Sommarjobb: Början av en växtbiologs karriär

 

Bästa läsare, nedan finns ett inlägg skrivet av svunkeiten Sonja Still där hon skriver om sina sommarjobbserfarenheter. 

Många kanske undrar vad en växtbiolog kan jobba med, det undrade även jag väldigt länge tills jag fick mitt första biologirelaterade jobb förra sommaren. Ett brådskande mail dök upp på SvNK:s maillista där de på Åbo Akademi sökte efter två fältarbetare till ett projekt om orkidén Adam och Eva (Dactylorhiza sambucina) på Houtskär. Jag sökte jobbet och fick det. Gynnande kurser jag gått var flertalet växtartkännedomskurser och en GIS-kurs, båtvana sen barndomen var även ett plus.

Datylorhiza sambucina – båda färgmorferna.

Jobbet varade i två månader (maj och juni) och jag fick bo gratis på folkhögskolan på Houtskär. Själva jobbet gick ut på att jag tillsammans med min kollega Ella Hemming skulle samla in data om orkidén Adam och Eva. Sommaren 2015 hade två magisterstuderande startat projektet och gjort gradu-arbeten om ämnet, vilket innebar att många av populationerna redan var markerade på kartan och det var då lätt för oss att återfinna dem. På fasta Houtskär cyklade vi till populationerna och till holmarna åkte vi båt. Då vi hittade en population skulle vi anteckna hur många individer det fanns av de röda, gula respektive rosa individerna. Föregående sommar hade 11 individer slumpmässigt blivit markerade med ett numrerat plastmärke i marken. Vi skulle leta efter de 11 individerna och för var och en av dem räkna antalet utslagna blommor och knoppar, avståndet till närmaste gula och röda individ mättes för att se ifall den närmaste grannens färg hade någon inverkan på den reproduktiva framgången. Utöver de 11 individerna skulle vi markera så att vi totalt hade 15 markerade individer. Ibland hände det även att vi inte hittade alla fjolårsmarkeringar och då markerade vi nya. Några av populationerna besökte vi en gång i veckan för att följa upp fenologin hos arten, dvs. hur många utslagna blommor individerna har under en viss tidpunkt.  Under populationsbesöken skulle vi även anteckna vilka arter som blommade i närheten och följa upp humlorna. Vi antecknade ifall de flög förbi, landade på en annan art i närheten av A&E eller besökte A&E.

 

Utsikten från vår boplats under arbetet.
Typisk vy under en arbetsdag i Åbolands skärgård.

 

Senare när A&E blommat slut i slutet av juni, skulle vi besöka alla populationer på nytt och räkna de markerade individernas frökapslar. Idén med hela projektet är att försöka hitta ett samband mellan olika faktorer och den reproduktiva framgången hos A&E då arten är betydligt minskande och känslig eftersom så få frökapslar bildas hos arten. Projektet fortsätter även i år för att få data från flera år för ett tillförlitligare resultat.

Nyfikna får höll oss sällskap.

Före det här sommarjobbet visste jag inte heller vad jag skulle göra min kandidatavhandling om. Under jobbets gång blev jag mer och mer intresserad av ämnet och bestämde mig att använda projektet som en grund. Jag gjorde min kandidatavhandling om olika faktorer som påverkar reproduktionsförmågan hos A&E och tog med resultat från det data jag samlat in.

Jobbet gav mig inte bara hjälp med kandidatavhandlingen utan även värdefull erfarenhet, inblick i arbetsmarknaden för naturvetare, ledig och trevlig arbetsmiljö och tidtabell samt skapade viktiga kontakter.

Under samma sommar hade jag även kontaktat en forskningsgrupp vid Helsingfors universitet där jag erbjöd att hjälpa till i forskningen. Kontaktpersonen i forskningsgruppen var intresserad och sade att en av hans doktorander behövde hjälp med sitt projekt som utfördes under sommaren. Projektet handlade om urbana skogar i Helsingfors där doktoranden var intresserad av att veta vad folket ansåg vara en bra och dålig skog samt att se hur deras åsikter speglades av den omgivande miljön.

Vi åkte till olika skogar och jag hjälpte till att intervjua människorna som rörde sig i de skogarna och med att kartera vegetationen i skogarna. Trädskiktets arter och täthet undersöktes, fätskiktet karterades i 1x1m rutfält. Min växtartkännedom kom till stor nytta och det var även en avgörande faktor till att doktoranden behövde min hjälp eftersom hon själv inte hade god växtartkännedom. I och med att detta var praktik så fick jag ingen lön för jobbet men det var en värdefull erfarenhet och knöt nya kontakter.

