“Vad är på gång?”

Artikeln “Meillä on siis kouluja, joista ne tulee: siis Suomen eliitti”- keskiluokan lasten kouluvalinnat pois lähikoulusta är en del av ett större projekt där det forskats kring skolval hos medelklassen i Finland. Forskaren Sonja Kosunen har redan i sin pro gradu-avhandling forskat kring skolvärlden och även doktorerat i ämnet. Eftersom Sonja deltagit i flera delar av detta större projekt, och artikeln endast är en del av detta, så blev det ibland oklart för oss när hon specifikt talade om artikeln och när om hela projektet.

Under vår träff med Sonja berättade hon att man som forskare tvingas bestämma hurudan position man som forskare skall ta. Hennes teoretiska perspektiv grundar sig på Bourdieus tankar om samhällsklasser och skillnader mellan dem, begreppet kulturkapital och reproduktion. Källorna i hennes artikel, de övriga forskarna hon hänvisar till, utgår alla ifrån Bourdieus tankesätt. Sonja kallade reproduktion för “sosiaalinen vinoutuma” men påpekade att det i jämförelse med t.ex. Storbritannien och Frankrike (som varit jämförelseländer i projektet och där privatskolor är allmänna) ändå är lättare för människor med olika bakgrund att i Finland få samma möjligheter att studera vidare.

Artikeln baserar sig på en empirisk studie från 2011 där finskspråkiga sjätteklassisters föräldrar i Vanda besvarade en enkät om skolval. Enkäten skickades ut till alla dessa föräldrar via Wilma-portalen. Längden på enkäten var en sida lång. Utgående från enkätsvaren ringde Sonja upp de föräldrar som var i processen att välja bort närskolan. Sju mammor passade in på forskarnas definition av medelklass. I artikeln presenterades alltså endast sju mammors argumentationer till varför de valt bort närskolan. Intervjuerna ägde rum på olika platser (caféer, hemma etc.) och räckte runt en timme. Sonja hade en trappstegsmodell som visade olika nivåer av socioekonomisk bakgrund och utgående från den skulle mammorna peka ut var de själva tyckte att de befann sig. Enligt Sonja upplevde många att de tillhörde medelklassen fast de i princip hörde till en annan klass. De flesta vill tillhöra medelklassen och hade man utgått från en subjektiv bedömning av huruvida mammorna hör till medelklassen så skulle personer som “tillhör” medelklassen vara betydligt fler men ha väldigt olika förutsättningar. Intervjuerna bandades in. Sonja hade ytterligare en person som hjälpte henne i intervjuprocessen. Under hela intervjuprocessen behandlades alla medverkande parter anonymt, både personerna som intervjuades och skolorna. Enligt Patel och Davison (2011) är det speciellt viktigt att deltagarna är medvetna om hur deras medverkande används och om svaren behandlas konfidentiellt. För Sonja var anonymiteten och deltagarnas integritet något mycket viktigt och tidskrävande. Hon nämnde att ca 80 % av hennes tid gick åt till att garantera anonymiteten och konfidentialiteten. Det största problemet under hela forskningen var att hålla skolorna anonyma.

Studien som artikeln baserar sig på strävar till att utreda hurudana argument mammorna använder sig av när de diskuterar skolval. Metoden som använts kallas kritisk diskursanalys. Idén med diskursanalysen är inte enbart att beskriva det som sägs under intervjuerna utan även – och framförallt – det som inte sägs, dvs. hur mammorna i det här fallet konstruerar sin argumentation. Sonja berättade själv att ämnet är aktuellt men att det krävs ytterligare forskning. Man vet att fenomenet existerar, framförallt i vissa städer, men varför existerar det, med Sonjas egna ord: “vad är på gång?”.

