Skoluniformen och “vi”

Diskussionen kring skoluniformer är ett kontroversiellt samtalsämne med många olika ståndpunkter. I andra blogginlägg diskuteras problematiken kring hur skoluniformen påverkan eleven som individ.  Men hur blir det då med skoluniformens kollektiva inverkan? Hur är det med känsla av samhörighet, att känna att man tillhör en grupp?

Människan är en social varelse som söker sig till olika former av grupperingar. Genom att införa skoluniform har de som känner sig utstötta i samhället eller skolan möjlighet att uppleva att de har någon de kan känna gemenskap med. Då man ger eleverna möjlighet att se likadana ut i skolan behöver man inte bli utstött från gruppen på grund av faktorer som social klass, religion eller annan bakgrund. Istället finns det en gemensam faktor, skoluniformen, som kopplar dig till en grupp med inbördes stor mångfald oberoende ovannämnda egenskaper som ofta är orsaken till utfrysning eller segregation. Dessutom bidrar uniformen med en viss stolthet och identitet för skolan och detta kan vara en viktig faktor till att den gemensamma skolandan stärks.  Olika slags sportevenemang där eleverna representerar sina skolor är typiska tillfällen där man får representera eller heja på sin skola. Tänk bara på Stafettkarnevalen där skolandan och gemenskapen får ett extra upplyft tack vare likadan utstyrsel, matchande färger och skolans logo på flaggor!

Samtidigt som det finns flera fördelar med skoluniform finns det en hel del att ifrågasätta då det kommer till dess inverkan på den sociala gemenskapen. Problemet med att skapa en vi-känsla är att det samtidigt skapas ett “dom”. Vi måste ändå tänka på Finland som en stor gemenskap istället för att dela in våra elever i en massa små grupper. Med intensiv identitetsskapande kring sin egen skola kan den personliga utvecklingen och identitetsskapande i samverkan med olika människor i olika sammanhang bli i skuggan. Eftersom en växande trend i den finska skolan är att medelklassen söker sig till “bättre” skolor skulle skoluniformerna kunna dela in de finska barnen i sociala klasser där skoluniformen avslöjar vilken klass du hör till (Kosunen, 2012). En lösning kunde ju då vara att införa likadana uniformer för alla Finlands elever. Detta igen kan leda till att de betydelsefulla och unika variationer som finns mellan skolorna i Finland jämnas ut eller reduceras då målet är att göra alla elever likadana.

Att ta ett parti i denna fråga är inte så enkelt. Det gäller att fundera på både individuella och sociala aspekter ifall man vill få mer klarhet i sin ståndpunkt.

Källor:

Meillä on siis kouluja, joista ne tulee: siis Suomen eliitti” – keskiluokan lasten kouluvalinnat pois lähikoulusta, Sonja Kosunen, 2012

http://school-uniforms.procon.org/