Artkännedom och ekologi kombinerat med kunskaper i friluftsliv och fotografering

jon1

Jon Rikberg
Huvudämne
: växtekologi
Biämne: geografi och pedagogik
Fakultet: Bio- och miljövetenskapliga fakulteten

Jag har alltid varit intresserad av både djur och växter och tyckt om att röra mig i naturen så för mig var det egentligen ett ganska självklart val att efter gymnasiet söka in till Helsingfors Universitets till bio- och miljövetenskapliga fakulteten för att studera biologi. Efter studentskrivningarna fortsatte jag att läsa gymnasiekursernas biologiböcker till urvalsprovet i biologi eftersom urvalsprovet baserade sig på gymnasiebiologin. Jämfört med studentexamensprovet i biologi kommer jag ihåg att urvalsprovets frågor till sin karaktär var mer tillämpande av sig. På fakultetens webbsidor finns tidigare års urvalsprov så jag övade med dem och läste deras modellsvar för att få en bild av hurdana frågor/svar det brukade vara.

Första studieåret fick man ett ”ytskrap” på allt inom biologin; kurser i zoologi, botanik, mikrobiologi, cellbiologi, fysiologi, anatomi, labbkurser, fältkurser, ekologi och allt där emellan. Efter första året valde jag att börja på mera kurser från växtbiologins sida och trivdes där så bra att jag sedan valde växtekologi som huvudämne. Växtekologin är ett väldigt brett område som bland annat har att göra med hur växter anpassat sig till sin omgivning, hur olika arter konkurrerar med varandra och hur till exempel klimatförändringen påverkar ekosystemen.

Till skillnad från gymnasiets biologikurser är kurserna på universitet mycket mer mångsidiga av sig. Vid sidan om vanliga föreläsningar får man göra mycket mer saker i praktiken. Man får mikroskopera, arbeta i laboratorium och vara ute i fält (beroende väldigt mycket på ens egna intressen och kursval). Just nu går jag till exempel en kurs där vi först har en föreläsningsdel om hur växter har anpassat sig att leva i olika klimat och efter föreläsningen tittar vi på växterna (mikroskoperingspreparat, pressade växter och levande växter i växthus) och försöker hitta deras morfologiska anpassningar.

När man studerar på universitet har man förutom sitt huvudämne även ett, eller flera små, biämnen. I mitt fall kommer det att vara geografi och pedagogik vilket betyder att jag en vacker dag har lärarkompetens i biologi och geografi. Jag har under studietiden vikarierat både på vanliga skolor och på naturskolor, en erfarenhet jag varmt kan rekommendera för alla. Men trots att jag kommer att läsa pedagogik är jag ännu inte alls säker på att det är det yrket jag faktiskt vill jobba med när jag blir färdig.

jon2

Tvärtom! Förra året tog jag ett års paus från universitetsstudierna och åkte upp till Lofoten i norra Norge och studerade naturfotografering på en folkhögskola i ett år. När jag talade om för min handledare på universitetet att jag tänker dra till Norge för ett år (och syssla med studier som inte är universitetsstudier) tittade hon länge på mig och utbrast sedan att det ju är perfekt för då kan jag göra ett fint digitalt herbarium när jag kommer tillbaka. Och mycket riktigt, när jag återvände till Finland efter ett år i Lofoten lämnade jag in ett digitalt herbarium på 240 växter.

Lärdomen med året i Lofoten är inte att man kan göra ett fint herbarium utan att det ger en väldigt mycket, så man skall absolut inte vara rädd att prova på olika saker! Det har visat sig att biologi och fotografering går ganska bra ihop, det är inte alla som är intresserade av båda sakerna och det kan ju vara en fördel. Nu drömmer jag om att åka på utbyte till Tromsö någon dag och studera arktisk ekologi ett år. Jag tror också att jag genom att studera mycket kurser i artkännedom och ekologi kan kombinera detta med kunskaper i friluftsliv och fotografering och kanske bli en naturguide. Eller något helt annat – det finns mycket möjligheter och det är en av de bästa sakerna med att studera på Helsingfors Universitet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *