Sommarläsning: Bakteriedrama i Vik

Annika Luther gav under fjolåret ut boken De Sista Entusiasterna. Boken är hennes tredje roman för vuxna och utspelar sig till stor del på campus Vik vid Helsingfors Universitet.

Boken börjar med att två studeranden tillsammans med universitetslektor Marius Lindholm finner en professor död på en toalett i biocenter 3 i Vik. Professorn hittas liggande i sina egna fekalier och har dött av en våldsam sjukdomsattack. Dödsfallet är bara början och efteråt följer en epidemi som sprider sig som en löpeld i landet och skördar många liv.

Bakterien är svårbehandlad eftersom den bildar en biofilm, vilket gör behandling med vanliga antibiotika ineffektiv. Universitetslektorn Marius Lindholm har under långa tider forskat i just biofilmer och blir headhuntad av ett stort läkemedelsbolag på grund av detta. I boken får vi följa Marius försök i att hitta ett botemedel mot bakterien som skördar så många liv. Under jakten på ett effektivt botemedel sker flera oväntade vändningar. Efter ett misslyckat försök i att hitta ett botemedel med de nästintill oändliga resurser som läkemedelsbolaget har, sammanstrålar Marius med två forskarkolleger från uni och försöker i hemlighet nästan helt utan resurser, hitta ett billigt och enkel botemedel, om än med kontroversiella metoder.

Samtidigt som boken skildrar kampen mot epidemin kritiserar boken de ekonomiska nedskärningar som universiteten utsatts under vår studietid och kraven på att forskningen ska vara ”sexig”, med många publikationer vars största syfte är att citeras av andra möjligast många gånger. Boken bjuder på en tankeställare om forskningens syfte och universitetens roll i samhället.

Trots boken i dagens världsläge kan anses handla om ett dystert ämne, med en våldsam och dödlig epidemi som kan liknas vid den som vi ser idag, bidrar boken med hög feel-good faktor i och med de höga igenkänningsfaktorerna. Alla har vi någon gång kommit i kontakt med aningen speciella universitetslektorer som på många sätt liknar karaktären Marius Lindholm. Alla har vi otaliga gånger passerat hjorten i biocenter 3:s aula och druckit det ganska äckliga kaffet som serveras på Unicafé i bio 1. Och beskrivningarna av olika typer av studeranden som kan hittas på en föreläsning är spot-on.

Annika Luther är själv biolog och har tagit hjälp av professor Kristina Lindström i mikrobiologisk sakfrågor vilket gör att biologiska fenomen och epidemin som beskrivs i boken är biologiskt korrekta (iallafall en botaniker som undertecknad svalde all information med hull och hår utan vidare faktagranskning).

Boken är spännande ända fram till sista sidan och bidrar även till allmänbildning om mikrobiologi. Den höga igenkänningsfaktorn gör boken ännu intressantare och lättläst. Om Svunken eller sorken hade nämnts i boken hade detta varit pricken över i:et.

De Sista Entusiasterna får 4 av 5 sorkar och rekommenderas varmt som sommarläsning.

 

Svunkeiternas bästa boktips

Behöver du tips på vad du kan läsa i sommar? Svunkeiterna tipsar här om läsvärda böcker!

    • Messages from Islands av Ilkka Hanski
    • Monimuotoisuus av Juha Kauppinen
    • Insekternas planet av Anne Sverdrup-Thygeson
    • Sapiens av Yuval Noah Harari
    • Spillover av David Quammen
    • Onda boken av Kaj Korkea-aho
    • Girl, Woman, Other av Bernadine Evaristo
    • The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy av Douglas Adams
    • Slow Horses av Mick Herron
    • Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
    • The Glass Castle av Jeanette Wallis
    • Anna Karenina av Lev Tolstoj
    • Brott och straff av Fjodor Dostojevskij
    • Volcano street av David Rain
    • All the Light We Cannot See av Anthony Doerr
    • Dave Goulsons böcker
    • Dan Browns böcker
    • Neapelkvartetten av Elena Ferrante
    • Muminböckerna av Tove Jansson
    • Harry Potter-böckerna av J.K. Rowling
    • Mistborn-serien av Brandon Sanderson
    • Obamas boklista (som finns på hans Instagramkonto)

Bonustips: ljudböcker är ypperliga att lyssna på medan man gör annat! Exempelvis Harry Potter-böckerna lästa av Stephen Fry är underhållande och tillräckligt långa. Dessutom får Fry med sin varierade röst det att kännas som om man lyssnar på en film, fast bättre!

Litteratur: Nordens Flora

Vacker, lovprisad och storsäljande. Nordens flora är det oundgängliga standardverket när det gäller att beskriva samtliga gamla och nya växter i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Spetsbergen i livfulla bilder och utförlig text. Den vänder sig till nybörjare och växtjägare, naturvårdare och ekologer. Illustrerad av Bo Mossberg och skriven av Lennart Stenberg i nära samarbete med vår tids ledande nordiska botanister ger Nordens flora läsaren upplysningar om växternas blomningstid, frekvens, ekologi, typiska växtplatser, viktiga kännetecken och variationer i utseende på stammar, blad, blommor och frukter. Kartor visar växternas aktuella utbredning.

Såhär beskriver förlaget standardverket för identifiering av nordens växter som utgivits i ny reviderad upplaga, under namnet Nordens Flora. Nordens flora är en uppdaterad och utökad version av Nya Nordiska Floran av Mossberg och Stenberg.

Rent praktiskt skiljer sig den nyaste utgåvan åt från dess föregångare. Den har uppdaterats med flera nyintroducerade arter, nomenklaturen följder de nyaste rönen, och flera arters ekologi beskriv mera i detalj. Arterna presenteras i modern systematisk följd, om man är van med florans föregångare kan detta bidra till extra sökarbete, men man vänjer sig.

En av den nya florans styrkor är att många hybrider beskrivs detaljerat, många är även avbildade. Något som kunde ha lagts till med tanke på hybrider är de vetenskapliga paralellnamn som förekommer för dessa (Potamogeton graminaeus x lucens kallas även P. zizii). Utöver hybrider har även flera apomiktiska småarter tagits med och beskrivs mer detaljerat.

Exempel på beskrivning och avbildning av hybrider av släktet Potamogeton.

Saker kan ses som negativa med floran är avsaknaden av parallellnamn, både svenska och vetenskapliga. Denna avsaknad kan göra det svårt att hitta en art i floran om man t.ex. enbart kan det finlandssvenska namet (T.ex. Getpors) eller om det vetenskapliga namnet har ändrats (Deschampisa flexuosa Avenella flexuosa). En annan sak är storleken av opuset, jämfört med florans föregångare, som även de varit stora, är denna bok enorm, den lämpar sig således inte alls för fältbruk.

För oss backlöksfantaster skär det i hjärtat att läsa om backlöken eftersom det i florans beskrivning av arten står ” bildar troligen ej frö”, men backlöken sätter bevisligen frö (Åström & Hæggström, 2004)!

Nordens flora är verkligen ett välgjort och grundligt verk, som alla fältbiologer, ekologer, botaniker osv har stor nytta av. Den finns att köpas t.ex. här (47,40€). Floran skulle vara en suverän julklapp för den botaniskt intresserade.

Åström, H. & Hæggström, C.-A. 2004: Generative reproduction in Allium oleraceum (Alliaceae). — Ann. Bot. Fennici 41: 1–14.