5+1 julklappstips som skonar både plånboken och miljön

Julen närmar sig med stormsteg och klapparna är ännu inte införskaffade, studerandens plånbok gapar tomt och vårt klimat ropar på hjälp. Vad ger man då sina nära och kära för att glädja dem vid juletider? Här är några tips som tar hänsyn till både plånbokens och miljöns tillstånd.

Tips för julstämning: Tomasmarknaden på Senatstorget!

1. Gör själv. I ditt köksskåp finns garanterat lite mjöl och socker – baka en sockerkaka! Eller varför inte några kex? Dina närmaste blir säkert glada över något ätbart.

2. Ge tid. Tid verkar vara en bristvara för allt fler av oss, och vi hinner inte tillbringa så mycket tid som vi skulle vilja med våra nära och kära. Så varför inte ge ett litet kort, där du lovar mottagaren att ni tillsammans ska göra något hen gillar – eller varför inte bara mysa eller prata, så länge ni får tid tillsammans.

3. Ge en tjänst. Är du bra på att massera? Laga mat? Baka? Är du duktig med barn? Kan du ta hand om husdjur? Kanske är du bra på att tvätta fönster? Skriv ett kort där du lovar mottagaren en tjänst (eller varför inte flera). Bara fantasin sätter gränser för vad du kan göra!

4. Ge en bild. Någonstans i ditt arkiv finns kanske en gammal och minnesvärd bild på dig och julklappens mottagare. Skriv ut den och lägg den i en ram du kanske redan har hemma eller hittar på loppis. Bilden kan återuppliva många goda minnen och värmer garanterat hjärtat under en jobbig dag.

5. Ge vidare. Gav din faster Magda dig en smörgåsgrill i julklapp för sju år sedan och grillen har legat i ditt skåp sedan dess? Är din närmaste väns kärlek för grillade smörgåsar nästan större än hens kärlek för dig? Ge grillen (eller vad som helst annat som du inte behöver) vidare till någon annan som har större användning för den.

Bonus: Shoppa secondhand! Världen är full av loppisar som är fulla av fullständigt dugliga kläder, böcker, hushållsföremål – allt mellan himmel och jord. Det du ger i julklapp behöver verkligen inte vara sprillans nytt; det du ger bort kan någon ha ägt och älskat redan tidigare, men det betyder inte att någon annan inte kan göra det igen! På så vis sparar du pengar och shoppar mer miljömedvetet.

Kom och medverka i studerandemusikal!

Idag startar rekryteringen för Vik-spexets kommande produktion. Spex är en form av interaktiv musikteater producerat av studerande på Vik campus, medräknat svunkeiter. Här nedan följer ett inlägg skrivet av Vik-spexets styrelse där bland annat svunkeiten Pinja berättar om sin spexkarriär.

Vik-spexets rekrytering för nästa produktion startar hösten 2019. Spex är en interaktiv form av musikteater producerad av studerande, där publiken kan delta i pjäsens gång genom att be om improvisation. Med andra ord kan publiken ropa “omstart!” vid valbart ställe och då skall skådespelarna spela upp den gångna scenen på nytt och på ett nytt sätt.

Vem kan söka med i Vik-spexet? Ja, alla studeranden på Vik campus, oavsett modersmål och studieinriktning. Vik-spexet välkomnar varmt även andra intresserade, såväl studerande från andra campus som icke-studerande. Själva föreställningen är finskspråkig, men även flera svenskspråkiga har medverkat i Vik-spexet i flera år, så som skådespelare, musiker, dansare, med mera.

Svunkeiterna Viktor, Pinja och Madde medverkade i Vik-spexets produktion 2019. Pinja fungerade som skådespelare medan Viktor och Madde var dansare.

Nedan följer en intervju med svunkeiten Pinja, som har studerat biologi i två år och även deltagit i Vik-spexets produktion två gånger:

– Varför bestämde du dig att gå med i spexet?

