University of Helsinki
Arkitekten Carl Hårleman föddes den 27.8.1700 i Stockholm. Hårleman inledde sina arkitektstudier i Sverige, men studerade senare också utomlands. Först i Paris vid Kungliga arkitektakademin och Konstakademin åren 1721-25, därpå reste han till Italien för att studera kyrklig arkitektur. Den nya stilriktningen ute i Europa, som då blivit på modet, var den sirliga rokokon.
Vid återkomsten till Sverige vid årsskiftet 1727-28, utnämndes Carl Hårleman till hovintendent och fick i uppdrag att avsluta arbetena på Stockholms slott, som då pågått i nästan 30 år. Till det yttre var slottet redan färdigt planerat av Nicodemus Tessin, men i inredningen hade Hårleman störe möjligheter att förverkliga sina drömmar. Hårleman ville införa rokokostilen också i Sverige, men behövde utländska hantverkare och konstnärer, som importerades från Frankrike. Men Hårleman ville också befrämja utbildningen av konstnärer i Sverige; han var en av grundarna till Ritakademin 1735. År 1741 utnämndes han till överintendent, vilket innebar att han fick den högsta översynen av alla byggnadsarbeten i riket. I denna egenskap hade han också överinseende över Sveaborg, även om man kan undra hur han med att övervaka allt som pågick i hela riket.
Lars Petterson har studerat hur Augustin Ehrensvärd samarbetade med Hårleman i det inledande planeringsskedet för fästningsbygget, enligt honom var det inte bara portar utan också vaktkurer som planerades och t.o.m. en kyrka. Bara en del av planerna förverkligades dock. Förutom att Hårleman var arkitekt, var han också en ivrig hattpolitiker, som var engagerad i försvarsplanerna och fästningsbyggerna i riket. Herrarna kunde knappast undgå att träffas i Stockholm under riksdagarna eller i sällskapslivet; till Finland kom Hårleman aldrig, trots Ehrensvärds inbjudan.
Hårleman anses vara upphovsmannen till en av öns arkitektoniska pärlor, Kungsporten på Gustafssvärd. Porten byggdes åren 1753-56. Hårleman själv fick aldrig se den färdig, han avled redan den 9 februari 1753, då man troligen inte ens inlett arbetena. Oscar Nikula uttrycker sig diplomatiskt, enligt honom har Kungsporten “…ritats i sin första utformning utan stentrappor och vindbrygga av intendent Carl Hårleman“.(Nikula 2010, 169). Ofta hade ritningar en tendens att förändras under arbetets gång, men eftersom Hårleman avlidit, fick fästningsofficerarna troligen rycka in och ändra på planerna vid behov. Porten har också genomgått åtskilliga förändringar under gustaviansk och rysk tid.
På Vargön minner bastionen Hårleman om Ehrensvärds aktning för arkitekten, den finns kvar trots att den genomgått många ombyggnadsarbeten under ryska tiden, bl.a har ena flygeln och porten rivits. Under 1800-talet fungerade där en period ett bageri, senare användes den som bostäder och förråd. Idag innehåller den huvudsakligen arbetsrum för konstnärer, om man har tur kan man få titta in, t.ex. under stadsdelsevenemanget Väkevä Viapori på hösten.