I vecka 5 av kursen har vi bland annat lärt oss att använda oss av buffertzoner. Vi har också fått jobba mycket på egenhand med QGIS och på så vis utmana våra kunskaper om programmet och dess verktyg. Jag tycker att det har varit ganska ögonöppnanade att verkligen få hitta på lösningar och metoder för att lösa uppgifter med QGIS. Man märker vad man kan och vad man inte kan helt enkelt.
Buffertzoner kring flygplatser
Första uppgiften handlade om att skapa en buffertzon kring Malms och Helsingfors-Vanda flygplats och undersöka hur många som bor inom dessa områden. På bilden nedan (Bild 1) kan man se 1kms buffertzonen kring malms flygplats och de hus som finns inom den. För att få fram husen använde jag mig av “Intersection”-verktyget. Uppgiften var inte så svår enligt mig och jag använde mig mycket av “Statistics”-panelen för att räkna ut mina svar. När jag skulle räkna ut vilka byggnader som är byggda efter 1936 eftersom det var då som Malms flygplats öppnade hade jag lite svårigheter med att hitta rätt verktyg för att kunna undersöka detta. När jag till slut hittade verktyget “Select features by value” med hjälp av Armida Wanströms blogg gick det ändå lätt att få fram ett bra resultat och detta verktyg är ett som jag verkligen har börjat använda mig av mer och mer. Vad jag märker att jag skulle vilja lära mig mera om är hur man på ett smidigt sätt kan göra räkneoperationer i QGIS. Jag har använt mig mycket av utomstående miniräknare för att ut procentar till exempel och det känns lite onödigt eftersom jag har känslan av att man skulle kunna göra detta i QGIS. Mina resultat finns i tabellen nedan (Tabell 1)
Buffertzoner kring stationer och undersökning av tätorter
Den här uppgiften gick bra även den och genom att skapa buffertzoner kring alla stationer kunde jag snabbt få fram ett resultat. Det jag kände att jag skulle vilja lära mig mera om i dem här uppgiften är att räkna ihop åldersgrupper eller eventuellt bara ett antal olika kolumner på ett smidigt sätt. Nu använde jag mig av verktyget “Field calculator” och plussade ihop varje skild åldersgrupp, vilket kändes lite ineffektivt. I uppgiften som behandlade tätorter använde jag mig av samma verktyg som jag hade använt tidigare. Resultat i tabellen nedan (Tabell 2).
Om jag ska reflektera kring vad annat man skulle kunna använda buffertzoner till kommer jag direkt att tänka på kursen MAA-104 Introduktion till geoinformatik där vi skapade buffertzoner för att ta reda på hur många trafikolyckor som hade skett nära Helsingfors huvudtrafikleder. Jag tror alltså att verktyget spelar en viktig roll i stadsplaner och att se till så att områden är trygga för befolkningen. Ett annat användningsområde kunde vara inom krisberedskap. Till exempel för att klarställa hur många personer och hur stor del av miljön som skulle påverkas av utsläpp av farliga ämnen eller radioaktivitet.
Simbassäng och bastu
I min sista uppgift skulle jag jobba med information om hus i Helsingfors. Detta var uppgiften som jag hade övervägande problem med. Inledningsvis när jag gjorde mina uträckningar gick allting bra eftersom teknikerna jag använde var samma som jag hade använt innan. Ett verktyg som jag använder mig mycket av är att skapa nya kartlager av bara de attribut som an har valt. Jag gjorde detta i det här fallet och fick fram ett kartlager som bara hade husen med simbassäng. Nu var det stora materialet lite mindre. Det var dock här problemen började. Jag kunde inte kombinera attributtabellerna för husen och områdena eftersom det fanns fel i materialet. Efter lite hjälp från Arttu Paarlahti kunde jag som tur komma vidare. Problemet var bara nu att jag hade en så stor attributtabell att programmet blev långsamt och kraschade flera gånger. Till slut fick jag ändå ett resultat som jag var nöjd med och om man tittar på kartan jag har skapat (Bild 2) kan man se att det område som har mest simbassänger i Helsingfors med hela 53 stycken är Drumsö. Näst kommer Marudd med 48, Brändö med 42 och Gamla Munksnäs med 41. Övriga resultat nedan (Tabell 3). Jag var inte helt säker på hur det skulle vara bäst att visa simbassängerna på kartan men jag fick insperation av Gaius Erikssons blogg.
Referenser:
Eriksson. G. (13 februari 2024). MAA202 Viides viikko. Gaiuksen kurssiblogi. https://blogs.helsinki.fi/ezgaius/2024/02/13/maa202-neljas-viikko-2/
Wanström, A. (15 februari 2024). Reflektioner kring buffreringslektioner vecka 5. Gissful thinking. https://blogs.helsinki.fi/armida/2024/02/15/reflektioner-kring-buffreringslektioner-vecka-5/
Leave a Reply