Spex är absolut det roligaste och mest givande studieevenemang som jag någonsin tagit del av! Jag hade inte hört om spex tidigare och det var min tutor som berättade om konceptet då jag var gulis. Jag tyckte genast att det lät spännande, har själv alltid gillat dans, musik och teater MEN OBS, jag hade ingen tidigare erfarenhet av någonting liknande… på grund av detta så tvekade jag lite, ”inte har ju jag någonting att bidra med”, tänkte jag. Men så fel jag hade! Min tutor var mycket uppmuntrande och sa att man faktiskt inte behöver någon tidigare erfarenhet för att delta. Så det avgjorde saken.

– Vad har du hållit på med i produktionen?

Jag ansökte första året till dansteamet och det var helt otroligt! Vi hade underbara team ledare som med proffsigt grepp och mycket tålamod lärde oss koreografi och skapade en härlig gruppkänsla! Det var inspirerande att få dansa med människor med så många olika bakgrunder, allt från andra nybörjare till topp tävlingsdansare! Andra året hade jag fått lite smak för att improvisera så jag sökte till skådespelarteamet! Och än en gång, en total nybörjare som jag fick en roll och skådespelade och improviserade dessutom på finska, vilket som inte är mitt starkaste språk så att säga.

– Vad har spexet gett dig?

Under min spexkarriär så här långt så har jag fått många fina minnen av att fått skapa ett spektakel i en tvärvetenskaplig miljö och fått träffa otroliga människor, som jag inte annars hade träffat.

– Vad vill du säga åt de som överväger att söka med i spexet?

Jag rekommenderar spex för just DIG, om du ens är det minsta intresserad! Det finns alltid en uppgift som passar dig, och den ska du få utföra i en miljö av andra kreativa människor!

Pinja i rollen av “Janita” i Vik-spexets produktion “Vallan tyttäret” år 2019. © Tinja Nerkko

Föreställningarna kommer att äga rum i mars våren 2020 och träningarna börjar hösten 2019. Med sökes skådespelare, musiker, dansare, scenografer, kostymplanerare samt ljus- och ljudplanerare. Vid sidan om själva teaterproduktionen behövs även medlemmar i marknadsföringsteamet samt fotografer och filmare.

Varför delta i spexet? Deltagande i spexet ger möjlighet till att på låg tröskel lära känna studerande inom andra studieinriktningar utanför den egna ämnesföreningen. Träningarna och andra evenemang utanför dessa har fört människor samman samt bundit flera starka vänskapsband genom åren. Häng med på våra info-kvällar på hösten ifall du blev intresserad, dit kan du komma ifall du inte ännu vet på vilket sätt du skulle vilja delta i produktionen. Ifall du inte är intresserad av att delta i spexet lönar det sig i alla fall att bli medlem i föreningen Viikki-speksi ry, då kan du delta i våra evenemang och du får snabbast informationen gällande bland annat våra exkursioner till andra spexföreställningar.

Gå in på våra nätsidor, vårt instagramkonto (@viikkispeksi) och vår facebook-sida (Viikki-speksi) för mer information. Vi ses på hösten!

Soliga hösthälsningar,

Vik-spexets styrelse

ERASMUS i Europas farligaste stad?

Är du sugen på att åka på utbyte men har ingen aning om vart? Håller du på och söker som bäst men är inte helt säker ännu? Nedan följer ett inlägg av miljövetaren Vera om sitt pågående utbytesår i Marseille, Frankrike som kan vara till hjälp! Ansökningstiden för utbyten till flera länder pågår fram till 15.2, för mer info se mobilitetsservicens instruktioner

 

Det är februari 2019, och jag har studerat vid Aix Marseilles universitet i drygt fem månader. Jag är kandidatstuderande på miljövetenskapliga fakulteten och tillbringar hela mitt tredje läsår i Marseille, Frankrike. Jag studerar miljövetenskaper med en mera socialvetenskaplig och politisk fokus, och här i Frankrike kallas linjen “science de la vie et de la terre” i stället för bara miljöpolitik. Det är ju lite fint tycker jag.

Utsikt över basilikan Notre-Dame de la Garde, Marseilles högsta punkt och kändaste landmärke.

 

Varför Aix Marseilles universitet?

Erasmus erbjuder en ändlös lista av utbytesalternativ. Alla som varit inne på “mobility online” för att ta sig en titt på vart man möjligtvis kunde åka, har säkert fått dåndimpen, stress svettningar och stängt av datorn illa kvickt. För lyckas göra ett val gäller det att omedelbart begränsa alternativen, så jag bestämde mig för att bara koncentrera mig på Frankrike. För språket skull. Man har ju kämpat med sin franska i några år nu, så jag kände att jag inte ville låta alla dessa stressiga ordförhör vara totalt förspilld tid.

Varför jag sedan valde Marseille, kunde jag ju säga att berodde på kursalternativen, men i ärlighetens namn så kände jag att ett år vid medelhavet kunde sitta fint. Och det blev bra med kurserna ändå! Det löser sig. Rekommenderar!

Oktobervädret var annorlunda i södra Frankrike.

 

Studier

Före jag erasmuskursplan innehöll många olika kurser som intressera mig. Marseille har ett stort utbud för både miljövetenskaper och biologi. Men snabbit insåg jag att jag måste läsa ett helt kursprogram med en och samma klass varje dag. Du kan inte bygga upp en läsordning själv i Frankrike om du inte vill ha en trasselknut som resultat. Schemat är inte precis en stadig och oföränderligt. Kurser rör sig, försvinner och dyker upp lite som de behagar. Dessutom kompletterar flera kurser varan under en termin. Lättast är att bara följa en färdig kursplan. Jag tror det samma gäller i de flesta universitet i Frankrike.

Två terminer av studier enligt kursplanen motsvarar 60 studiepoäng precis som i Finland. För mig går alla kurser på Franska, och man är nog tvungen att både skriva essäer och hålla presentationer på kursspråket. Men både lärare och elever är väldigt tålmodiga och förstående så det går nog!

Till skillnad från Finland koncentrerar man sig rätt mycket på att lära sig utantill, och fokusen på detaljer kan vara lite onödigt stor. Vi jobbar med mycket projekt, och studierna i miljöproblem är ganska lokalt koncentrerad. Vi funderar på Marseille som en hållbar stad, medelhavsklimat och Fransk miljöpolitik. De franska studerandena tar anteckningar på lektionerna i rasande fart, och skriver ofta ner ord fr ord vad professorerna sagt. Något som jag snabbt gav upp på… Mina språkkunskaper visa sig behöva lite mera träning före jag når den nivån. Närvaro under kurserna är obligatorisk, men det är nog sällan någon som kollar om man faktiskt är där. För mig är det ändå lite annorlunda. Vi är tyvärr bara femton på min klass så det märks rätt snabbt då jag är … sjuk. Dessutom så är många professorer ovilliga att dela sina presentationer med en, så man riskerar att gå miste om rätt mycket om man inte är närvarande. Men rätt oftast kan man förhandla lite och få specialbehandling som erasmus studerande (:

Aix Marseilles universitet tycker jag också att är riktigt bra. De har ju inte lika mycket pengar som Helsingfors universitet så alla klassrum har inte projektorer till exempel, och det kan vara lite rådd i administrationen ibland. Men förutom lite sådant smått har allt jag upplevt i Marseille varit antingen bra eller åtminstone lärorikt!

Praktiskt

Studiebostad får man lätt arrangerat vid de flesta universitet i Frankrike (men fixa på förhand). Känner man att man inte vill bo i en korridor kan man nog också söka sig till privata marknaden. Jag känner många erasmus studerande här i Marseille som anlänt utan bostad, bara hostel, och sedan hittat något trevligt kollektiv att bo i efter en vecka eller två. Det är kanske inte en dum idé, för att arrangera boende i en stad du aldrig besökt med någon du aldrig mött innebär en del risker.

Ett utbyte i Frankrike innebär mycket byråkrati till en början. Hemförsäkring, franskt bostadsstöd, inskrivning i universitetet… Men med allt detta får man både hjälp och instruktioner!

Franska alperna börjar mer eller mindre vid Marseille! Åkte bil 2,5h för att skida lite. Slalom, bergsklättring och hiking är väldigt populärt i Marseille.

 

Fransmän tycker väldigt mycket om att protestera och strejka. Den saken är klar.

 

Marseille som stad

Marseille är en intressant stad, som skiljer sig mycket från andra städer i Frankrike. Befolkningen är en mix av olika kulturer, med starkt inflytande från Nordafrika. Det finns inget egentligt centrum i Marseille, och i alla stadsdelar hittar du både rika, medelklass och otroligt fattiga människor. Många kan känna att det är obehagligt att se så mycket hemlösa människor, att komma ansikte mot ansikte med alla sociala problem. Men det är också något ärligt med det. Bara för att vi inte alltid ser det, betyder ju inte att det inte finns. I Europa och Frankrike har Marseille ett lite dåligt rykte som en farlig stad, och det stämmer kanske att man skall se upp lite. Fundera på vilka kvarter man går i sent om kvällen. Men det är bara en sida av myntet. Gatorna i Marseille är fulla med konst, restauranger, gallerier, caféer och så vidare. Staden är händelserik och hektiskt, men den är också är omringad av vackra naturparker, berg och så naturligtvis havet. Det är ju Frankrikes största och äldsta hamnstad! Som stad rekommenderar jag definitivt Marseille.

 

 

 

 

Om ni är intresserade av Marseille eller utbyte i Frankrike, är det bara att ta kontakt! Fb: Vera Arhippainen

För andra berättelser om biologerns utbyten klicka på länkarna:

Freiburg, Tyskland

Tours, Frankrike

Kyoto, Japan

 

Naturvetarens Runebergstårtor

Detta recept ger 8 tårtor.

Ingredienser
1,5 dl olja av Brassica rapa ssp. oleifera
1,5 dl raffinerad Saccharum officinarum (brun, klibbig version)
1,5 dl mos av frukten av Malus domestica
0,5 tsk arom av Prunus dulcis
¼ tsk NaCl
2 dl mjöl av Triticum aestivum
1 dl mjöl av Prunus dulcis
1 dl smulor av panis
1 tsk malda frön av Elettaria cardamomum
3/4 tsk NaHCO3

För dekorering
1 dl sylt gjord på Rubus idaeus
1 tsk H2O
1 dl puderformig raffinerad Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima

Gör så här:

  1. Lägg ugnen på 175 grader.
  2. Blanda olja av Brassica rapa ssp. oleifera, raffinerad Saccharum officinarum, mos av frukten av Malus domestica, arom av Prunus dulcis och NaCl i en skål.
  3. I en annan skål, blanda mjöl av Triticum aestivum, mjöl av Prunus dulcis, smulor av panis, malda frön av Elettaria cardamomum samt NaHCO3 och kombinera detta med de våta ingredienserna.
  4. Fördela smeten mellan bakformarna (eller muffinsformarna) och grädda i ca. 20 minuter. Låt tårtorna svalna innan dekorering.
  5. Dekorera med sylt gjord på Rubus idaeus mitt ovanpå tårtorna. Blanda puderformig raffinerad Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima med H2O och spritsa ut det i en ring runt sylten.

Det ursprungliga receptet är gjort av Satu Saunio.

Blodgivning

Nedan följer ett inlägg av Sabina Selenius
Varför donera?
Blodprodukter behövs bl.a. till operationer, cancersjuka, olycksfallspatienter och prematurer (för tidigt födda barn).
Blodet kan användas bl.a. behandling för anemi, blodbyte hos prematurer och produktion av läkemedel.
Ibland behövs flera påsar blod från personer med samma blodgrupp för att behandla en patient, därför är det viktigt att det finns tillräckligt donatorer.
Det går åt nästan 1000 påsar blod dagligen så behovet är stort!
Kan jag donera?
Man kan göra ett test på blodtjänstens hemsida för att få reda på om man får donera.
Hur går blodgivning till?
Man kan boka tid men det är inte nödvändigt. Det rekommenderas dock om man är större grupper.
Vid disken ger man sitt ID och man får en blankett som man ska fylla i. Sedan tar man ett könummer och väntar på sin tur. När det blir din tur tar en sköterska emot dig och går igenom blanketten samt mäter ditt hemoglobin.
Sedan går man för att donera blod.
Själva blodgivningen tar ca 5-10 min. Sköterskan sticker en nål i armen, sedan får man sitta och vänta tills blodpåsen är fylld. Man donerar ca 0,5 l per gång.
Kvinnor får donera med minst 91 dagars mellanrum, män får donera med minst 61 dygns mellanrum.
Vid blodgivningen får man mat och dryck samt järntillskott vid behov.
Är det skadligt för en frisk person att donera blod?
Nej (ta testet för kolla om du får donera).
En del upplever lokal ömhet och rodnad vid sticket. Man kan få huvudvärk och känna sig svag men det botas oftast med mat och dryck (som det även bjuds på på plats)
Eftersom man förlorar mycket vätska ska man undvika fysisk ansträngning och bastubad efteråt.
Har man fler frågor kan man gå in här:
SvNK har grundat en ”blodgrupp” för blodgivning hos blodtjänsten! När ni far och ge blod, uppge då att ni hör till ”Svunken”-gruppen vid blodtjänsten.
Varje gång nån donerar kommer detta registreras hos blodtjänsten under ”Svunken” och då SvNK uppnått 10 donationer i gruppen under ett kalenderår blir vi tilldelat ett diplom. Vid 20 får man ett diplom i silver, vid 30 ett gyllene diplom och vid 50 ett diplom i platina!
Det är ingen skillnad var man donerar, man kan donera ensam eller i grupp. SvNK kommer att ordna exkursioner för blodgivning med jämna mellanrum, så håll utkik efter det!
Kommentarer av tidigare blodgivare:
”Det är ett snabbt och enkelt sätt att hjälpa”
”Chansen finns att du själv måste få blod nån gång, donera!”
”Du får bra feelis efteråt”
”Man får skippa träningen med gott samvete!”
”GRATIS MAT!!!”

Litteratur: Nordens Flora

Vacker, lovprisad och storsäljande. Nordens flora är det oundgängliga standardverket när det gäller att beskriva samtliga gamla och nya växter i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Spetsbergen i livfulla bilder och utförlig text. Den vänder sig till nybörjare och växtjägare, naturvårdare och ekologer. Illustrerad av Bo Mossberg och skriven av Lennart Stenberg i nära samarbete med vår tids ledande nordiska botanister ger Nordens flora läsaren upplysningar om växternas blomningstid, frekvens, ekologi, typiska växtplatser, viktiga kännetecken och variationer i utseende på stammar, blad, blommor och frukter. Kartor visar växternas aktuella utbredning.

Såhär beskriver förlaget standardverket för identifiering av nordens växter som utgivits i ny reviderad upplaga, under namnet Nordens Flora. Nordens flora är en uppdaterad och utökad version av Nya Nordiska Floran av Mossberg och Stenberg.

Rent praktiskt skiljer sig den nyaste utgåvan åt från dess föregångare. Den har uppdaterats med flera nyintroducerade arter, nomenklaturen följder de nyaste rönen, och flera arters ekologi beskriv mera i detalj. Arterna presenteras i modern systematisk följd, om man är van med florans föregångare kan detta bidra till extra sökarbete, men man vänjer sig.

En av den nya florans styrkor är att många hybrider beskrivs detaljerat, många är även avbildade. Något som kunde ha lagts till med tanke på hybrider är de vetenskapliga paralellnamn som förekommer för dessa (Potamogeton graminaeus x lucens kallas även P. zizii). Utöver hybrider har även flera apomiktiska småarter tagits med och beskrivs mer detaljerat.

Exempel på beskrivning och avbildning av hybrider av släktet Potamogeton.

Saker kan ses som negativa med floran är avsaknaden av parallellnamn, både svenska och vetenskapliga. Denna avsaknad kan göra det svårt att hitta en art i floran om man t.ex. enbart kan det finlandssvenska namet (T.ex. Getpors) eller om det vetenskapliga namnet har ändrats (Deschampisa flexuosa Avenella flexuosa). En annan sak är storleken av opuset, jämfört med florans föregångare, som även de varit stora, är denna bok enorm, den lämpar sig således inte alls för fältbruk.

För oss backlöksfantaster skär det i hjärtat att läsa om backlöken eftersom det i florans beskrivning av arten står ” bildar troligen ej frö”, men backlöken sätter bevisligen frö (Åström & Hæggström, 2004)!

Nordens flora är verkligen ett välgjort och grundligt verk, som alla fältbiologer, ekologer, botaniker osv har stor nytta av. Den finns att köpas t.ex. här (47,40€). Floran skulle vara en suverän julklapp för den botaniskt intresserade.