Nedanför finns vår egen modell över materialinsamlingsprocessen:

bloggbild1Då vi diskuterade materialinsamlingen ur en kritisk synvinkel ifrågasatte vi många saker. Det första, och kanske det mest väsentliga, är artikelns snäva sampel. Hur generaliserbart är resultatet av sju mammors svar? Hur stor tyngd kan man sätta på dessa sju mammors svar ur ett större samhällsperspektiv? Enligt Patel och Davison (2011) är generaliserbarhet ett begrepp som uppfattas problematiskt i kvalitativa studier. Generaliserbara resultat kan ändå fås i en kvalitativ studie, men främst fås en större förståelse av ämnet ifråga (Patel & Davison 2011). Vi frågade Sonja varför endast mammornas röster är hörda i artikeln och fick som svar att ofta när det gäller skolforskning så är det främst mammorna som svarar. Det skulle ha funnits en pappa att intervjua i Vanda men Sonja hade valt att exkludera honom “av forskningspraktiska orsaker”. Vi anser att man kan ifrågasätta en sådan avgränsning. Pappor hade nog ändå deltagit i intervjuerna vid sidan av mammorna även om vi inte vet om det här gällde för Vanda eller de övriga städerna som var med i det större projektet. Sonja använder också en hel del utländskt material som vi ifrågasätter eftersom det inte direkt går att jämföra med situationen i Finland, eller närmare bestämt Vanda, då vi inte har privata skolor. Dessutom var en del av källorna relativt gamla allt från 1979. Sedan dess har det skett många förändringar i samhället.

Sonjas artikel är skriven och analyserad ur Bourdieus synsätt på samhällsklasser och detta synsätt präglar artikeln både när det gäller materialinsamling och analys. Synsättet påverkar inte direkt själva materialinsamlingen i sig, men det utgör utgångspunkten och artikelns teoretiska perspektiv. Sonja medgav också att när man valt ett synsätt för sin artikel utesluter man följaktligen de andra.

Vi diskuterade ytterligare huruvida Wilma-portalen är det bästa sättet för att skicka ut en enkät till föräldrarna. Skulle det ha funnits lämpligare sätt att nå ut till föräldrarna? Därutöver ställer vi oss fortsättningsvis en aning kritiskt till definitionen av medelklassen, vilket präglat hela materialinsamlingen och urvalet. Sonja menade att det fortsättningsvis är tabu att diskutera klasskillnader i Finland och i övriga nordiska länder. Dock ansåg Sonja att det är godtagbart att prata om medelklass och klasskillnader i forskningssyften. Hon menade att man nog kunde kringgå begreppet och i stället tala om t.ex. socioekonomiska skillnader men slutresultatet skulle ändå bli detsamma.

//Grupp Medelklassen

 

Källa:

Patel, R. & Davison, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera. Lund: Studentlitteratur

Author: Deleted User

Special user account.

4,440 thoughts on ““Vad är på gång?””

  1. Jag håller absolut med om att sju mammor är för få personer att intervjua när det kommer till en sådan här forskning. Intressant att er forskare sade att det är främst mammor som svarar på frågor inom skolforskning. Gav hon någon djupare förklaring på det?

    1. Tack för din kommentar!

      Forskaren angav som orsak att det visat sig att det främst är mammor som svarar då det gäller skolforskning och menade att valet gjordes av forskningspraktiska orsaker.

      Lycka till i forkartenten imorgon!

      Jessica / Medelklassen

  2. I have read some excellent stuff here. Certainly value bookmarking for revisiting. I surprise how a lot effort you put to create this type of fantastic informative website.

  3. Convert your favorite youtube video for free to music mp3 Youtube to mp3 Easy to use, convert any youtube, dailymotion, vimeo, twitch, vevo and metacafe video to mp3 (music converter) audio file. Download the result automatically.

  4. Convert your favorite youtube video for free to music mp3 Youtube to mp3 Easy to use, convert any youtube, dailymotion, vimeo, twitch, vevo and metacafe video to mp3 (music converter) audio file. Download the result automatically.

Leave a Reply to André C Bärlund Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *