Mera QGIS
Under kursens andra föreläsning fick vi ytterligare utforska programmet QGIS olika funktioner. Till exempel fick vi lära oss om olika datakällor och i QGIS hur man aktiverar och använder WFS-material. Temat för arbetet var den här gången kartprojektioner. Vi fick under kurstillfället utforska hur den valda kartprojektionen och koordinatsystemet påverkar mätningsoperationer på kartan och även skapa tematiska koropletkartor som hade i uppgift att illustrera skillnaderna mellan de olika projektionerna.
Skillnaden mellan olika kartprojektioner
Som redan nämnt så var uppgiften i dag att utforska hur kartprojektionen kan påverka kartans egenskaper. En kartprojektion är ett resultat av en matematisk operation för att projicera jordklotets sfäroidiska form på en plan yta. Det är omöjligt att göra detta helt utan felaktigheter i kartan och det kommer alltid att finnas förvrängningar antingen i former, ytor eller sträckor på kartan. I Finland används huvudsakligen koordinatsystemet ETRS-TM35FIN som bygger på det geodetiska datumet EUREF-FIN och är en finsk tillämpning av det europeiska datumet ETRS89. Projektionen är en Transversal Mercator över en utvidgad 35:e meridian som innefattar hela Finland. (Laji.fi, u.å.) (ArcGIS pro, u.å)
Eftersom Finland ligger så pass långt norrut är felen oftast många och ganska stora när det kommer till världskartor, därför har det i denna uppgift varit relevant att använda sig av olika stora projektioner i jämförande syfte. I den första uppgiften har jag undersökt en sträcka (Vasa – Ilomants) och en yta (Vasa – Ilomants – Kristinestad) och hur mycket de ändrar mellan olika kartprojektioner. De kartprojektioner som jag har valt att jämföra med är Robinson, Mercator, Mollweide och Miller Cylindrical.
Om man tittar på tabellen (Tabell 1) kan man se att jag har använt koordinatsystemet ETRS-TM35FIN som en utgångspunkt för att räkna den procentuella skillnaden mellan sträckan och arean till de andra projektionerna. Man kan se att skillnaden i både sträcka och area är störst hos kartprojektionerna Mercator och Miller Cylindrical. Detta beror på att Mercatorprojektionen är en cylinderprojektion som tangerar ekvatorn. Vinklar och former är korrekta men både sträckor och areor kommer att förvrängas mer och mer ju närmare man kommer polerna. Miller Cylindrical är en modifierad Mercatorprojektion och visar därför samma sorts felaktigheter. För att ytterligare illustrera detta kan man titta på de tematiska koropletkartor som vi producerade under kurstillfället (Bild 1 & 2). På båda kartor kan man se att förvrängningen blir större ju längre norrut man kommer. Mönstret är det samma men felen är lite större hos Mercatorprojektionen. (ArcGIS pro, u.å)
Om man igen observerar tabellen (Tabell 1) kan man se att Mollweide-projektionen sticker ut även den eftersom det inte finns mycket skillnad över huvud taget mellan de två projektionerna. Samma sak kan man se på kartan (Bild 3). Variablerna visar på en mycket liten spridning och är alla väldigt nära ett. Detta är faktumet eftersom Mollweide är en ytriktig kartprojektion som i motsatsen till Mercator presenterar en riktighet i areor men i stället stora felaktigheter när det kommer till former och vinklar. Felaktigheten i sträckor är större än i areor hos den här projektionen och detta kan man observera i tabellen eftersom skillnaden i sträckan är nästan 20% i jämförelse med areans 1%. När jag jobbade med den här kartan var jag i början förvirrad av resultatet eftersom man kunde se att formen var så felaktig. Jag förstod inte varför felaktigheterna var så små när det kommer till ytan och jag trodde att jag måste ha gjort någonting fel i processen. Först efter att ha tagit reda på att Mollweide faktiskt är en ytriktig projektion förstod jag att jag hade fått rätt resultat. (ArcGIS pro, u.å)
Robinsonprojektionen kan man se att är en slags medelpunkt mellan de andra (Bild 4). Detta är möjligt eftersom projektionen är en kompromiss för att minimera felen i alla kategorier, vilket ju såklart också betyder att det kommer finnas fel i alla kategorier. Jag tycker att Armida Wanström beskrev det bra i sin blogg när hon påpekade att syftet med Robinsonprojektionen är att skapa en så visuellt tillfredsställande karta som möjligt. Detta är en viktig egenskap när det kommer till världskartor men jag tycker det är intressant när man får se vilka konsekvenser det får på exaktheten, speciellt eftersom Finland ligger så långt norrut.
Jag tycker att jag har uppnått målet med denna veckas övningar som var att inpränta QGIS basfunktioner till den graden att man börjar känna sig bekväm med dem. Det känns som att jag börjar ha koll på de delar programmet som vi använder mest och jag ser fram emot att lära mig mer.
Referenser:
ArcGIS pro. (u.å.). Coordinate systems, map projections and transformations. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/3.1/help/mapping/properties/coordinate-systems-and-projections.htm
ArcGIS pro. (u.å.). Mercator. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/3.1/help/mapping/properties/mercator.htm
ArcGIS pro. (u.å.). Miller Cylindrical. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/3.1/help/mapping/properties/miller-cylindrical.htm
ArcGIS pro. (u.å.). Mollweide. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/3.1/help/mapping/properties/mollweide.htm
ArcGIS pro. (u.å.). Robinson. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/3.1/help/mapping/properties/robinson.htm
Laji.fi. (u.å.). Lajitietokeskuksen käytössä olevat koordinaattijärjestelmät. https://laji.fi/about/5269
Wanström, A. (25 januari 2024). Jämförelse av projektioner vecka 2. Gissful thinking. https://blogs.helsinki.fi/armida/2024/01/25/jamforelse-av-projektioner-vecka-2/
Leave a Reply