Skugga och ljus

Vår grupp skulle bygga upp ett utkast till fenomenbaserad undervisning kring ordparet skugga och ljus. Vi började med att ta en promenad i Sveaborgs miljö för att “brainstorma” och komma igång. Vi fastnade direkt för det synliga i samband med ordparet. Vi kopplade genast ihop skugga och ljus till konst och skapande. Vi funderade bland annat över hurdana mönster det skapas och hur vi med kroppen eller olika föremål kan skapa skuggor. Då vi rörde oss på området kring Sveaborg och undersökte arkitekturen och naturen hittade vi spännande skuggor och intressanta ljusvinklar.

Till en början var skuggorna det enda vi lade märke till, vilket även går att se i våra bilder. Vi insåg snabbt att vi inte enbart kan fokusera på ljuset som fenomen i kontakt med omgivningen och mindes hur vi uppmärksammades av lektorerna att komma ihåg de personer som har glömts bort under Sveaborgs historia. Vår uppmärksamhet drogs då till frågor kring det förflutna. Hur var det förr på Sveaborg? Vem levde i skuggan och vem i ljuset? För att bredda vår historiska kunskap om Sveaborg och för att förstå bättre hurdana förhållandena var förut valde även vi att besöka museet. Vi kopplade även detta till dagens samhälle och funderade över vem som idag hamnar i skuggan eller ljuset. Vem kan det vara och varför? Vem eller vilka lever i sin tur i ljuset?

För att återgå till det mindre abstrakta kring ordparet funderade vi även på hur vi kan utnyttja Sveaborgs natur och vegetation för att behandla fenomenet. Vi funderade på hur växtligheten påverkas av ljuset. Vilka ställen är alltid i ljuset eller skuggan och hur påverkas vegetationen av det? Var hittar vi ställen som alltid ser ljuset? Hur påverkas just Sveaborg som plats av ljuset?

Vi har ännu framför oss att skapa en fungerande helhet och fundera på vad som bör göras i form av för- och efterarbete. Vi vill ännu utveckla hur vi kan utnyttja Sveaborg och dess historia i vår sekvens. Vissa praktiska frågor bör vi även få klarhet i. Vad är till exempel passande för en årskurs 5 och hur mycket frihet kan man ge dem?

Som det även under dagen nämndes är ett av målen med fenomenbaserad undervisning att eleverna efter dagen skall vara mera fundersamma än tidigare. Detta stämmer åtminstone för oss!

Soliga hälsningar,

Frida, Helena, Martina, Sanna, Sofia

Barn & Fred

Vilken tur med vädret vi hade när vi gav oss iväg till Sveaborg!

Efter att vi fått vårt fenomen, barn och fred, gav vi oss ut på en promenad runt Sveaborg för att få lite inspiration. Alla i gruppen var väldigt ivriga över fenomenet vi fått, men det visade sig att det inte var så enkelt som vi kanske tänkt oss. Efter promenaden vek vi in på museet för att se om vi kunde hitta någon information som tangerade vårt fenomen men det visade sig att där inte fanns mycket att ta fasta på gällande vårt tema och den vinklingen vi valt.

Nu var det dags för oss att ta oss in för att sätta ner våra tankar på ett papper och få någon slags helhetsbild av vad det är vi skall jobba med.

Det såg ut ungefär så här:

 

Vi kom fram till så mycket idéer av vårt ordpar, att vi blev en aning överrumplade och vi kom till den punkt då vi inte längre visste hur vi skall ta oss till väga och vad från vår tankekarta vi skall ta vara på i vår uppgift.

Men med lite hjälp av våra duktiga och inspirerande lärare fick vi fram en betydligt tydligare version av tankekartan:

Nu när vi äntligen är på de klara med vad vi vill beakta i vår uppgift, ser vi fram emot att vara tillbaka på Sveaborg nästa torsdag!

På återseende

Olivia, Isa, Sander, Robert & Emelie

Transport och teknik på Sveaborg

— Vad fick vi för tema?
— Transport och teknik!
— Va? Neeej, vilken otur!

Varför skulle vi få detta tema, då det fanns så många andra intressanta alternativ som: barn och fred, födelse och död, ord och makt eller råttor och potatis? Detta kräver en funderare. Bäst att gå ut, ta frisk luft och röra på sig för att komma igång.   

Vi går mot varvet, det har åtminstone något med transport och teknik att göra. Tankar kring temat kommer och går: militär teknik, kanoner, ubåt, varvet, fästningsbygge, tunnel, broar, byggmaterial.

Varvet väcker vårt intresse. Hur jobbar man med båtar där? Hur i all sin dar får man ut dem på havet igen efter utförd reparation?

Vi går vidare och träffar på Ehrensvärd. Inte på honom själv eller hans ande i egen hög person, men på hans minnesmärke med inskriften:

Här hvilar
Grefve AUGUSTIN EHRENSVÄRD
FältMarskalk Riddare och Commendeur af K M Orden
Omgifven av Sina Werk
Sveaborgs Fästning Armeens Flotta

Ehrensvärd ville alltså bli begraven på Sveaborg där han gjorde sitt stora livsverk, eller ville han det? Vad hände på Sveaborg före Ehrensvärd fick i uppgift att bygga en fästning där år 1748? Varför finns det inget material om det överhuvudtaget? Hur bygger man på en ö? Vad behövs det för material? Varifrån kommer det? Hur har det sett ut på Sveaborg under olika historiska perioder? Hur levde man här? Vad såg man? Vad hörde man? Vad kände man? Vad tänkte man?
Vår tankeprocess kom alltså igång trots inledande svårigheter och snart upplevde vi att transport och teknik är hur intressant som helst. Vår uppgift var att skapa ett fenomenbaserat undervisningspass åt åk 5, utgående från temat transport och teknik. Undervisningen är tänkt att förverkligas under en dag på Sveaborg, inklusive för- och efterarbete i skolan.

Om vi nu går tillbaka och funderar på hur vår egen arbetsprocess kom igång, så förverkligades grundtanken inom fenomenbaserat lärande – vi kom ju på en mängd frågor! Tanken är att eleverna ska komma fram till frågor som intresserar dem att söka svar. Här gäller det att se upp i sin planering att inte komma med för inramade färdiga frågor åt eleverna. Ett mål med undervisningen kan vara att själva processen i sig har en stor betydelse. Alla frågor behöver inte besvaras.

Nu när vi väl kommit igång med planerandet kan vi konstatera att vi lärt oss att öppna upp fenomenet transport och teknik och att vi fått idéer om hur man kan arbeta kring ämnet under en skoldag. Vi blev faktiskt förvånade över hur inspirerade vi alla sist och slutligen verkade bli och att vi arbetade så bra tillsammans. Att gå ute i naturen var också inspirerande och dessutom superskönt! Vi hoppas att vi under nästa träff lyckas arbeta lika väl och koncentrerat och att vi får mycket gjort gällande sekvensplanen. Fint väder skulle också vara alldeles toppen!

Med glada hälsningar,

Camilla, Herta, Jessica, Fredrik och Maija

Ord och makt på Sveaborg

I onsdags var första dagen av projekt Sveaborg och ännu på morgonen i färjan hade ingen av oss någon aning om hur dagen skulle bli. Väl på plats fick vi äntligen höra om det fenomenbaserade projektet vi skulle få ta del av och utföra. Så fort vi fick våra två ord, “ord och makt”, började vi planeringen  av vår sekvensplan och vi kom relativt fort igång med den. Vi började med en sväng via Sveaborgs museum för att kolla runt lite och se vad det hade att erbjuda. Det var ett bra val eftersom muséet innehöll mycket intressant fakta och allmän information som hjälpte oss med att komma vidare i våra funderingar kring vårt fenomen. Vi kollade även på filmen som visades i muséet som var mycket lärorik och som man dessutom kunde se på många olika språk.

