Låt inte minoriteten förgifta vardagen
I tisdags kom dottern och jag från Kabeln, som vanligt fanns det en pultsare i spårvagnen. Jag brukar säga till henne att inte bli så vettskrämd, att de är helt snälla. Den här mannen vänder sig till tre tonårsflickor intill oss och säger: ”Har ni eld? Om ni inte har så våldtar jag er, häller bensin över och tänder på. Continue reading
Pyramiderna ibland oss
Den dagen tog vi båten till Andra sidan. Branten såg ogästvänlig ut och det var den också. Där satt vi med ett gnälligt barn i en myggig glänta och ville fara hem igen. Jag hade ändå lust att klättra upp till toppen, om inte annat så för en stund i egen takt utan små armar och gaddar.
Högre upp gav det oländiga nyhugget vika för en fin tallskog. Blåbär, älgstigar, och plötsligt öppnade sig en hisnande utsikt över fjärden. Mellan mig och den nedgående solen låg ett enormt stenröse. Continue reading
Lycklig, älskad, rik?
För femhundratusen år sedan satt någon på stranden och ristade i en snäcka med en hajtand. Det blev ett sicksack, snyggt i vitt mot musslans brunsvarta skal.
Skalet hamnade långt senare i en arkeologisk samling, fraktades från Indonesien till Holland och samlade damm i en låda tills det upptäcktes av en slump.
Paleoantropologen Wil Roebroeks publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature och gästföreläser i Helsingfors om några månader. Ristningarna är det äldsta exemplet på ett abstrakt mönster, betonar Roebroeks, och gjordes av vår avlägsna släkting homo erectus. Continue reading
Skratt, flit och galna idéer
Det fulaste huset i Oxford är en smutsvit betonglåda med snäva korridorer och en förvirrande spegelstruktur. Identiska dörrar leder antingen ut ur trappor eller in på toaletter. Här arbetar bland annat universitetets experimentella psykologer. Byggnaden liknas ofta vid en enda stor råttlabyrint.
Inte långt därifrån bor Isabel Behncke-Izquierdo, i ett viktorianskt hus med sfinx, guldfiskdamm och ett ständigt flöde av gäster från alla världens hörn. Continue reading
Varför ökar barnlösheten i Europa?
Hbl I dag, 29.10.2014
År 1990 hade var sjunde fyrtioårig kvinna i Finland inga egna barn. I dag är motsvarande andel var femte kvinna. För män är motsvarande siffror ännu högre; var fjärde finländsk fyrtioårig man har inte blivit pappa. Continue reading
Skuggan
Jag sitter på flygfältet i skrivande stund och tänker: antagligen finns här just nu någon som reser sin väg för att slåss i Syrien. Tiotals har redan valt att lämna småregniga, småsura Finland för att ansluta sig till ISIS krig för ett fundamentalistiskt muslimskt kalifat, några har tagit barnen med sig. Continue reading
Vad Räty har rätt i, eller om hälsovårdens tudelning
Min granne och jag är i samma ålder och ungefär lika friska. Hon frilansar medan jag är fast anställd. Så då hon en höst vikarierade på en tidning fick hon en smärre chock. Arbetsgivaren uppmuntrade henne först att gå på en allmän hälsokontroll. För en åkomma behövde hon se en specialist och ta laboratorieprov, vilket allt ordnades i ett nafs. Continue reading
MH17 och den mentala ridån
Efter att nästan trehundra män, kvinnor och barn sprängts i luften ovanför Donetsk förde Moskvabor blommor till den holländska ambassaden. “Förlåt oss”. En rysk Facebookvän kände likadant: “Jag skäms. Jag är i Estland och kan inte se någon i ögonen.”
Jag hade känt likadant om finländare orsakat tragedin. Skulden är givetvis inte hela folkets. Men skammen och sorgen borde vara det, på samma sätt som hela nationen firar segrar.
Problemet är att de flesta ryssar inte tänker så. Continue reading
De förstföddas märkvärdiga fördel
Den tyska grundskolan slutar mycket tidigare än vår. Redan på femte klass delas barnen in i mer eller mindre yrkesorienterade linjer. Kring var fjärde elev fortsätter till gymnasium, som räcker sex år och banar väg för universitetsstudier.
