Author: Polly K J Anderson

När kursen började var vi alla i gruppen på väldigt olika nivåer med tanke på hur mycket kunskap vi hade om vetenskaplig forskning från tidigare. Under kursen har vi dock fått en djupare insikt i pedagogisk forskning och dess delområden. Vår grupp har fungerat bra med tanke på gruppstorlek, gruppanda och fördelning av arbete. En grupp på fyra personer har varit optimalt med tanke på aktivt deltagande och fördelning av uppgifter. Vi skulle inte velat att vår grupp skulle ha varit större. Vi har lärt oss att samarbeta på ett fungerande sätt och våra kunskaper har kompletterat varandra.

Vi reagerade på hur stor inverkan det hade på forskartenten beroende på vilken forskare som valts till gruppen. Vi kunde uppfatta att vissa forskare inte hade lika lätt att uttrycka sig på svenska som andra och detta påverkade gruppens prestation. Som Staveflet hänvisar till var det tydligt att en forskare gick in mer i rollen som föreläsare än som opponerad forskare.

Vi anser att det skulle ha varit till stor hjälp ifall vi skulle ha gjort sammanfattningen av forskningen redan i början av kursen. Då skulle vi genast från början fått en djupare förståelse och insikt för vad vår forskning handlat om.

Hejdå bloggen!

-Musikerna, Sara, Sanna, André och Polly

 

Hej bloggen!

Forskartenten är över och allt som allt är vi mycket nöjda. Den givna tiden hölls bättre än förväntat i och med att det var nästan på minuten när vi skulle starta och avsluta vår forskartent trots att vi var sista gruppen. Vår forskare Jan-Erik Mansikka dök upp precis i tid före vi började undra var han höll hus. J-E var aningen spänd jämfört med våra träffar i mindre grupp men stämningen var ändå relativt avslappnad.

Innan forskartenten hade vi oroat oss för att han skulle ha mycket långa svar på våra frågor, men som tur lyckades vi hålla oss innanför tidsramen eftersom han var tillräckligt kortfattad i sina svar. Vi hann dessutom fråga alla våra frågor samt ett par spontana frågor i slutet. Vår ordförande gav alla i vår grupp ordet i den ordning vi på förhand hade bestämt.

Vi var positivt överraskade att vi fick ny information om tillämpning av forskningen i praktiken, vilket inte hade kommit på tal under våra forskarträffar. J-E berättade att nästa steg är att föra ut forskningsresultatet till tillämpningen på fältet, till exempel genom workshops om mångfald i musikundervisningen för lärare.

–Musikerna, Sanna, Sara, André och Polly

 

Hej bloggen 🙂

Här är ännu vår Tumblr.

 

Strukturerad eller ostrukturerad intervju?

Forskningsfrågan som skulle försöka besvaras var vad musikundervisning ur ett mångkulturellt perspektiv innebär. Metoden skulle försöka svara på vad mångkulturell undervisning i musikundervisning kan uppfattas som enligt lärarna som medverkar i undersökningen. Under intervjuerna har intervjuaren Maria Westvall följt samma frågeordning för varje grupp och sett varje lärare antingen i grupp eller enskilt två gånger. De intervjuade fick skriva under en blankett med samtycke om att delta i studien. De flesta gruppintervjuer hölls i skolornas klassrum under vintern och våren och några kompletterade intervjuer med enskilda lärare efter sommaren. Forskargruppen valde att använda sig av gruppintervju för att få igång en levande diskussion i en mer avslappnad atmosfär jämfört med enskilda intervjuer.

 

“Vid användning av t.ex. datorns egna mikrofon påverkas de intervjuade mindre än av en skild inspelare. Detta för att vi är så vana att ha datorer omkring oss.”      – Jan-Erik Mansikka, HU

 

En strukturerad intervju består av färdiga frågor och används ofta som kvantitativ metod. Ett exempel på en strukturerad intervju är en intervjuare på gatan som fyller i en enkät och kryssar i svarsalternativen. Ostrukturerade intervjuer har däremot sällan något färdigt frågebatteri. Istället kretsar intervjuerna kring ämnen som deltagarna fritt får diskutera. Semistrukturerade intervjuer är vanligast, vilket också denna studie var. Gruppintervjuerna hade vissa frågeteman som diskuterades och samtalets innehåll hölls inom vissa ramar av intervjuaren. Diskussionen var levande och genom att ställa styrande frågor och följdfrågor såg intervjuaren till att fokus på undersökningsområdet hölls.

 

Vad är transkribering?

Transkribering i detta fall betyder att man överför text från muntligt språk till skriftlig form. Då man transkriberar verbalt tal försöker man få med alla småord och nyanser i talet, som betoning och tonfall, för att kunna göra en så noggrann analys av självaste språket som möjligt. I kvalitativa transkriberingar, som inte studerar språket eller hur de intervjuade pratar, tas dock småord såsom utfyllnadsord bort och koncentrationen ligger på vad de intervjuade diskuterar, inte hur. Samtalssessionerna i Mansikkas undersökning räckte runt en timme var och de transkriberade diskussionerna blev därför sammanlagt ända upp till 150 sidor långa.

 

 

Analysskedet

Mansikka delade in materialet från transkriberingarna enligt två olika strukturer. Ena strukturens indelning baserades på tre kategorier utgående från att vad som sagts; om eleven, läraren eller musikämnet i sig. Det andra sättet att sortera transkriberingens struktur var tre olika synvinklar att se på musikundervisning; additivt, inkluderande och kritiskt sätt att tala om musikundervisning. Den sistnämnda indelningen har sitt ursprung i forskning av mångkulturalitet.