University of Helsinki
Förra lördagen anordnade 1700-tals sällskapet ett seminarium om trädgårdskonst på Hertonäs gård. Trots att detta projekts medlemmar inte har speciellt gröna fingrar (möjligen med undantag av Juha-Matti, men det gällde visst äppelträd….), så var det ett absolut måste att delta. För där ute i Helsingfors östra förorter gömmer sig ett stycke historia som är nära knuten till Sveaborg på många vis. Continue reading “1700-tal på Hertonäs gård”
Morgondagens födelsedagsbarn: Carl Hårleman (1700-1753)
Arkitekten Carl Hårleman föddes den 27.8.1700 i Stockholm. Hårleman inledde sina arkitektstudier i Sverige, men studerade senare också utomlands. Först i Paris vid Kungliga arkitektakademin och Konstakademin åren 1721-25, därpå reste han till Italien för att studera kyrklig arkitektur. Den nya stilriktningen ute i Europa, som då blivit på modet, var den sirliga rokokon. Continue reading “Morgondagens födelsedagsbarn: Carl Hårleman (1700-1753)”
Sveaborgs källor på spåren del 8: Rättegångsmaterial
Gällande materialet från rättegångar rörande personer på Sveaborg och i Helsingfors, råder delvis samma problem som gällande bokföringsmaterialet, dvs. dessa papper finns spridda i flera olika arkiv. Det är inte alltid heller självklart eller logiskt vilket material som finns var…. Följande reflexioner kring ämnet gäller för perioden 1748-ca 1760, efter det verkar man ha blivit mer på det klara över de olika administrativa gränserna. Continue reading “Sveaborgs källor på spåren del 8: Rättegångsmaterial”
Morgondagens födelsedagsbarn: Gustaf Fredrik von Rosen (1688-1769)
Greve Gustaf Fredrik von Rosen gjorde en snabb militär karriär under Stora Nordiska kriget. Han deltog bl.a. i slaget vid Poltava år 1709 och följde Karl XII till Turkiet. Han lär ha räddat livet på Karl XII åtminstone en och kanske till och med två gånger, vilket kanske kan förklara hans stigande karriär. Men von Rosens militära och politiska karriär överlevde Karl XII och fortsatte under både kung Fredrik och kung Adolf Fredrik. Gustaf Fredrik von Rosen utmärkte sig som ivrig hattpolitiker och utnämndes 1739 till riksråd. Continue reading “Morgondagens födelsedagsbarn: Gustaf Fredrik von Rosen (1688-1769)”
Dagens födelsedagsbarn: Carl von Linné (1707-1778)
Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné föddes i Stenbrohults socken i Småland den 23 maj 1707. Om Carl von Linné och hans vetenskapliga bedrifter finns spaltkilometer skrivet, men mindre om hans kontakter till Sveaborg och hans vänskap med Augustin Ehrensvärd. Continue reading “Dagens födelsedagsbarn: Carl von Linné (1707-1778)”
Dagens födelsebarn: Anders de Bruce (1723-1787)
När befästningsarbetet på Broberget i Helsingfors inleddes vid första tillfälle våren 1748, innehades överinseendet av en ung adjutant med skotska rötter, Anders de Bruce (f. 19.4.1723). Följande år skulle han befordras till löjtnant och fyra år senare naturaliseras som svensk adelsman. Därefter vandrade han sakta men säkert uppåt på en karriärstege som under många år var knuten till fästningsbygget i Helsingfors och på Sveaborg. I motsats till många andra officerare deltog han inte Pommerska kriget p.g.a. sin tjänstgöring vid de finska fästningarna och när han 1777 övertog posten som landshövding i Nylands och Tavastehus län hade han avancerat till överstelöjtnant i armén. Continue reading “Dagens födelsebarn: Anders de Bruce (1723-1787)”
Ett namn betyder så mycket
Sveaborg består inte bara av ett flertal befästa öar, utan av ett stort antal mindre och större fästningsverk: bastioner, raveliner, tenaljer osv. Liksom på andra fästningar är de här enskilda verken namngivna, men karakteristiskt för Sveaborg är det stora antalet verk och att de flesta av namnen då det begav sig syftade till levande personer. Det handlade alltså inte om att ära sedan länge hedangångna stormän i stil med de gatunamn som beskrevs i blogginlägget 6.4. Continue reading “Ett namn betyder så mycket”
Föreläsning av Petri Talvitie 25.3.2011: Storskiftet – en omfördelning av resurserna?
Den medeltida byn innebar ett slags kollektivt ägande; var och en fick använda av de gemensamma resurserna i proportion till sin andel av byamålet, dvs. enligt sitt skattetal. De gemensamma resurserna var inte bara åkrar, utan också t.ex. betesmark, skog och vattenområden. Relationen mellan andel och skattetal var komplicerad, t.ex. vid nyröjning av åkermark kunde problem uppstå. Continue reading “Föreläsning av Petri Talvitie 25.3.2011: Storskiftet – en omfördelning av resurserna?”
Tvärminne och källkritiken
Hälsningar från Tvärminne igen, den här gången från Svenska Litteratursällskapets doktorandseminarium om källkritik 31.3 -1.4. Förutom att denna vecka åter studera holmarna Ehrensvärd inte befäste (se Juha-Mattis blogginlägg förra veckan!), har jag funderat över bokföringsmaterialets problem och svårigheter. Continue reading “Tvärminne och källkritiken”
Föreläsning 4.3.2011: Sveaborgs ekonomiska inverkan
Sveaborg var en av de mer betydande ekonomiska investeringarna i modern svensk historia, under den intensivaste byggfasen åren 1 751-56 gick 3-6 % av statens totala budget till fästningsbygget. En del finansierades med skattemedel, men även de franska subsidierna spelade en betydande roll. Men i vems fickor försvann egentligen pengarna? Continue reading “Föreläsning 4.3.2011: Sveaborgs ekonomiska inverkan”