Åström, H. & Hæggström, C.-A. 2004: Generative reproduction in Allium oleraceum (Alliaceae). — Ann. Bot. Fennici 41: 1–14.

Då har man väl överlevt gulisåret!

Nedan följer ett inlägg av Sophia, en av SvNKs gulisar 2018.

Kan inte tro att det ungefär var ett år sedan jag fick veta att jag blev erbjuden en studieplats inom biologin, tiden har gått så snabbt. Nu påbörjar jag mitt andra år som biologistuderande vid Helsingfors Universitet.

Första årets studier gav en väsentlig stark grund för alla olika ämnesområden inom biologin – växtbiologin, mikrobiologin, genetiken, evolutionsbiologin, ekologin…

Tack vare alla spännande labbkurser och föreläsare upptäckte jag speciellt djurfysiologin och mikrobiologin som väldigt intressanta. 🙂

Gulisåret har lämnat efter sig väldigt speciella och minnesvärda erfarenheter och upplevelser. Studielivet sattes igång med en orienterande vecka som involverade sitsar, fester, evenemang och olika gulnäbbsintagningar, där jag bland annat fick klä ut mig till blåsfisk och björk (se bilden ovan). På senhösten var vi på exkursion till universitetets biologiska station i Lammi för att bekanta oss med deras verksamhet – där åkte vi kälke genom en skog fylld av viltkameror och skapade våra egna verklighetsbaserade snödjur.

Föreläsningar, fält- och labbkurser har varit väldigt lärorika, men det har också olika evenemang som erbjuds av studieföreningar varit, så lönar sig definitivt att gå med på så mycket som möjligt.

Under första studieåret fick man pröva på allt mellan himmel och jord: från provanalyser och dissekering av djur i labbet till insamling av backlökar i Tvärminnes skogar.

En nämnvärd kurs är definitivt sommarens fältkurs på Tvärminne <3 Där spenderade vi dagarna med håven i handen, i hopp om att catcha intressanta fjärilar och trollsländor. På nätterna var vi ibland också på exkursioner, arrangerade eller spontana 😉 På bilden ovan ser ni två Homo sapiens som antagligen just fångat en pärlemorfjäril. Reaktionerna varierar som ni ser.

Eldorado; eller jakter, pakter och onda makter; eller stad i glans

I år bjuder det thoracala medicinarspexet på en resa till Amazonas djungel. Året är 1617 och Sir Walter Raleigh reser tillsammans med sin kaptenlöjtnant Lawrences Keymis för att hitta guldparadiset Eldorado. Med sig i bagaget har de Raleighs dotter Lady Rose, en ack så åtråvärd engelska. De är dock inte de enda som är på jakt efter skatten; två oinbjudna spanjorer, Chiquitita Fernando och Juan Martinez, är på jakt efter de vises sten (eller var det en potatis?) och deras vägar korsas på väg till byijin.

Eldorados drottning Oligo Menorrhea saknar kärlek men älskar sitt guld och lämnar inget till gudarna. Häxdoktorn och hans amanuens Sedum Confusum (en riktig fetknopp) försöker lyda drottningens order, men det är inte alltid så lätt. Häxdoktorns hjärta slår för gudarna, och Sedums faller pladask för Lady Rose. I ett försök att skapa mer guld på drottnigens begäran faller de vises sten ner i häxbrygden och en gud uppenbarar sig. Denna gud tar över Lady Rose och kampen om att vinna tillbaka henne bjuder på de mest (o)väntade vändningarna.

I årets spex saknade vi rappa och svidande skämt på vänföreningarnas bekostnad, och sångtexter på väggen för att lättare följa med låtarna. Trots det måste sägas att spexarna är begåvade själar och spexet håller som vanligt en hög standard med fängslande sånger, välinbakade ordvitsar och underhållande omstarter. Svunkeiterna som provsåg spexet rekommenderar starkt att ni åker och ser detta spex.

För den som är intresserad av att se spexet ges ännu tre föreställningar i Helsingfors. Boka in 24.3, 14.4 eller 28.4 i kalendern och sätt skumpan på kylning. Mera info hittas på Facebook, eller på Thorax hemsida.

Fjärde advent

Idag kommer ni att få se hur man gör ett pepparkakshus.

