Gissar mig fram i QGIS värld

Okej, nu är det dags för det första inlägget i bloggen. Jag kommer att gå igenom det vi gjorde under den första kursgången, och sätta med bilder på de färdiga kartorna.

Namnet på kursen är Geoinformatiikan menetelmät – Metoderna i geoinformatik (?). Då jag såg kursens namn första gången kändes det lite hopplöst. Då jag hörde att vi kommer att använda oss av QGIS, blev jag verkligen hopplös. För länge sedan (2 år sen kanske, max) gick jag en kurs på gymnasiet där vi använde oss av just detta program, och den var faktiskt en av de jobbigaste kurserna jag gått i mitt liv. Väldigt lärorik nog, men efter att programmet kraschade för tredje gången blev det nog lite jobbigt…

Men! Man får ju inte ge upp så lätt, och jag hoppas på en trevligare erfarenhet den här gången.

Den första föreläsningen började med lite nödvändig teori. Attributdata, som beskriver egenskaper och platsdata var det första som togs upp på lektionen. Attributdata kan handla om individuell, tidsmässig, beskrivande eller lokaliserande, som även Ida konstaterar i sin blogg. Platsdata handlar i sin tur om den geografiska platsen.

Nu är det dags för den trogna kamraten: QGIS! Vi började väldigt lätt, vilket var super då jag inte kom ihåg något mer från tidigare (har antagligen förträngt det). Vi hämtade en karta på en del av Europa och började öva. Uppgiften var att visualisera ländernas kväveutsläpp i Östersjön. Vi skapade koropletkartor för att visualisera detta, de mörkaste (främst Polen) länderna är de som släppt ut mest kväve i Östersjön. Vi satt in allt det nödvändiga; skala och nordpil, och lärde oss använda QGIS olika funktioner i korthet, bland annat att räkna ut andelen kväveutsläpp per land i procent med hjälp av enkla ekvationer.

Karta 1

På den färdiga kartan (Karta 1) tycker jag att färgerna blev bra. De mörka färgerna urskiljs lättast, och då det kommer till dessa varnande miljö-kartor, är det ofta bra att använda mer “aggressiva” färger för att förmedla grovheten. Jag märker nu när jag skriver att kvävekällorna (prickar) dock har blivit kvar på kartan, vilket de inte skulle. Det märkte jag inte! Som förbättringsförslag kunde jag även ha gjort djuphetskurvorna i havet mer synliga.

Veckans hemuppgift var även att skapa en egen enkel koropletkarta över ett av de valbara ämnena på kurshemsidan. Jag valde att jämföra svenskspråkigas andel med hela Finlands befolkning år 2015 (Karta 2). Detta var struggel. Uppgiften var ju i sig ganska enkel, men för en ovan användare tog det flera timmar att behärska verktygen. Reglerna var tydliga, men det var antagligen mest jag själv som blev ganska så lätt frustrerad. Programmet kraschade två gånger, vilket inte gjorde färden lättare. Till slut fick jag dock kartan producerad! Jess!

Karta 2

Kanske inte den visuellt vackraste kartan du sett? Men huvudsaken är att den blev klar. Resultatet blev som förväntat; Österbotten och kustområdena är där vi håller hus. Jag tänkte egentligen beskära kartan så att endast kustområdena syns, då skulle man ha sett skillnaden mellan kommunerna bättre. Men på grund av att jag då skulle ha villat lägga in en ut-zoomad bild på hela Finland där man visar var på kartan man befinner sig (som då på TEM, då vi skulle visa var vår kommun ligger), så gjorde jag inte det. Mina QGIS-kunskaper är helt enkelt inte på den nivån ännu!

QGIS är nog ännu ett enigma för mig, men efter denna kursgång och hemuppgifter känns det redan bättre. Jag har lärt mig att producera enkla koropletkartor, och känner mig även ganska okej med attributtabellen! Ganska överraskande om man jämför med mina känslor emot progranmmet i början. Jag förhåller mig alltså än så länge optimistisk till framtiden, detta blir nog bra 🙂

Källor:

https://blogs.helsinki.fi/idasihvo/

 

Tills nästa kamp mot QGIS!

-E