Materialinsamlingen i Törmänens artikel

Vi träffade vår forskare, Minna Törmänen, den 19 oktober. Vi diskuterade då hennes forskning och ställde frågor angående forskningen.

Minna Törmänens forskningsfråga var: ”Påverkar träning med Audilex elevernas resultat i läs- och skrivtesten samt auditorivisuella matchings test?”

Törmänen har samlat information från tre olika lågstadieskolor som fanns i samma kommun som hon själv jobbade i, i Sverige. Tolv skolor fick förfrågan, men endast tre stycken kom med i undersökningen. Orsak till detta anges inte. Kravet var att de undersökta skulle ha diagnostiserad dyslexi. Diagnosen gjordes av skolans speciallärare och psykolog. Törmänen kunde inte påverka detta. Eleverna som undersöktes var svenskspråkiga och hade genomgått hörseltest. De genomgick inte ett IQ test, utan deras IQ antogs vara normalt. Samplet bestod av 41 elever. 21 elever deltog i testet och 20 var i kontrollgruppen. Slumpen avgjorde vem som hamnade i vilken grupp. Specialläraren var medveten om i vilken grupp barnen fanns. Åldern var mellan 7 och 12. Det finns en stor mognadsskillnad enligt oss men Törmänen använde en K-varians för att åtgärda skillnaden

En enskild elevs övningstid var två gånger i veckan á la 15 minuter i 8 veckors tid. Övningstiden var under lektionstid eller rast. I och med att eleverna hade en enskild övningstid så skedde undersökningen under en längre tid, ca 2 år.

Test gjordes före och efter Audilex träningen men uppgifterna var olika för att eleverna inte skulle komma ihåg uppgifterna. Testerna var svenska standardtest:

  • Ordsegmentering
  • Bokstavssegmentering
  • Läshastighet
  • Stavning
  • Auditory-visual matching test
  • Läsning av nonsenord

Det fanns vissa problem med materialinsamlingen. Det var t.ex. svårt att få ihop tillräckligt stor grupp. Fastän tolv skolor tillfrågades kom endast tre skolor med i undersökningen. Dessutom är dyslexi relativt ovanligt. Det finns dessutom dyslexi på olika nivå, vilket kan ha påverkat resultaten, eftersom detta inte togs i betraktande i undersökningen, antagligen för att samplet då helt enkelt skulle ha blivit för litet.

Kritik:

  • Att  Törmänen antog att alla barnens IQ var på normal nivå
  • Olika nivå på dyslexi togs inte i betraktande i undersökningen

nayttokuva-2016-11-04-kello-12-55-28

// Staveflet

7 thoughts on “Materialinsamlingen i Törmänens artikel”

  1. Efter att ha läst ert blogginlägg dök det upp några frågor angående deltagandet i Törmänens undersökning. Det vore intressant att få veta varför det var så få skolor som deltog, trots att de var tillfrågade. Dessutom nämns det i texten att dyslexi är relativt ovanligt, var det orsaken till att så få skolor deltog? När det gäller åldersskillnaden så håller vi helt med er att det säkert är en stor mognadsskillnad i åldern 7-12 och därför vore det intressant att veta på vilket sätt åldersskillnaderna minimerades.

    Someagenterna

    1. Tack för din kommentar! Enligt forskaren fanns det inte resurser för fler skolor. Alla skolor som frågades ville inte delta. Samplet var litet p.g.a. dyslexi, i detta fall diagnostiserad, är rätt så ovanligt. Därför blev också åldersskillnaderna stora.
      K-varians användes gällande åldersskillnaderna.

      Hälsningar, Viivi & Linda /Staveflet

      1. Kovarians 🙂

        Kovarians är ett statistiskt mått på samvariationen mellan två stokastiska variabler (även kallat slumpvariabler).
        Kovariansen mellan två reellvärda stokastiska variabler X och Y, med väntevärde E (X)= μ och E(Y)=v
        definieras som Cov(X,Y)=E ((X-μ)(Y-v)) där E betecknar väntevärde. Om X=Y fås den stokastiska variabelns varians (dvs slumpvariabelns varians).
        Källa: Wikipedia
        Any questions??
        ;-P

  2. Jättebra att ni själva också har granskat forskningen kritiskt! Jag började fundera på er kritik mot att barnens IQ inte testades före försöken; har ni funderat på hur man kan mäta en 7-årings IQ? Och hur skulle man ha organiserat försöksgrupperna utgående från IQ-mätningarna? Skulle de nya gruppindelningarna ha påverkat slutresultatet? Liksom Someagenterna anser jag också att de är intressant att inte fler skolor ville delta, eftersom det ändå är fråga om något så viktigt som att hjälpa barn med dyslexi – hoppas att ni någon gång får reda på de bakomliggande orsakerna och kan dela med er!

    Maria Vikström, medelklassen

    1. IQ-test är de facto inte speciellt relevant i forskningen. Forskaren antog att alla barn som deltog i undersökningen hade en “normal” intelligensnivå, dvs de hade inget förståndshandikapp, men detta mättes inte desto mera. Och man kan ju verkligen fråga sig hur man mäter IQ på 7-åringar på ett tillförlitligt sätt!

      hälsar Carola /Staveflet

  3. Jätteintressant bloggtext och forskningen verkade också intressant. Vi hade likadana funderingar som Someagenterna och Medelklassen över hur barnens IQ kan mätas, mognadsskillnaden samt varför inte flera skolor hade intresse att delta i forskningen. Samtidigt började vi tänka på om det också kunde påverka resultaten att vissa elever gjorde övningarna under lektionstid och vissa under rast? Var det så att alla elever gjorde övningar både under lektionstid och under rast?

    Microsoft

    1. Intressant kommentar Kia! Det är helt sant att motivationen kanske inte är den samma om man gör interventionen under lektionstid eller rast. Eleverna gjorde övningarna både under lektionstid och under rast. Som Carola nämde redan tidigare på föregående kommentar; IQ-test är de facto inte speciellt relevant i forskningen.
      Vi frågade Minna varför inga flera skolor hade intresse att delta i forskningen. Enligt henne har rektorernas och lärarnas inställning till forsknningen stor betydelse. Också föräldrar kan motsätta sig. För ett bra resultat är det viktigt att samarbete fungerar.

      hälsar Viivi och Linda /Staveflet

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *