror att det skulle vara hjälpsamt att kunna visa information som kopplar till naturresursernas upptäcktsår samt konflikternas början och längd. Således skulle man kunna hitta starkare kopplingar mellan de två variablerna. Jag tyckte att Aura Niskanen tog upp en bra poäng i sin blogg när hon framförda att man på detta vis även kunde hitta kopplingar där naturresurser har lett till ekonomisk tillväxt och stabilitet.
Tolkning av översvämningsindex
Den andra uppgiften som vi fick var att producera en karta som visar översvämningskänsligheten, samt andelen sjöar i Finlands största avrinningsområden. Detta var en uppgift som vi fick göra på egen hand. Jag tror att det för mig är mycket svårt ibland att komma i gång med dessa uppgifter eftersom alla instruktioner är på finska. Ibland kanske jag inte uppfattar ett nyckelord och då har jag börjat uppgiften med fel fokus. Detta var fallet med den här uppgiften och det tog ganska länge för mig att komma på rätt bana. Jag är ändå mycket nöjd med resultatet (bild 1) och jag ska nu kort analysera det.
Översvämningsindexet är en kvantitativ metod för att kunna bedöma översvämningsrisken i ett område. I uppgiften kombinerade jag två databaser för att kunna beräkna indexet och visa resultatet i formen av en koropletkarta. Jag räknade ut indexet genom att ta det genomsnittliga överflödet delat med medelvattenföringen. Man kan se att det är störst översvämningsrisk längs kusten i Österbotten och södra Finland.
Hur känsligt ett område är för översvämningar beror på många olika faktorer. Topografin och avrinningens effektivitet är till exempel viktiga delar i detta. Kustområden är generellt sätt platta och låga, vilket är fallet här, och detta kan ganska dramatiskt öka risken för översvämningar eftersom vattnet inte har någonstans att ta vägen. Man kan på kartan observera att de områden som har mera sjöar, i detta fall mellersta och östra Finland, uppvisar en mycket mindre risk för översvämning än kustområdena. Jag skulle vilja påstå att de områden som har mera vattendrag har en effektivare avrinning och således även en mindre risk för översvämning.
Referenser:
Encyclopaedia Britannica. (11 januari 2024). Blood diamond. https://www.britannica.com/topic/blood-diamond
Niskanen, A. (31 januari 2024). Kolmas kurssikerta. Auran blogi. https://blogs.helsinki.fi/niskanau/2024/01/31/kolmas-kurssikerta/
Leave a Reply