Posted on by

Stegen från studentexamen till toppforskningen inte är så många som man kunde tro

Elg Mikael_Linda Tammisto

I februari 2014 hade Mikael Ehn fullt upp med att svara på telefonsamtal och intervjuförfrågningar. Han var med i ett forskarteam som hade gjort ett stort fynd inom aerosolforskning. Så stort att det publicerade i en av de mest ansedda naturvetenskapliga tidskrifterna i världen – Nature. Då frågar man sig: vaddå aerosol?

– De är viktiga för att vi ska kunna förstå hur klimatet fungerar. Aerosol-partiklarna har lite motsatt effekt om man jämför med växthusgaser – de är partiklar som är större än gasmolekyler och dämpar gasernas uppvärmande effekt. Aerosolerna reflekterar solljuset ut i rymden igen. Den globala uppvärmningen hade varit mätbart större än i dag om vi inte hade släppt ut aerosoler samtidigt som vi har släppt ut växthusgaser, förklarar Ehn.

Mikael Ehn började studera vid Uni år 2000, fick sitt första jobb vid institutionen 2004, blev magister 2005 och doktorand 2010. Nu har han jobbat som universitetslektor i ett år. Liksom många andra studenter hade han inte helt klart för sig vilken riktning han skulle ta, ens då han hade studerat ett par år. När han skulle välja specialisering under sitt tredje studieår så blev det aerosol- och miljöfysik.

– Jag visste inte vad aerosoler var för något, men jag har alltid varit intresserad av miljön och valde därför den linjen, men så specialiserade jag mig ändå på aerosoler till slut. Jag förknippade dem inte med skogen tidigare, vilket jag i praktiken gör nu. Det kunde också ha blivit något helt annat för mig i stället – teoretisk fysik eller astronomi till exempel – det var inte något särskilt målmedvetet val, säger Ehn.

Han blev inspirerad av fysik redan i gymnasiet, men det var först när han fick sitt första jobb vid Uni, fyra år efter att han började studera ämnet på universitetsnivå, som han fick en aha-upplevelse.

– Jag insåg att vi till exempel inte vet hur moln bildas. Det var väldigt motiverande, för jag kände att det var en så vardaglig fråga och att svaret ju måste finnas där någonstans. Jag tror att så länge man ännu bara studerar, också på Uni, så förstår man inte hur nära man är till frågor som vi faktiskt inte vet svaret på, säger Ehn.

Många av de upptäckter som forskarna publicerar känns kanske avlägsna när man funderar på vad man ska studera efter gymnasiet och vad man ska rikta in sig på i sina högskolestudier. Men Mikael Ehn menar att stegen från studentexamen till toppforskningen inte är så många och långa som man kunde tro.

– Många studenter förstår inte hur nära cutting-edge de är när de studerar hos oss. Vi är en av de största, mest framgångsrika avdelningarna vid Uni. Vi har växt mycket, och eftersom vi har den kritiska massan så kan vi göra mycket bättre vetenskap.

När det gäller det bästa under hans egen studietid lyfter Mikael Ehn ändå fram i stort sett samma saker som de flesta studenter, oberoende av ämne.

– Gemenskapen, att starta från noll med människor från olika håll, få nya vänner, ha en aktiv ämnesförening… Vi satt alla i samma båt, säger Ehn.

Kanske det just är kombinationen av forskning som ligger nära världstoppen och det helt vardagliga livet som är så fascinerande. Och det faktum att det finns massor av frågor, särskilt inom aerosolforskningen, som ännu är obesvarade driver Mikael Ehn vidare.

– Det är en relativt ny forskningsgren och det är mycket vi inte förstår. Vi undersöker stora partiklar som är ojämnt fördelade över hela jordklotet. Det är ett dynamiskt system som är svårt att göra modeller på. Men det här arbetet är viktigt för att vi ska förstå hur människans utsläpp påverkar klimatet i framtiden.

Teksti: Jonas Lindholm
Kuva: Linda Tammisto

 

4,337 Replies to “Stegen från studentexamen till toppforskningen inte är så många som man kunde tro”