Viapori avautuu – Sveaborg öppnar sig

Panu Pulma
Projektinjohtaja
Helsingin yliopisto

Viaporin linnoituksen rakentaminen alkoi vuonna 1748. Myös Helsingin kaupunki oli tarkoitus linnoittaa samassa yhteydessä, mutta siihen eivät rahat riittäneet. Ulrikasborg  (Ullanlinna) on jäänyt nimenä muistuttamaan suunnitelmasta. Rakentaminen kivisille saarille oli jo itsessään valtava projekti, johon osallistui tuhansia miehiä ja joka vaati ennen näkemättömät määrät työkaluja, raaka-aineita, ruokaa ja vaatteita ihmisille ja rehua sadoille hevosille. Kun lisäksi hankkeeseen liitettiin saaristolaivaston rakentaminen – telakka perustettiin juuri Ullanlinnan alapuolelle, osapuilleen nykyisen Eteläsataman paikkeille – merkitsi Viapori valtavan taloudellisen, sosiaalisen ja kulttuurisen muutosprosessin alkamista vaikutusalueellaan.

Byggandet av Sveaborgs sjöfästning inleddes år 1748. Avsikten var att samtidigt befästa även Helsingfors stad, men pengarna tog slut innan man hann så långt. Namnet Ulrikasborg lever dock kvar som en påminnelse om den ursprungliga planen. Redan själva fästningsbygget på de karga öarna var ett enormt projekt, tusentals man deltog och det krävdes dittills oanade resurser i form av verktyg, material, mat och kläder till manskapet samt foder till hundratals hästar. När man dessutom ännu började bygga skärgårdsflottan – varvet grundades just nedanför Ulrikasborg, ungefär där Södra hamnen ligger idag – innebar Sveaborg startskottet för en omvälvande ekonomisk, social och kulturell förändringsprocess för hela sin omgivning.

Mutta mikä se vaikutusalue itse asiassa oli? Kuinka Viaporin rakentaminen ja myöhemmin huolto itse asiassa järjestettiin? Mistä tarvikkeet ja työvoima hankittiin, kuinka kauas Viaporin vaikutus itse asiassa ulottui? Ketkä kaikki hyötyivät niistä ranskalaisista kultatynnyreistä, joiden avulla ”Pohjolan Gibraltar” pystytettiin? Millaisia innovaatiota rakennusprojekti vaati, millaisia se otti käyttöön, mistä ideat tulivat ja miten ne levisivät eteenpäin? Mitä siviiliyhteiskunnalle, niin Helsingissä kuin maaseudulla, merkitsi valtavan sotilaallisen koneiston tuominen keskeiseksi taloudelliseksi ja kulttuuriseksi toimijaksi?

Men vilken var egentligen den omgivning som Sveaborg påverkade? Hur organiserades byggarbetet och senare underhållet av Sveaborg? Varifrån införskaffades material och arbetskraft, hur långt sträckte sig Sveaborgs inverkan? Vilka alla drog nytta av de franska guldtunnorna med vars hjälp ”Nordens Gibraltar” restes? Vilka innovationer krävde byggprojektet, vilka nymodigheter tog det i bruk, varifrån kon idéerna och hur spred de sig vidare? Vad innebar det för civilsamhället, både i Helsingfors stad och på landsbygden. att militärmakten blev en central aktör på det ekonomiska och kulturella planet?

Suomen Akatemian rahoittama tutkimusprojekti  ”Yhteydet, yhteisöt ja innovaatiot. Tapaus Viapori, sen perustaminen, yhteiskunnallis-taloudelliset vaikutukset ja rooli innovaatiokeskuksena n. 1730-1809”  aloitti vuonna 2010 nelivuotisella rahoituksella. Tarkoituksena on nyt avata Viaporin ”salaisuus”, se mikä todella oli Viaporin vaikutus ja merkitys omana aikanaan ja tulevaisuudelle. Projektissa työskentelee niin kokeneita tutkijoita kuin nousevia tähtiä, jotka tulevat esittäytymään sekä tiedeyhteisölle että laajemmalle yleisölle näiden sivujen kautta. Projekti toimii läheisessä yhteistyössä Helsingin kaupungin Tietokeskuksen, Kaupunginmuseon ja Kaupunginarkiston sekä Helsingin kaupungin historiatoimikunnan kanssa.

Finlands Akademi finansierar forskningsprojektet ”Kontakter, nätverk och innovationer. Fallet Sveaborg, dess grundande, samhällsekonomiska konsekvenser och roll som innovationscentrum ca 1730-1809”, som inleddes sin verksamhet år 2010 med en fyraårig finansiering. Avsikten är att avslöja Sveaborgs hemlighet: vad var egentligen Sveaborgs betydelse för och inverkan på sin samtid och även på framtiden. Inom projektet arbetar såväl erfarna forskare som yngre studerande, vilka kommer att presentera sig för både vetenskapssamfundet och den breda publiken på dessa sidor. Projektet jobbar i nära samarbete med Helsingfors stads Faktacentral, Stadsmuseet och Stadsarkivet samt Helsingfors stads historiekommitté.

Tervetuloa seuraamaan Viaporin salaisuuden paljastumista!

Välkomna att följa med avslöjandet av Sveaborgs hemlighet!

2 Replies to “Viapori avautuu – Sveaborg öppnar sig”

  1. “Avsikten var att samtidigt befästa även Helsingfors stad, men pengarna tog slut innan man hann så långt” Det här är en ganska långt gående generalisering. Den ursprungliga planen inkluderade inte bara befästandet av Helsingfors stad, utan också en hel del av holmarna runt nuvarande Sveaborg. På så sätt hade planen fungerat, men efter förändringarna förändrades konseptet, och resultatet sågs 1808. En diskussion on det här vore intressant.

    Mvh Ove Enqvist
    Doktor i militärvetenskap

  2. Hej,

    Tack för kommentaren. Man kan också säga att planen att befästa Helsingfors fullbordades ordentligt fast i början av 1900-talet, då byggdes, med hjälp av kinesiska krigsfångar från Rysk-Japansk krig, den så kallad Peter den Förstas befästningkedja runt Helsingfors. Denna enorma fortifikations anläggning var aldrig i krigtjänst, om man inte räknar med sammadrabbningar i inbördesekriget 1918. I början av 1900-talet befästades även öarna utanför staden. Dessa öarna skall frias nu till civilbruk. De har nuförtiden ingen försvarsroll, bara fritidsroll. Hotet av ryska (ursprungligen tyska) invasionen via Finska viken är förbi.

    Mikko Huhtamies, korporal, Hangö kustartilleri, Russarö.

Comments are closed.