Efter besöket vid muséet bestämde vi oss ganska snabbt hur vår sekvensplan skulle se ut och att vi kommer att jobba i stationer. För att få eleverna att röra på sig mycket och få se mer av Sveaborg samtidigt som de får frisk luft bestämde vi oss för att ha lite utomhuspedagogik. Vi har tänkt att eleverna ska få orientera sig från station till station i mindre grupper och på så sätt även utnyttja sina orienteringskunskaper och samtidigt få in lite gymnastik i vår sekvensplan.

När vi fick vårt fenomen “ord och makt”, så tyckte vi att det verkade ganska svårt och vi funderade mycket på hur vi ska lyckas att inte göra ämnet för brett. Makt är relativt enkelt att jobba med, men ord är nästan för “lätt” om man tänker sig att allting egentligen är ord. Vi diskuterade även om att ord är makt och hur språk på äldre dagar också har visat vilken “makt” folk haft. På Sveaborg fanns det t.ex. en del som talade franska, som ansågs vara ett fint och kulturellt språk.

Under dagen har vi fått lära oss mera om fenomenbaserat lärande, som i början kändes relativt flummigt. Nu har vi ändå fått en bättre uppfattning om begreppet och hur vi kan gå tillväga i utvecklandet av vår sekvensplan. Dock känns ännu ord och makt som ett svårt ordpar att jobba fenomenbaserat med, men som tur har vi ännu tid att fundera, läsa vidare och förhoppningsvis komma med nya och ännu bättre idéer.

Med vårhälsningar,

Emelie C, Emma, Henrika, Mirjam och Sabina

Vi och dem

Vi tog färjan till Sveaborg en kylig aprilmorgon, vägarna täcktes av snö och is men vårsolen värmde. Det var spännande att få se Sveaborg i ett nytt ljus då många av oss besökt fästningen förut medan vissa aldrig varit på Sveaborg. 

Då vi fick vårt tema “Vi och dem” gick våra tankar direkt till Sveaborgs historia som präglas av krig. Sveaborg som en plats för blodiga konflikter väcker tanken om fienden (dem) och Sveaborgs försvarare (vi). Men när vi tog en promenad genom fästningen och dessutom såg alla bostadshus där människor fortfarande bor började vi tänka att vårt tema handlar om så mycket mer än krig. Vi var snabbt överens om att en viktig del av vårt fenomen var identitet då det direkt anknyter till upplevelsen av att höra till en grupp, att höra till ett “vi” och utan ett “vi” finns det ingen “dem”.

En påminnelse om hur starkt nationalistisk attityden har varit förut fick vi genom en skylt på fästningens mur med budskapet “… lita icke på främmande hielp”. I dagens värld kan man också se denna nationalistiska attityd i främlingsfientliga åsikter som blev synliga under de senaste åren då mängden flyktingar till Finland ökade.

 

 

Det utmanande i att jobba kring vårt fenomen var att knyta ihop alla ideér vi hade till en fungerande helhet. Men som plats är Sveaborg intressant och fungerar i vår åsikt utmärkt för att väcka intresse i våra hypotetiska elever.

Med soliga vårhälsningar,

Maria, Kaisa, Marianne, Niels och Basse

 

På jakt efter råttor och potatis

 

 

 

 

 

 

Vilken fin dag på Sveaborg, lite kyligt, men oerhört intressant!

Vi började dagen med att individuellt fundera kring fenomenet “råttor och potatisar” – vad kommer man att tänka på, vad skulle detta kunna innebär? Det var intressant att se hur olika vi tänkte och hur många olika synvinklar och funderingar ordparet kan väcka. Även om våra tankar och idéer var väldigt olika, hittade vi snabbt gemensamma nämnare. Härefter kategoriserade vi våra tankar under olika teman (hygien, avfallshantering, mat, vatten, sjukdomar, förvaring etc. ). Vårt följande steg var att bekanta oss med Sveaborg och försöka finna spår av råttor och potatisar…

Det som var överraskande var hur vi nu med nya ögon lade märke till sådant som vi inte tidigare sett. När vi tidigare besökt Sveaborg har vi fokuserat på fästningens murar, mörka tunnlar och kanoner. Nu hittade vi dammen, odlingsmark, regnvattensrännor, men inga råttor…

 

 

 

 

 

 

 

Vår vandring fortsatte genom kungsporten och där hittade vi moderna avfallssorteringskärl, vi funderade hur man gjorde förr? Grävdes avfallet ner i marken, dumpades det i havet, blev det avfall och i så fall vad? Var bodde råttorna? Var råttorna ett problem? Var avfallet ett problem?

För att kunna svara på dessa frågor, behövde vi mera information om livet på Sveaborg. Vi besökte Sveaborgsmuseet och såg en kortfilm om fästningens historia. Filmen gav inte direkt svar på våra frågor utan snarare gav den upphov till flera frågor, vilket även är målet med fenomenbaserad undervisning.

Vi ser framemot att få fortsätta utforska och vårt nästa besök på Sveaborg.

by Julia, Mia, Monica och Riina

 

 

Fenomenbaserad Födelse och Död

Sveaborg? Jo, visst vet jag vad Sveaborg är: Ehrensvärd, Världsarv, ifrågasatt kapitulation, Sverige-Ryssland-Finland, Nordens Gibraltar, röda fångar, kulturliv, utflyktsmål, grottor, mm.

Vad är då fenomenbaserad undervisning? Det har jag trott att jag vet, men uppenbarligen inte? Det är INTE samma som temaundervisning och inte heller samma som ämnesöverskridande undervisning. En förklaring var att man efter att ha jobbat med något fenomenbaserat har fler frågor än då man började.

Vårt ordpar är Födelse och Död. Först tänkte vi på människans födelse och död. För att få reda på mer gick vi till Museet som finns på Sveaborg, men väldigt mycket om den vanliga människans födelse och död hittade vi inte. Kanske mer om död eftersom dåliga nyheter ofta tas upp mer än goda nyheter. Ingenstans på museet hittade vi något om hur många barn som fötts på Sveaborg under ett år eller hur förlossningarna ordnades förr. Däremot berättade nog om att halva garnisonen dog i sjukdomar spridda av klädlusen under åren 1788-1790. Också 68 avrättade röda fångar och 1000 döda fångar i sjukdom och svält kom över museets informationströskel.

Efter lite funderande kom vi till att vi naturligtvis inte behöver tänka enbart på människans födelse och död utan vi kan ju fundera på Sveaborgs födelse, huvudstaden Helsingfors födelse eller det självständiga Finlands födelse. Också en natursynvinkel är möjlig eftersom många nya arter har kommit till Sveaborg från andra länder och också på Sveaborg har trängt undan andra arter. Sveaborgs kyrka är en populär vigselkyrka och då får vi med goda nyheter för ett nytt äktenskap kan ses som födelse av något nytt. Att det finns barn på Sveaborg nu fick vi reda på för det finns en lågstadieskola med 6 klasser.

Om definitionen för Fenomenbaserat är att väcka frågor så har vi åtminstone lyckats med det. En del av det vi funderade på var: Hur och var föddes barnen på Sveaborg? Hur levde de vanliga familjerna på Sveaborg? Hur var de hygieniska förhållandena på Sveaborg under 1700-talet? Finns det en begravningsplats på Sveaborg? Är Ehrensvärd faktiskt begravd på Sveaborg och finns han under det pampiga monumentet? Är det ok att utländska turister hänger på monumentet? Fanns det skola på Sveaborg förr? Är det ok att be åk 5 undersöka något som har med död att göra eller kan det väcka för obehagliga känslor? Skulle barn våga säga om det känns obehagligt? Har vi förstått Fenomenbaserat rätt? Och sist och slutligen: Hur får jag in den här texten på Bloggen? För tillfället ser det ut som om jag har skapat en egen blogg, men det ville jag ju inte!

 

Kanske vi hittar några svar nästa gång. Flera frågor hittar vi säkert på.

Fundersamma Christel

Samt gruppmedlemmarna Benjamin, Denise, Martina och Lovisa

Ett glas vatten, tack!

Gruppen med fenomenet Vatten och jord började sin planering med en promenad i Sveaborg. Vi påminde oss själva att vi ska hålla fenomenet och problembaserat lärande (PBL) i våra tankar under hela projektet.

Under vår uppfriskande promenad med effektiv brainstorming dök upp en stor mängd av frågor: 

Hur har Sveaborg blivit befolkad? Varifrån har “Sveaborgare” fått mat och dricksvatten? Hur fungerar systemet med dricksvatten nu? Hur transporteras det söta vattnet till ön? Hur fungerar en vattenpost? Kan man förbättra systemet?  Hur kommer systemet klara av det ökände tryck som t.ex. ett stort antal turister orsakar?

Vi tog oss till Sveaborgs museum för att få svar på våra frågor. Museets utställning var fin och mångsidig, men tyvärr fanns det inte tillräckligt med information om vårt fenomen så vi anlitade oss på world wide web. En del frågorna blev besvarade – resten får vi lösa under projektets gång. Fenomenet dricksvatten (i Sveaborg) kändes intressant eftersom det var lite oklart för oss hur saker och ting fungerar på denna ö som är en av UNESCOS världsarv.

Efter brainstormingen och undersökningen blev det så småningom dags att fundera på hur man kunde behandla ämnet ur en synvinkel som skulle kännas meningsfullt för elever i årskurs fem. Våra planer innehåller en tidsresa där eleverna får börja med att bekanta sig med Sveaborgs förflutna och nutid. Därefter får de själva planera (ur en hållbar synvinkel) hur Sveaborg kan upprätthålla sitt nuvarande system med mat och dricksvatten samt möjligen utveckla det. Vi vill att eleverna själva skulle få möjlighet till att reflektera kring ämnet hållbarhet samt skapa en innovation som skulle bidra till Sveaborgs och dess systems hållbara utveckling.  Vårt nästa steg att definiera hur denna idé ser ut på en sekvensplan. Om detta berättar vi på vårt nästa blogginlägg!

 

Med soliga hälsningar,

Gruppen Vatten och Jord; 

Anni, Tanja, Sofia och Jonatan

Fenomen på Sveaborg

 

Foto: Förvaltningsnämnden för Sveaborgs bildarkiv/Arttu Kokkonen

Vi har nu landstigit på Sveaborg – äventyret med det gemensamma kunskapsbyggandet börjar och vi hälsar dig därmed välkommen till vår nya blogg!

Den 4 april 2018 kör Projekt Sveaborg i gång. Det handlar om byggande, lärande och om att utgå från intressanta fenomen av allmängiltig art. Projektet kommer detta första år att äga rum tre dagar under vårens lopp och avslutas i maj. Idéerna är många och förhoppningarna stora. Om du vill veta hur det går, så får du gärna följa den här bloggen.

Projektet är ett samarbete mellan sju lektorer på den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Det är vi som startat och upprätthåller den här bloggen. Vi heter Anna, Birgit, Hannah, Kirsi, Lili-Ann, Marjo och Pia och vi har olika expertområden och representerar olika skolämnen. Sex av oss är anställda som ämnesdidaktiker, närmare bestämt i modersmål, finska, främmande språk, estetiska ämnen, naturvetenskaper, samt historia och samhällslära. En av oss har däremot ett mer övergipande ansvarsområde och är lektor i didaktik. Projekt Sveaborg är ett gemensamt pilotprojekt, där närmare 40 klasslärarstudenter får öva sig i fenomenbaserat lärande i teori och praktik tillsammans med oss lektorer. Samtidigt får vi själva öva oss i att på ett spännande och gränsöverskridande sätt samarbeta med varandra och med studenterna. Projektet följs också upp av forskning och därför har vi ibland andra forskare med oss.

Platsen där projektet går av stapeln är just Sveaborg, som är en sjöfästning från 1700-talet som ligger på sju öar strax utanför Helsingfors. Fästningen representerar ett Finland under tre epoker, som tillhörande Sverige, som ett ryskt storfurstendöme och som en självständig stat. Sveaborgs fästning finns numera på UNESCO:s lista över världsarv som ett minnesmärke över en unik militärarkitektur. Sveaborg är inte bara speciell för en intressant byggnadshistoria, utan också av många andra orsaker.  Öarna har en intressant flora och fågelrika klippor och buskage. På våren är doften och synen av blommande syrener överväldigande.  Som en del av huvudstaden och belägen bara tjugo minuters båtväg från stadskärnan, har öarna ändå ett typiskt skärgårdsklimat och underbara klippor för dem som älskar sol, himmel och hav. Sveaborg är också bebodd och har såväl kyrka som skola. Årligen besöks fästningen av ett stort antal turister från olika håll i världen och många konstnärer och skeppsbyggare har sitt tillhåll i form av verkstäder och utställningar på öarna. Här har alltså människor skapat, byggt, lekt, fötts, levt och dött i snart trehundra år. Vad är då naturligare än att ta med våra studenter till denna intressanta plats?

De studenter som deltar i Projekt Sveaborg går en femårig magisterutbildning i pedagogik. Efter examen är de behöriga som klasslärare i åk 1- 6 inom den grundläggande utbildningen. I Läroplansgrunderna för den finländska grundläggande utbildningen som utkom 2014 betonas fenomenbaserat lärande som en viktig arbetsform. Finland framhålls ofta utomlands som en föregångare med en läroplan som satsar på att förnya undervisningen och ta in det fenomenbaserade som en grundläggande byggsten.

Med fenomenbaserad undervisning och inlärning avses ett utforskande arbetssätt, som utgår ifrån ett fenomen. Detta fenomen utforskar eleverna/studenterna vanligtvis tillsammans i smågrupper.  Utforskandet är inte bundet till ett visst ämnesperspektiv, utan ämnesgränserna överskrids och flyter samman – den nya kunskapen prövas och byggs tillsammans. Lärmiljön ska gärna vara autentisk, det vill säga lärandet försiggår där som fenomenet visar sig och ska även innefatta andra aktörer än de som hör hemma i skolan. Eleverna/studenterna får därmed en djupare förståelse för det som undersöks. Med fenomenbaserat menas inte enbart att eleverna/studenterna utforskat något teoretiskt, utan det är frågan om att uppleva och helst också agera rent konkret. Också för lärarna handlar det om att våga möta det nya och obeprövade och släppa taget om invanda tänkesätt och slå sönder de egna snäva ramarna. Detta är inte alltid smärtfritt, men vem bygger nytt utan att något någon gång rivs, får skavanker, smutsfläckar eller går sönder och behöver lagas. Fenomenbaserat lärande behöver inte vara en dans på rosor, utan det är frågan om lärprocesser där såväl byggandet i sig som den färdiga byggnaden är av värde.

Med projektet hoppas vi ändå att studenterna ska få en helhetsupplevelse som de ser tillbaka på som något positivt som hände under studietiden. Vi har dock också djupare avsikter än att enbart sprida glädje. Vi vill först och främst inspirera studenterna till att vara nyfikna och påhittiga och själva starta sina egna kunskaps- och erfarenhetsbyggen som de sedan kan förkovra alltefter hand under hela sin studietid och kommande arbetskarriär. I dessa byggen kan samarbete och helhetstänkande bli en naturlig del av vardagen.  På så sätt gynnas också kommande elever, som i sin tur ska börja bygga upp sin kunskapsgrund. Därför kan vi säga att Projekt Sveaborg försiggår på flera plan: det är ett byggande lärarutbildarkolleger emellan, det är ett byggande studenter emellan, men även studenter och lärare emellan.Det siktar till att ge studenterna beredskap till framtida kollegialt byggande och det syftar till att eleverna ute i skolorna ska kunna få träning i att bygga tillsammans. Allt detta sker med flera intressanta fenomen i fokus. Vad som händer kommer ni att få höra mer om i kommande blogginlägg, som skrivs turvis av oss lektorer och av studenterna.

Lili-Ann Wolff,

lektor i naturvetenskapens didaktik, projektets initiativtagare och forskningsledare