Många orsaker påverkar vem som fortsätter till högre utbildning. Hit hör barnets begåvning och föräldrarnas utbildning och ekonomi. Men också ordningen bland syskonen har betydelse, och den är förbluffande stor. Continue reading
Skör balans i familjepolitiken
Familjers vardag har en skör balans och ofta märker man att den kraschat först efteråt, då någon osynlig gräns igen överskridits. Jag har börjat med en timglasteknik på jobbet. Dess genialt enkla princip är att först besluta vad du vill göra och sedan göra det. Continue reading
Tyrannens namn
Frihet är att glömma tyrannens namn, skrev poeten Joseph Brodsky under sovjettiden.
Med den måttstocken har friheten minskat drastiskt för oss alla de senaste veckorna, vare sig man tycker tyrannen heter Vladimir Putin eller Nato. Continue reading
Ett alternativ till p-piller? Publicerad: 28.01.2014 , Hbl Idag
Hormonspiralen Mirena, en finländsk uppfinning med global potential, har nu fått lillasyster Jaydess på marknaden. Det handlar om en till storleken mindre spiral som avsöndrar en mindre hormonmängd, och som passar bättre än vad Mirena gör också för kvinnor som inte fött barn. Med andra ord kan världen ha fått ett beaktansvärt alternativ till p-pillren. Continue reading
De mest omhändertagna
Finland har största andelen omhändertagna barn i hela Norden. Skillnaderna är särskilt stora bland 0–6-åringarna. Och de är dramatiska. Continue reading
Rättighet vs fyllnadsgrad 0-1
(publicerad i Hbl 25.9 http://hbl.fi/opinion/i-dag/2013-09-24/503646/rattighet-vs-fyllnadsgrad-0-1)
Det är sällan ett land kan stoltsera med världshistoriskt unika, kvinnovänliga uppfinningar. Finland har en handfull.
Allmän rösträtt. Torkskåpet! Hormonspiralen. Lilla My…
Och den subjektiva rätten till dagvård, introducerad på 1990-talet. Continue reading
Mera mys
HBL debatt (ingått 20.3.13) Anna-Lena Lauréns kritik av deltidsarbetande och vårdlediga mammor kommenterades insiktsfullt av Nadja Sundström. Debatten kan sättas i ett ännu bredare perspektiv: de flesta barn som föds i dag kommer att leva tills de är över 100 år gamla. De flesta av dem kommer att få två barn. Problemet i framtiden är inte alls att småbarnsföräldrar jobbar lite mindre de sammanlagt 4-8 åren som barnen är små. Tvärtom, mera myspys och motion just de åren skulle vara bra för alla: barnen, föräldrarna, den nordiska vardagen, och nationalekonomin som behöver frisk, kunnig och motiverad arbetskraft på lång sikt. Continue reading
Vikingen med barnvagnen
Hur komma till Norden, och hålla sig där?
Det är frågan. Åtminstone enligt affärstidningen The Economist, som nyligen hade ett specialreportage om de nordiska länderna. Vi är framtiden, får man lära sig, här bjuds jämlikhet och uppfinningsrikedom utan att staten blandar sig i för mycket. Continue reading
Pengarna eller lyckan?
Hbl kolumn 21.1.13 http://hbl.fi/i-dag/2013-01-21/pengarna-eller-lyckan
Uttrycket ”den lilla skillnaden” används ofta när det gäller män och kvinnor, kanske oftast av dem som tycker att den där skillnaden är stor. Och handlar om sex. Men hur ska vi veta när skillnader mellan könen är något att bry sig om? Continue reading
На поводу книги ”Venäläiset perheet ja seksuaalisuus murroksessa”
Мы резко откажемся от лживые и искаженные высказания по поводу нашей книги ”Venäläiset perheet ja seksuaalisuus murroksessa” (Väestöliitto, 2007). Мы конечно не cчитаем, и нигде никгода не писали, что Россия – тюрьма для женщин . Цель в 2007 году и гражданской организации (не социальнмими службами) изданной книги: обусдить культурные стереотипы, сушествуиушие между нашими странами, чтобы развить взаимопонимания. Мы освечиваем культурные различия, но естественно не судим какая культура лучше. Continue reading
Tummat silmät, ruskea tukka
Neandertalilaiset koristautuivat höyhenillä. Kaikkialla missä he asuivat, ja pitkään ennen kuin modernit ihmiset muuttivat naapureiksi, he irrottivat isoimmat ja värikkäimmät höyhenet varislinnuista tai petolinnuista. Näin voi päätellä linnunluiden määrästä ja niissä olevista kivijäljistä. Kiinnitettiinkö sulkia päähän, tai lannevaatteisiin? Ainakin ne mullistavat jälleen ymmärryksemme ihmisyydestä. Continue reading
E. Nesbits passioner
I Ekenäs bibliotek står den typiska Runebergbysten. När mormor frågar vem det är vet mina barn genast: Edit Nesbit! Då fylls jag av stolthet, för en av de få saker jag konsekvent införlivat i deras uppfostran är Nesbits (1858-1924) romaner, Skattsökarna, Järnvägsbarnen, Det förtrollade slottet, och framför allt den magiska trilogin Fem barn hittar ett troll, Amuletten, och Fågel Fenix. Continue reading
Terijoen rannalla
Lapsuuteni kesäiltoina mummo taputti käsiään, pyrähteli ympäri ja huudahti: Miten tylsiä olettekaan! Toista oli Viipurissa! Karjalassa oltiin aina tanssittu ja soitettu, ja vielä neljällä kielellä. Ja siellä oli loputon ranta. Tästä kerrottiin niin usein, että lakkasimme kuuntelemasta.