Nu under den här sommaren jobbar jag som praktikant på Nåtö Biologiska Station på Åland, där jag fungerar som allt i allo på stationen och fältassistent för projektarbetaren Robin Sjöblom. På stationen jobbar jag bl.a. med att klippa gräs, föra ut soporna, invertera stationens bibliotek mm. I ett tidigare inlägg skrev Robin mer om själva projektet och fältarbetet.

Jag trivs superbra med det nuvarande jobbet och lik de andra sommarjobben ovan, så har även detta jobb en fri tidtabell och en absolut vacker arbetsmiljö.

Trevlig fortsättning på sommaren!!

//Sonja Still

Sommarjobb: Vegetationsinventering på Lövängar

Jag är den första ut att skriva lite om mitt sommarjobb här på eQwaquen i en serie av inlägg om biologernas sommarjobb. Serien är menad att ge en överblick över biologistuderandenas breda arbetsmarknad åt gulisar och gymnasister som överväger att söka in till biologin, men även åt alla andra intresserade.

I år har jag nog ett av de bästa sommarjobb man kan tänka sig, jag är anställd som projektarbetare på Nåtö Biologiska Station. Att vara anställd som projektarbetare innebär att man har ansvar i att få årets projekt planerat, utfört och rapporterat. Syftet med årets projekt är inventera vegetationen på lövängar och betesmarker utanför naturreservaten och göra en statusbedömning av områdena. Till min hjälp har jag årets praktikant, som även är anställd på stationen, som råkar vara min nära vän och medsvunkeit Sonja.

Övre bilden: Nåtö Biologiska Station. Vårt hem under sommaren.
Nedre bilden: Utsikten över stranden från stationen.

Planeringsarbetet är i år inte värst stort, till planeringen hör främst att fixa behövlig utrustning såsom inventeringslistor och GPS och göra en tidsplan för hur vi skall hinna med alla områden under sommaren.

Lövängen karaktäriseras av stora öppna gläntor och runnor av hamlade träd. Ängen är en kulturmark som är helt beroende av människans inflytande för att inte växa igen. Traditionellt ängsbruk innefattar rydjning, slåtter, bete och kvistning. Hamling hindrar träden från att bli högvuxna med stor kronor.

Fältjobbet är den absoluta höjdpunkten under sommaren. En typisk dag i fält börjar på morgonen och pågår hela arbetsdagen. Under inventeringen går vi någorlunda systematiskt igenom hela området och antecknar alla växtarter som vi ser, vi kommer dagligen i kontakt med arter som vi inte kan bestämma utan litteratur. Om växten inte kan artbestämmas i fält samlar vi in exemplar för senare artbestämning. Vanligtvis hittar vi ungefär 150 arter (arter som kan bestämmas redan nu) på ett område som är 1 ha stort. Alla områden besöks förutom besöket under sommarens första hälft ytterligare en gång under sensommaren för att få möjligast heltäckande inventering av floran. I projektet ingår lövängar i olika skick, vissa nästan helg igenvuxna och andra i nästintill perfekt skick, spridda över Åland.

Ormrot (Bistorta vivipara). En art som minskar p.g.a. igenväxning.
Blodnäva (Geranium sanguineum). En växt som fungerar som bra kalkindikator.

 

 

 

 

 

 

Blodnycklar (Dactylorhiza incarnata). En orkidé som trivs på kalkrika kärr och strandängar.

 

 

Solvända (Helianthemum nummularium), en art som gynnas av bete.

 

 

 

 

 

 

Ann efter att fältjobbet fortskrider så kan rapporten börja skrivas. Rapporten utges i serien Rapporter från Nåtö Biologiska Station. Rapporten är främst avsedd åt Landskapet Åland, så att myndigheter kan fatta beslut i vilken utsträckning åtgärder måste tas ifall något av områdena anses vara skyddsvärt.

Både jag och praktikanten är anställda under tre månader. Vår arbetstid är någorlunda fri, vi jobbar när vi vill och huvudsaken är att jobbet blir utfört, inte att vi jobbar 37,5 h per vecka.

Till denna typ av jobb så har mina studier i främst växtartkännedom och i geografiska informationssystem (GIS) varit till stort nytta. Även kurser i akademiskt skrivande är till stor nytta.  Jag fick information om jobbet på SvNK:s maillista.

