Istället för att sitta sig ner vid datorn började lektionen med att vi gå ut i ”terrängen” för att samla egen punktdata med hjälp av en GPS-mottagare. Vår grupp valde att lokalisera säkerhets kameror runtom Gumtäkt campus. Jag var till en början skeptisk på vår GPS-mottagare då den visade höjddata som var helt från skogen, men punkterna placerades förvånansvärt bra på kartan då vi överförde informationen till MapInfo. Vi övade också geokodning genom att ge koordinater för spelmaskiner runtom Helsingfors med hjälp av deras postadress. Adressen kunde sammankopplas med koordinater som framgick i en noggrann databas över vägnätet i regionen. Det är inte alltid så lätt att matcha två olika databaser, detta berodde i det här fallet till stor del på mänskliga fel i stavning av adressnamnen

För den egentliga blogg uppgiften skulle vi göra tre olika kartor som lämpar sig för undervisning. Ämnet var hasarder och själv valde jag att göra två kartor över förekomsten av jordbävningar (Bild 1 och 2) och en karta som visar vulkanutbrott som skett sedan 1964 (Bild 3). Dessa hasarder fungerar bra, med tanke på lektionens tema, då epicentrum och berg är mycket lätta att visualisera som punkter. Data angående jordbävningarna fick jag från Northern California Eartquake Data Center (NCEDC) där man själv kunde välja vad som visades i statistiken. Själva skapandet av kartorna var enkelt och hela processen gick som smort, i förhållande till förra veckans lektion. Det fanns dock vissa saker man måste hålla på minnet då man använder ”Create Points” funktionen, t.ex. att x- och y-koordinaterna togs från rätt kolumn samt att projektionen var den rätta.

Från kartorna ser vi tydligt att antalet jordbävningar minskar drastiskt ju högre vi går på Richterskalan. Detta beror på att skalan är logaritmisk vilket betyder att för varje steg är magnituden (skakningen) 10 gånger större och nästan 32 gånger mer energi utlöses (NE). Skillnaden mellan jordbävningar som mäter 5.5 och 8 är alltså mycket stor.

Bild 1. Jordbävningar som mätt över 5.5 på Richterskalan sedan 1950 (NCEDC 2015).

Bild 2. Jordbävningar som mätt över 8 på Richterskalan sedan 1950 (NCEDC 2015).

Förutom att visualisera Richterskalan och mängden jordbävningar framgår även ett tydligt mönster, speciellt på bild 1. Vad är det som orsakat mönstret? Här skulle jag gå vidare in på hur jordbävningar föds genom att litosfärplattorna fastnar i varandra för att sedan bygga upp energi som sedan utlöses i jordbävningar. Kartan som visar mycket kraftiga jordbävningar kunde användas till egen forskning. Eleverna skulle få till uppgift att ta reda på mer information om någon av de större jordbävningarna, uppkom någon annan hasard i samband med jordbävningen t.ex. jordskred, bränder eller tsunamis? Vilka följder har den haft på regionen, ekonomiska förluster? Även om eleverna inte har tillgång till den information jag hade då jag gjorde kartan borde det inte vara så svårt att hitta information över stora jordbävningar på internet. Man kan bland annat hitta mycket information om jordbävningen i Indiska oceanen år 2004 som orsakade den förödande tsunamin. Med tilläggsinformationen kunde man undervisa i hur riskerna varierar beroende på händelsen lokalisering. Som exempel kan vi jämföra förlusterna för jordbävningen i Alaska (Rat Island år 1965) med den i Indonesien 2004. Dessa liknar mycket varandra, båda mätte ca 9 på richterskalan och orsakade tsunamis på över 10 meter, men på grund av det avlägsna läget hölls till och med de ekonomiska förlusterna låga i Alaska medan länderna kring Indiska Oceanen led av väldiga förluster.

I samband med jordbävningar och seismiska fenomen behandlas även vulkaner. Dessa befinner sig till stor del kring samma områden, vid litosfär plattornas gränszoner, men även enskilda hetafläckar kan ses på kartan. Den absolut största delen vulkanutbrott kan ses kring eldringen som går runt Stilla havet (Bild 3). Det är också vid eldringen de flesta jordbävningar sker, t.ex. Japan är mycket utsatt för både vulkaner och jordbävningar och bara för ett tag sedan (hösten 2014) skedde där ett utbrott som krävde flera människoliv. Man kan fråga sig varför så många överväger riskerna att bo där, är det historiska skäl, klimatet eller kanske den bördiga vulkaniska askan?

Bild 3. Vulkanutbrott sedan 1964 (NOAA 2015).

Både vulkanerna och jordbävningarna har alltså ett tydligt samband med plattektoniken. Då kartorna skall fungera som undervisningsmaterial tycker jag det är skäl att även ha med en karta (Bild 4) som visar de tektoniska plattornas lägen, samt hur de rör sig i förhållande till varandra. Som Jonas Alanko har lyft fram i sin blogg kan dessa kartor ge mer information vid tolkning av jordbävningar. Vid olika typers zoner hittas jordbävningar av olika djup, t.ex. vid en subduktionszon (där den ena plattan glider under den andra) förekommer djupa och intermediära jordbävningar.

Bild 4. Tektoniska plattornas läge och rörelse (Wikipedia).

Dels som kuriosa och dels för att hindra missuppfattningar valde jag att ta med en karta (Bild 5) som visar hur många jordbävningar det totalt skett i ett land under ett års tid. På kartan ser vi att det sker massvis med små jordbävningar runtom i världen, även om dessa inte syns på mina kartor som behandlar större jordbävningar. På kartan kan vi se att också i Finland sker det tiotals jordbävningar per år fastän vi inte ligger vid en gränszon. Man måste dock ta i beaktande att alla länder inte har lika noggrann och utförlig data som t.ex. USA och Europa har.

Bild 5. Distributionen och antalet jordbävningar runtom i världen (NCEDC).

Källor:

Alanko J. (2015). Alanko’s blog. <https://blogs.helsinki.fi/jbalanko/2015/02/18/pak-kerta-6/> 25.2.2015.

NCEDC (2015). Northern California Eartquake Data Center. <http://quake.geo.berkeley.edu/anss/catalog-search.html> 20.2.2015.

NE (2015). Nationalencyklopedin, Richterskalan. <http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/richterskalan> 26.2.2015.

NOAA (2015) Global Volcano Locations Database. <http://catalog.data.gov/dataset/global-volcano-locations-database> 20.2.2015.

Wikipedia (2010) De tektoniska plattornas lägen. <http://sv.wikipedia.org/wiki/Plattektonik#mediaviewer/File:Plates_tect2_sv.svg> 25.2.2015