Euroopan lama iskee syntyvyyteen
Vieraskynä: Antelias ja johdonmukainen perhepolitiikka on toistaiseksi säästänyt Suomen suuremmalta vauvakadolta.
HS 14.5.12 Anna Rotkirch
Joissain maissa, kuten Ranskassa, naista kohti syntyi jo yli kaksi lasta, mikä lähestyy väestön uusiutumistasoa. Tästä ehdittiin jo puhua uutena väestöllisenä käänteenä.
Sitten tuli vuoden 2008 talousromahdus ja sitä seuraavat epävarmuuden, työttömyyden ja julkisten menojen supistamisen vuodet. Continue reading
Varför hemvård inte handlar om valfrihet
Medan debatten om det finländska hemvårdsstödets vara och inte vara blossade i riksdagen, på demonstrationer och facebook tänkte jag på en situation som inträffade i England för ett år sedan.
Jag hade ordnat ett seminarium tillsammans med en professor som på förkroppsligar brittisk konservatism. (Kungligheter är till exempel på riktigt viktiga, som förebild och tradition. Likaså är familjevärden på riktigt viktiga: Continue reading
Saako e-pillereillä kiltimmän miehen?
Pillerit ovat kuten tiedämme luotettavia ja turvallisia, sadan miljoonan naisen käyttämä ehkäisykeino. Silti minua on aina arveluttanut ja askarruttanut niiden perusajatus. E-pillerit kun muuttavat hormonitasoja niin, ettei munasolu irtoa. Continue reading
Miten vuoroasuminen vaikuttaa lapsiin?
(Seura-lehti viikko 10)
Missä lasten pitäisi asua vanhempien eron jälkeen? Omassa tuttavapiirissäni lähtökohta on jaettu vanhemmuus, myös käytännössä. Arki äidin luona, viikonloput ja lomat isällä. Tai vielä tasa-arvoisemmin, viikko siellä, toinen täällä.
Järjestelyt saattavat toimia moitteettomasti. Silti monia kalvaa ajatus siitä, luoko vuoroasuminen juurettomuutta lapsen elämään. Continue reading
Täiden tähden
Täiden tähden seisomme tuntikaupalla tyttären kanssa kylpyhuoneessa. Niitä on tällä kertaa kauhistuttavan paljon, suurempia tummia ja näkymättömän pieniä. Continue reading
Eri lailla vailla
Lapsettomien osuus kasvaa edelleen, uutisoitiin äsken. Trendi lähti liikkeelle omassa sukupolvessani, 1960-luvulla syntyneillä, ja koskee erityisesti koulutettuja naisia. Olen siis seurannut läheltä numeroiden takana piileviä kohtaloita. Continue reading
“Fattiga ska inte ha barn” (Ny Tid dec 2010)
Ja det sa han faktiskt, fast jag inte trodde öronen först. Vi hade just flyttat till England på ett år och Oxfordshire bävade inför kommande nedskärningar. Regeringen varnade om att kommunerna, universiteten, militären, alla skulle tvingas spara, också bidragen till familjer måste minska. I det skede citerades Continue reading
Kön eller genus?
Sedan något år har också Ny Tid talat om ”genus” och den här kolumnen menar att det är ett fånigt och omotiverat mode. Svenskan har ett ord som täcker allt det genus gör anspråk på och mer därtill. Continue reading
Attityd Alice
(Om Tim Burtons film Alice i Underlandet, kolumn i Ny Tid, april 2010)
Jag älskar svamparna och skådespelarna i Tim Burtons film om Alice i Underlandet. Men någonstans blir verket platt och förutsägbar på ett oförlåtligt vis och jag tror mig veta varför. Continue reading