Börja använda Unix

På den här sidan ser vi på hur man ska göra för att börja använda operativsystemet Unix. Bl.a. följande saker behandlas:

  • Grundinformation om operativsystem baserade på Unix och Linux.
  • Hur man skriver in sig i Unix-systemet
  • Filsystemet i Unix
  • De vanligaste kommandona för att hantera en Unix-kontakt och ett Unix-användarkonto (account).

Operativsystemen Unix och Linux

Förr användes Unix främst av stora organisationer och i stordatorer, men nu för tiden finns Unix och liknande operativsystem också i många persondatorer. Operativsystemet Linux, t.ex., som utvecklades som motvikt för det kommersiella Unix, har blivit mycket populärt både i hemmen och i företagsvärlden på grund av att det är gratis. Följande bild visar ett exempel på hur Linux kan se ut på en persondator:

ubuntudd_iso.jpg
Förstora bilden

Som bilden visar är Linux också mycket lämpligt som operativsystem i persondatorer. Det finns en stor mängd olika program för Linux, och de flesta av dem är gratis. Några exempel på sådan programvara är:

  • Kontorsprogrampaketet OpenOffice: paketet innehåller ordbehandlingsprogrammet Writer, kalkyleringsprogrammet Calc, vektorgrafikprogrammet Draw, bildspelsprogrammet Impress och databasprogrammet Base.
  • Olika Internetprogram: bl.a. webbläsaren Firefox, e-postprogrammet Thunderbird, och Skype för direktkontakt med andra datoranvändare.
  • Olika programvara för bildbehandling: bl.a. GIMP, ett mycket mångsidigt bildbehandlingsprogram som är helt gratis.

Med tiden har man utvecklat många olika versioner av Unix och Linux. Följande lista visar några av de mest kända versionerna.

  • Unix: Aix, HP-UX, Solaris
  • Linux: bl.a. distribueringsversionerna Ubuntu, Fedora och Debian.

Om du skulle vilja använda gratisoperativsystemet Linux på din hemdator lönar det sig att bekanta sig med de olika distributionsversionerna av Linux först! Man kan gratis ladda ner de flesta distributionsversionerna av Linux från Internet. Bland de mest populära versionerna finns t.ex. Ubuntu, Fedora och Debian.

Börja använda Unix

Den äkta känslan av Unix eller Linux får du om du använder en dator med operativsystemet Unix eller Linux. Ofta används dock Unix genom att man bildar fjärranslutning med en server som är utrustad med Unix. Ett sådant Unix-system finns t.ex. vid HU (om du skaffar ett Unix-användarkonto kan du utnyttja Unix-servicen vid HU utan att du behöver installera operativsystemet alls).

Hur man använder Unix beror alltså oftast på huruvida man använder en Unix-dator eller serversystemet. Med en arbetsstation använder man oftast Unix’s grafiska användargränssnitt, medan man oftast skriver in sig på en Unix-server via ett textbaserat användargränssnitt.

Man kan skriva in sig till en fjärranslutning på olika sätt:

  1. Fjärranslutning med ett SSH-program
  2. Fjärranslutning med ett Java-miniprogram
  3. Grafisk fjärranslutning via s.k. X-fönsterhantering

Om du skaffar ett användarkonto till HU:s Unix-system (läs mera), kan du utnyttja många olika program på HU:s Unix-servrar.

Många egenskaper, t.ex. sådana som behövs för programmering, har avsevärt bättre stöd i Unix och Linux än många andra operativsystem. Dessutom kan man använda många vetenskapliga program endast med Unix.

SSH-fjärranslutning

Man gör oftast textbaserad fjärranslutning till en Unix-server via en skyddad SSH-anslutning (med t.ex. Putty-programmet, som kan laddas ner gratis). Då man gör en SSH-anslutning från ett av HU:s campus behöver man vanligen inte skriva annat än namnet på servern (t.ex. sirppi), istället för hela serveradressen (sirppi.helsinki.fi). Om man inte befinner sig i HU:s nätverk måste man oftast skriva in den exakta serveradressen.

Om du inte vet hur man gör en SSH-anslutning, kan du läsa instruktionerna på sidan Koppla upp till en Unix-dator med PuTTY-programmet.

Grafisk fjärranslutning och X-fönsterhantering

Fjärranslutning med SSH-program och Java-miniprogram är vanligen textbaserade. Det finns dock många Unix- och Linux-program (t.ex. vissa statistikprogram och matematiska program) som är bättre att använda via såkallad X-fönsterhantering med grafisk fjärranslutning

För att kunna utföra X-fönsterhantering måste du installera programvaran WinaXe på din dator (du kan ladda ner programmet från HU:s programvarudistribution). Du kan läsa mera om hur man kopplar upp och använder X-fönsterhantering i instruktionerna för X-fönsterhantering med Putty-programmet.

Filsystemet i Unix

Unix har sitt eget filsystem som till en viss grad skiljer sig från filsystemen i andra operativsystem. De centrala skillnaderna har att göra med namngivningsrutiner för filer och kataloger, katalogträd, nyttjanderätt till filer och kataloger, samt hemkataloger för Unix-användare.

Fil- och katalognamn i Unix

Då man använder Unix är det viktigt att notera följande specialegenskaper hos filer och kataloger:

  • Med fil- och katalognamnen i Unix är det skillnad på StorA och sMå BokStäveR: Unix behandlar t.ex. filerna gradu.rtf och Gradu.rtf som helt skilda filer.
  • Med Unix behöver man inte ha filtillägg i filnamnen: det är inte nödvändigt att skriva ut filtillägget (t.ex. .txt), men det är inte heller förbjudet. Dock spelar filtillägget ingen roll, utom möjligen för användaren själv.
  • Med Unix kan man använda de flesta specialtecknen i filnamn: man kan använda de flesta specialtecknen i filnamn med Unix bara man undviker /-tecknet. Läs mera om hur man använder olika specialtecken i olika operativsystem i t.ex. wikipedia.
  • Filnamnen i Unix kan vara upp till 255 tecken långa: trots att det är möjligt att använda långa filnamn är det oftast klokare att använda kortare filnamn.

Katalogträd i Unix

Strukturen på katalogträd i Unix är, som namnet anger, “trädliknande”. I praktiken betyder detta följande:

  • Alla kataloger i Unix har en gemensam rotkatalog (root directory) 
    • Från rotkatalogen kommer man till alla övriga kataloger i Unix
    • Rotkatalogen markeras med ett snedstreck /
    • Underkataloger markeras under rotkatalogen och de avskiljs från varandra med snedstreck / – t.ex. är katalogen /home/ en katalog som finns i roten för användare av Unix.
  • Med Unix används inga skivenhetsnamn (t.ex. C: eller E:).

Trots att man ofta använder Unix via en kommandorad kan man enkelt använda Unix också med hjälp av ett grafiskt användargränssnitt. Bilden nedan visar en trädvy i en av Linux’ distributionsversioner (Ubuntu): roten som beskrevs ovan motsvaras av elementet “File System” på bilden.

I Unix finner man olika lagringsmedier (som USB-minnen o.s.v.) under katalogerna /mnt/ eller /media/ istället för under skivenhetsnamn. Användningen av dessa kataloger förutsätter montering (eng. mount), d.v.s. att man ansluter olika lagringsmedier till Unix-systemet: man tar olika lagringsmedier i bruk i Unix genom att specificera att mediet finns i en underkatalog till /mnt/ eller motsvarande katalog.

Då man använder Unix måste man ibland referera till den aktuella arbetskatalogen (working directory) istället för till en underkatalog i katalogträdet. I Unix refererar man till en arbetskatalog med en punkt (.). Man refererar till katalogen som ligger ett steg uppåt från arbetskatalogen i katalogträdet med två punkter (..).

Nyttjanderätt till filer och kataloger

I Unix, som med många andra operativsystem med många användare, är det mycket viktigt att veta hur man inställer nyttjanderätter (läs mera om rättigheter) för kataloger och filer. Med Unix kan man ge rättigheter åt användaren själv (user), en grupp (group) eller övriga användare (others).