Under förra sommaren var jag även anställd på Nåtö Biologiska Station, då som praktikant. Fjolårets projekt gick ut på att inventera vegetationen på sandland ute i skärgården. Utöver vegetationsinventeringen innebar arbetet som praktikant även att hjälpa till med praktiska sysslor på stationen då vi inte var ute i fält.

Fjolårets projekt fungerade som grund för min Nat. Kand.-avhandling.

Har Du eller någon Du känner ett sommarjobb som skulle passa in i Sommarjobbsserien? Ta då kontakt med mig (robin.sjoblom@helsinki.fi)!

Ny artbestämningslitteratur för mossor och lavar

Att få tag på nyare opus om mossor och lavar på svenska har säkert många av oss fältbiologer (och givetvis andra intresserade) haft svårigheter med under de senaste åren. På marknaden har det främst funnits simplare litteratur avsedd för lekmän eller delvis föråldrad litteratur som publicerats under 80-talet. Men under fjolåret utgavs vetenskaplig litteratur på svenska om både mossor och lavar.

Mossor – en fältguide, skriven av Tomas Hallingbäck, är en mossflora som behandlar samtliga nordiska mossor och totalt 1200 nordeuropeiska arter. I boken finns detaljerade beskrivningar, illustrationer och utbdredningskartor för de vanligaste 316 nordiska arterna. Utöver de i detalj beskrivna taxa  finns även bestämningsnycklar till samtliga nordiska arter samt en beskrivning av alla släkten. Utöver avsnitten som berör artbestämning så inleds boken med allmän info om mossor där deras ekologi, byggnad, förökning och tillväxt beskrivs utförligt. I boken finns även en intressant del där mossornas användning genom historien diskuteras. För den verkliga mossentusiasten finns även instruktioner hur man insamlar mossor till en vetenskaplig samling. (kan utgöra hela eller en del av studieavsnittet 52434 Vetenskaplig växt- eller svampsamling, 3-10 sp)

 

Fotografier, utbredningskartor och beskrivningar för Brokvitmossa och Purpurvitmossa
Bestämningsnyckel för Levermossor och Nålfruktsmossor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lavar – en fältguide, skriven av Roland Moberg och Svante Hultengren, är en väl täckande lavflora som behandlar många av de svenska (nordiska) lavarterna och -släkterna. I denna bok upptas ungefär 500 nordeuropeiska arter i bestämningsnyckeln, av arterna behandlas ungefär 310 mera i detalj med illustrationer, utbredningskartor och beskrivningar. Liksom mossfloran behandlar även denna flora organismgruppens ekologi, byggnad, förökning, tillväxt och deras kemi. En historisk överblick ges över lavarnas användning, t.ex. till textilfärgning och inom medicinen. Även i lavfloran ges instruktioner för hur en vetenskaplig samling skall samlas in, bestämmas och förvaras.

Beksrivningar, fotografier och utbredningskartor för fyra mossarter.

Dessa två böcker är något som varje fältbiolog skulle ha nytta av att ha i sitt personliga bibliotek. Båda böckerna finns att fås på adlibris till ett relativt förmånligt pris (34,30€ respektive 27,90€).

En skäggig dam, hängpattar och ett hipsterlejon

Det 62:a thoracala medicinarspexet – Cirkus Willi; eller Mord i manegen; eller grällt tält på fält – är ett traditionellt Thorax spex, professionellt gjort med välfungerande poänger.

Handlingen äger rum i 1800-talets Amerika och vi får följa cirkusen Willi, vars programtablå utgörs av allt från en lindansös och en skäggig dam till en muskelknutte och ett tämjt lejon, alltså allt kan vänta sig av en cirkus. Cirkusen har hamnat i ekonomiska svårigheter, men cirkusdirektören, som kanske druckit en eller två cider för mycket under sina dagar (men vem har inte gjort det liksom), får ett brev från en väldigt speciell man som eventuellt skulle få cirkusen på fötter igen. Det är självaste Abraham Lincoln, USA:s president, som skickat brevet och som vill komma och se på en cirkusföreställning. Det stundande celebra besöket ger hopp om en framtid för cirkusen, men när dagen väl är inne för presidentens besök går saker och ting inte riktigt som planerat….

Spexet levererade verkligen allt man väntat sig och lite till, spexet var som alltid väldigt välgjort och aktuella händelser var väl invävda och gav väl fungerande poänger.  Svunkeiterna som provsåg spexet rekommenderar verkligen att just Ni åker och ser detta spex!

Är Du intresserad av att åka och kolla på spexet? Det hålls ännu tre föreställningar i Helsingfors (25.3, 22.4 & 29.4). För mer info se: https://www.facebook.com/events/964579220353753/