Gruppen med fenomenet Vatten och jord började sin planering med en promenad i Sveaborg. Vi påminde oss själva att vi ska hålla fenomenet och problembaserat lärande (PBL) i våra tankar under hela projektet.
Under vår uppfriskande promenad med effektiv brainstorming dök upp en stor mängd av frågor:
Hur har Sveaborg blivit befolkad? Varifrån har “Sveaborgare” fått mat och dricksvatten? Hur fungerar systemet med dricksvatten nu? Hur transporteras det söta vattnet till ön? Hur fungerar en vattenpost? Kan man förbättra systemet? Hur kommer systemet klara av det ökände tryck som t.ex. ett stort antal turister orsakar?
Vi tog oss till Sveaborgs museum för att få svar på våra frågor. Museets utställning var fin och mångsidig, men tyvärr fanns det inte tillräckligt med information om vårt fenomen så vi anlitade oss på world wide web. En del frågorna blev besvarade – resten får vi lösa under projektets gång. Fenomenet dricksvatten (i Sveaborg) kändes intressant eftersom det var lite oklart för oss hur saker och ting fungerar på denna ö som är en av UNESCOS världsarv.
Efter brainstormingen och undersökningen blev det så småningom dags att fundera på hur man kunde behandla ämnet ur en synvinkel som skulle kännas meningsfullt för elever i årskurs fem. Våra planer innehåller en tidsresa där eleverna får börja med att bekanta sig med Sveaborgs förflutna och nutid. Därefter får de själva planera (ur en hållbar synvinkel) hur Sveaborg kan upprätthålla sitt nuvarande system med mat och dricksvatten samt möjligen utveckla det. Vi vill att eleverna själva skulle få möjlighet till att reflektera kring ämnet hållbarhet samt skapa en innovation som skulle bidra till Sveaborgs och dess systems hållbara utveckling. Vårt nästa steg att definiera hur denna idé ser ut på en sekvensplan. Om detta berättar vi på vårt nästa blogginlägg!
Med soliga hälsningar,
Gruppen Vatten och Jord;
Anni, Tanja, Sofia och Jonatan