Det finns många sätt att specificera nyttjanderätt för filer och kataloger. De vanligaste rättigheterna är läs (read, r), skriv (write, w) och exekvera (execute, x). För att t.ex. få se innehållet i en fil måste man ha läsrättighet till den, medan man måste ha skrivrättigheter till den för att kunna modifiera den. Om man t.ex. vill göra ett program som kan startas från kommandoraden måste man ge programfilen exekveringsrättigheter.

De rättigheter som olika användare har visas i fil- och kataloglistorna i Unix i följande ordning:

  • Användare: user (u), group (g), other (o) – alltså “ugo”
  • Varje användares rättigheter: read (r), write (w) och execute (x) – alltså “rwx”

I följande exempel ser du hur rättigheterna visas i kataloglistan. Bilden visar att endast användaren rkeskiva har både läs- och skrivrättighet till trf-filen i katalogen.

Läs i följande kapitel om hur man ändrar rättigheterna.

Användarens hemkatalog

Unix-användare har sin egen hemkatalog. Den finns oftast i /home/ och har oftast samma namn som användarens användarnamn i Unix. Användaren rkeskiva har t.ex. hemkatalogen:

/home/rkeskiva

Observera följande egenskaper då man använder hemkatalogen:

  • Man kan referera till hemkatalogen antingen på ovanstående vis (som i exemplet /home/rkeskiva) eller med våg- eller tildetecknet (~). Oftast är ~-tecknet det snabbaste sättet att referera till hemkatalogen.
  • Du kommer åt filerna i din hemkatalog genom att ta kontakt med en Unix-server från en Unix-arbetsstation, med ett SSH-klientprogram eller ett SFTP-program. Med SFTP-program kan man vid behov överföra filer mellan Unix-servern och en persondator (läs mera om hur man använder SFTP-program i följande kapitel).

Kommandon för hantering av Unix-anslutningen och -kontot

Eftersom man ofta använder Unix via en kommandorad är det viktigt att du allra först lär dig de vanligaste hanteringskommandona i Unix. Kommandona som beskrivs här fungerar nästan utan undantag med andra operativsystem som liknar Unix (t.ex. Linux). Observera också att de flesta Unix-kommandona skrivs med små bokstäver.

Man fogar tilläggsinformation d.v.s. parametrar till de flesta kommandona, samt information om vart kommandot riktas. Parametrarna och informationen om objektet ges efter det egentliga kommandot:

 kommando parameter(rar) objekt


passwd
Med detta kommando byter man lösenordet för användarkontot (user account) för Unix-användarens egna profiluppgifter.

Byte av lösenord med kommandot passwd (man måste ge det gamla lösenordet för att kunna byta till ett nytt):
 % passwd

Current password:

quota
Kommandot visar mängden lagringsutrymme i din hemkatalog. K

Man använder ofta väljaren “-v” med kommandot quota. Den gröna texten på bilden nedan visar resultatet av detta kommando.
 % quota -v

Disk quotas for user rkeskiva (uid 59642) at nili:
Filesystem usage quota limit timeleft files quota limit
/h/7 40496 200000 333333 329 100000 200000

finger
Om detta kommando används enskilt, visar det en lista av användare som är inskrivna på servern. Om man anger ett användarnamn som parameter med kommandot, får man se den användarens inskrivningsinformation.

Se informationen om användare atorsion:
 % finger atorsion

Login name: atorsion In real life: Alisa S Torsion
Directory: /h/7/atkos/atorsion Shell: /bin/tcsh
On since Aug 16 09:25:10 on pts/47 from humlab23.it.helsinki.fi
No unread mail
No Plan.

logout, exit
Med kommandona logout och exit avslutar man sig Unix-anslutningen.

Logga av Unix:
 % logout

 

Var får jag mera information om kommandona? man
Med detta kommando kan du läsa instruktionerna för hur man använder övriga kommandon. De flesta instruktionssidorna följer samma princip: skriv det kommando du är intresserad av efter kommandot man.

Om man vill veta mera om kommandot ls ska man skriva följande kommando på kommandoraden:
 % man ls