Maria Vuorelma berättar om sina studier och sin karriärstig.
Vad har du studerat och varför valde du just den inriktningen?
Jag började på Soc&kom och läste socialpsykologi. Men efter ett halvt år insåg jag att det nog inte ändå var min grej. Jag ville hitta något där jag bättre kunde utnyttja min matematiska läggning och intresse för miljön. Hittade sedan ett ämne som hette miljöekonomi och kände att jag kommit rätt. Socialpsykologi som biämne var ändå ett perfekt tillägg till ekonomin eftersom båda egentligen försöker förklara och förutspå människans ageranden. Miljöekonomi kan man endast läsa i Finland som huvudämne vid Helsingfors universitet. Som biämne erbjuds det på flera ställen.
Hur skulle du beskriva ditt huvudämne? Vad studeras där?
Miljöekonomi är nationalekonomi som tillämpas på miljöfrågor. Vi miljöekonomer försöker klura ut den optimala nivån av användningen av naturresurser, så att nytta och kostnader ligger i balans. Utsläppshandeln, miljöskatter och miljösubventioner är exempel på tillämpningar av miljöekonomi.
Såhär i retrospekt trodde jag att det skulle innehålla mera företagsekonomi också, men om man är mera intresserad av det, så föreslår jag att man läser det på Hanken eller Kauppis och miljöekonomi som biämne.
Berätta om din karriärstig, hur har du hamnat där du är idag?
Som studerande jobbade jag vid sidan om studierna och på sommaren i olika caféer, restauranger och butiker. Under studietiden var jag mycket aktiv i olika föreningar, bl.a. i damkören Lyran och miljöekonomernas förening Vuorovaikeutus rf. Jag gjorde min praktik på Miljöministeriet och jobbade med att förbereda andra perioden av EUs utsläppshandel. Via kontakterna jag fick på Miljöministeriet och som ordförande för Vuorovaikeutus första årsfests kommittee, fick jag en graduplats på ett konsultföretag, GreenStream Networks. Under tiden som jag jobbade på gradun, fick jag via Vuorovaikeutus e-postlista nys om att Nordiska Ministerrådet (NMR) sökte ny koordinator på deltid till Miljö- och ekonomigruppen (MEG). Även om jag inte hade mycket arbetserfarenhet, så hade jag nytta av att ha fungerat som Vuorovaikeutus rf’s ekonom, eftersom ekonomiuppföljning var en av koordinatorns viktigaste uppgifter. NMRs koordinatorer sitter på en institution i det land som de är valda från. Så jag fick komma tillbaka till Miljöministeriet och börja jobba deltid för arbetsgruppen, samtidigt som jag slutförde min gradu.
“I framtiden kunde jag vara intresserad att se hur världen ser ut från den privata sektorn. Jag tycker det är bra att man kan få lite olika perspektiv på samma område.”
Efter att jag fick gradun färdig, började jag se mig om efter nya utmaningar. Jag hade också gått och blivit aktiv i De Gröna, efter frustrationen som Köpenhamns klimatförhandlingar medfört. Jag fick jobb som Satu Hassis specialmedarbetare, men endast för sex månader, för Satu var på väg att lämna parlamentarikerjobbet. Jobb inom politiken är oftast snuttjobb, eftersom de går enligt valperioder. Som tur fick jag ta tjänsteledigt från mitt jobb som koordinator, så jag hade något att komma tillbaka till. Men var fortfarande sugen på nya utmaningar. På senhösten 2014 fick jag sedan möjlighet att börja jobba på Miljöministeriet som en del av klimatförhandlingsteamet. Min första arbetsdag var på klimatförhandlingarna i Peru.
Jag trivs mycket bra med mitt jobb, men ställer även upp i riksdagsvalet 2015, eftersom jag har lust att kunna påverka mera än vad jag kan som expert för tillfället.
Vid sidan om allt detta har jag dessutom lekt entreprenör en sommar, på ett företag som vill stöda utvecklingen av småskalig förnybar energi i Uganda, samt fungerat som klimatdelegat för British Council och deltagit som ungdomsrepresentant i klimatförhandlingarna i Cancun, Mexico 2010. Och så föreläste jag nationalekonomins grundkurs på svenska under tre höstterminer på min gamla fakultet, Agrikultur forstvetenskapliga fakulteten.
I framtiden kunde jag vara intresserad att se hur världen ser ut från den privata sektorn, även om jag fått prova på det till en del iom. min graduplats och start-up erfarenhet. Jag tycker det är bra att man kan få lite olika perspektiv på samma område. Men jag vill fortsätta jobba med klimatrelaterade teman.
Vad tycker du att är viktigt att ta i beaktande i sina studier med tanke på sysselsättning och karriärsutveckling?
“Jag var själv mycket osäker på min kunskap, men man lär sig inget om man inte försöker.”
Det enda som harmar mig nu i efterhand när det gäller studierna, var att jag inte läste ett nytt språk på universitet. Jag har alltid vetat att jag vill jobba med internationella frågor, men tänkte att jag lär mig språket sen när jag vet vart i världen jag hamnar. Men det är så många nuförtiden som kan världsspråken, så det är oftast något som krävs för att kunna söka jobb i något visst land. I mitt eget fall kunde det vara spanska eller franska, men det kan också vara t.ex. kinesiska, portugisiska eller ryska. Dessutom lönar det sej att utnyttja fullt ut alla möjligheter till utbyte och praktik som man har. På så sätt får man foten in mellan dörren och arbetserfarenhet som behövs för att få jobb.
Det viktigaste man kan påminna sig själv om under studierna är att man bör studera för sig själv, inte för någon annan. Dvs. försök klargöra för dig själv varför du läser det du läser, då lär du dig mest.
Dessutom vill jag även uppmuntra till att söka sommarjobb från den egna branschen. I andra länder är det många som studerar bara till kandidat. Det är en examen som man redan kan få bra jobb med. Jag var själv mycket osäker på min kunskap, men man lär sig inget om man inte försöker. Dessutom är det mycket bra att få se hur man kan tillämpa det som man lärt sej, då får man också mera ut av studierna.