Vecka 1: Lära känna QGIS

På första kurstillfället av GIS-metoder 1 -kursen gick vi igenom de grundläggande funktionerna i QGIS, och som en övning redigerade vi en karta över kväveutsläppen från länderna runt Östersjön (bild 1). Så fort koncentrationen sviktade ens för ett ögonblick, undrade jag vad som skulle göras. När jag sedan skulle på egen hand laga en karta om Finlands kommuner (bild 2), var det ännu svårare att hänga med då ingen visade exakt varje steg.

Kväveutsläpp vid Östersjön

Som tur fick vi noggranna instruktioner till hur man lagar kartan över kväveutsläppen vid Östersjön, annars skulle det tagit superlänge. Jag är nöjd med färgerna på min karta. Det var intressant att inse att man måste tänka på vilken färg man ger till olika kartor, så att de passar vad man vill förmedla med kartan. Man ger ofta röda färger till till exempel olika länders utsläpp, förstoss symboliserar också de mörkare färgerna större mängd. Jag råkade inte hitta färgskalan med de röda tonerna så det fick vara bra med rosa-lila, vilket jag nog tycker också passar bra.

Från kartan på bild 1 sticker speciellt Polen och Estland ut. Estlands kväveutsläpp verkar vara mycket mindre än de andras. Enligt European Environment Agency (2023) har Estland minskat på sina utsläpp mycket under de senaste 20 åren, nu är kväve utsläppen nära noll. Det andra landet som stack ut speciellt mycket var Polen med ungefär en tredjedel av alla kväveutsläpp som påverkar Östersjön, med extra mycket kväveutsläpp. Som Armida skrev i sin blog Gissful thinking (2024) och enligt European Environment Agency, är största delen av landets utsläpp på grund av produktionen av energi. I Polen produceras största delen av energin med kolindustrin, där kväve bildas i förbränningen av kolet. Lantbruken och de kommerciella marknaderna har också stor andel till kväveutsläppen. Största delen av Polens bilar är väldigt gamla, vilket också orsakar mera utsläpp (Cross, D. T., 2019).

I sin blog Taikamatkalla GIS-velhoksi nämner Taika att man också bör tänka på längden av strandlinjen då man analyserar kartan. Kväveutsläppen på kartan är de som påverkar Östersjön. Då man ser på strandlinjernas längd syns det att alla andra länder runt Östersjön har unefär lika lång strandlinje utom Finland och Sverige som har betydligt längre. Detta gör att Polens utsläpp i verkligheten är ännu större än man på bilden kan se från färgerna.  Finland och Sverige hamnar trots sina långa strandlinjer i samma kategori som de flesta andra, vilket tyder på lite utsläpp, men man måste ändå tänka på att intervallet för den rosa färgen ändå är från 3,2% ända till 13,3%.

Finlands kommuner

Kurstillfällets andra uppgift gjordes på egenhand, vilket gjorde uppgiften väldigt svår. Fastän jag just tidigare samma dag utfört den första uppgiften hade jag ändå hunnit glömma bort hur vissa av stegen skulle göras. Som svenskspråkig, valde jag att göra uppgiften över de svenskspråkigas andel i kommunerna. Bild 2 är den slutliga kartan över Finlands svenskspråkigas andel i kommunerna.

På kartan ser man tydligt i vilka kommuner det finns flest svenskspråkiga. Den ser annors ut som jag tänkte mig men jag blev förvånad av hur mycket svenskspråkiga det finns i Lappland, speciellt i ”armen”.

Då man ser på kartan ser det ut som att det finns väldigt många kommuner där de svenskspråkigas andel är stor, men man ska ta beaktande att de två mörkaste ”färgkategorierna” har 40%:s intervall (1,34-40,38 och 40,38-92,4), vilket är ganska stort. Just det här gör att det i norr ser ut som att det finns fler svenskspråkiga än det i verkligheten finns.

Intervallen mellan de olika värden gjordes automatiskt av QGIS, och jag märker att de inte har olika värden på där en slutar och nästa börjar. Det här borde alltid finnas eftersom det kan uppkomma värden som passar in i två olika färggrupper. Till exempel slutar den nästsista på 40,38% och den sista kategorin börjar på 40,38%, så om det skulle finnas någon kommun som råkar ha 40,38% svenskspråkiga, blir det och se tokigt ut på kartan.

Uppgiften var i allmänhet intressant och jag känner att jag blev bekant med programmet QGIS. Jag känner mig ändå lite osäker och det behövs mer övning med programmet och i allmänhet med geoinformatik.

Källor:

European Environment Agency. (24.11.2023). Air pollution country fact sheets 2023. https://www.eea.europa.eu/themes/air/country-fact-sheets/2023-country-fact-sheets 

Wanström, Armida. (13.1.2024). Bekantningsprocessen till QGIS vecka 1. Gissful thinking. https://blogs.helsinki.fi/armida/2024/01/13/gissful-thinking/ 

Cross, D. T. (20.10.2019). Why air pollution in Poland is the worst in Europe. Sustainability Times.  https://www.sustainability-times.com/clean-cities/battling-the-scourge-of-air-pollution-in-poland/

Jaakkola, Taika. (17.1.2024). QGIS for dummies ja karttojen laatimisen perusteita. Taikamatkalla GIS-velhoksi. https://blogs.helsinki.fi/jztaika/2024/01/17/qgis-for-dummies-ja-karttojen-laatimisen-perusteita/