Börja med att göra väggar, tak och eventuellt ett botten för huset att stå på av pepparkaka. Är man extremt upptagen och inte har tid att göra detta själv (=lat) (som styrelsen) kan man köpa en färdig byggsats, Annas pepparkakshus fungerar exempelvis bra.

Annat som kan vara bra att ha är glasyr eller kristyr, godisar till dekoration och en glittrig rosett så att det hela blir riktigt festligt.

Komponera en fin bild och dela på Snapchat, Instagram eller annan valfri social media. Eller varför inte på allihop. Snapsglas kan användas till att blanda glasyr i, eller till att dricka snaps. Det senare gör i vissa fall projektet roligare och åtminstone resultatet mer spännande.

Bygg ihop huset. Vuxna, nyktra personer kan sammanfoga delarna med hjälp av smält socker. Barn och snapsande personer rekommenderas använda kristyr.

Börja dekorera huset. Tålamod krävs då man väntar på att glasyren eller kristyren skall stelna. Ifall du känner att du börjar få nervösa spasmer i ditt högra ögonbryn rekommenderas att du tar en paus.

Ifall ni är många som pysslar och alla inte ryms med att dekorera huset, kan de övriga baka andra pepparkakor under tiden. Man kan till exempel utlysa en gristävling.

Spara inte på glasyren då ni dekorerar. Det är den som är det goda, och ifall det rinner över kanten kan man alltid säga att det är istappar och att det definitivt var meningen.

Ifall man vill ge pepparkakshustaket lite mer struktur kan man dekorera det med pepparkakor som de andra har bakat.

Karameller ska det inte heller sparas på!

Gillar du tanken på en knallrosa gavel på ditt pepparkakshus? Då kan du anlita årets värdinna att hjälpa till med dekorationen. I övriga fall rekommenderar vi att du dekorerar ditt hus själv.
Det färdigdekorerade pepparkakshuset och den vinnande grisen i gristävlingen. Grattis Johanna!

Glad fjärde advent och god jul önskar styrelsen 2017!

Ny artbestämningslitteratur för mossor och lavar

Att få tag på nyare opus om mossor och lavar på svenska har säkert många av oss fältbiologer (och givetvis andra intresserade) haft svårigheter med under de senaste åren. På marknaden har det främst funnits simplare litteratur avsedd för lekmän eller delvis föråldrad litteratur som publicerats under 80-talet. Men under fjolåret utgavs vetenskaplig litteratur på svenska om både mossor och lavar.

Mossor – en fältguide, skriven av Tomas Hallingbäck, är en mossflora som behandlar samtliga nordiska mossor och totalt 1200 nordeuropeiska arter. I boken finns detaljerade beskrivningar, illustrationer och utbdredningskartor för de vanligaste 316 nordiska arterna. Utöver de i detalj beskrivna taxa  finns även bestämningsnycklar till samtliga nordiska arter samt en beskrivning av alla släkten. Utöver avsnitten som berör artbestämning så inleds boken med allmän info om mossor där deras ekologi, byggnad, förökning och tillväxt beskrivs utförligt. I boken finns även en intressant del där mossornas användning genom historien diskuteras. För den verkliga mossentusiasten finns även instruktioner hur man insamlar mossor till en vetenskaplig samling. (kan utgöra hela eller en del av studieavsnittet 52434 Vetenskaplig växt- eller svampsamling, 3-10 sp)

 

Fotografier, utbredningskartor och beskrivningar för Brokvitmossa och Purpurvitmossa
Bestämningsnyckel för Levermossor och Nålfruktsmossor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lavar – en fältguide, skriven av Roland Moberg och Svante Hultengren, är en väl täckande lavflora som behandlar många av de svenska (nordiska) lavarterna och -släkterna. I denna bok upptas ungefär 500 nordeuropeiska arter i bestämningsnyckeln, av arterna behandlas ungefär 310 mera i detalj med illustrationer, utbredningskartor och beskrivningar. Liksom mossfloran behandlar även denna flora organismgruppens ekologi, byggnad, förökning, tillväxt och deras kemi. En historisk överblick ges över lavarnas användning, t.ex. till textilfärgning och inom medicinen. Även i lavfloran ges instruktioner för hur en vetenskaplig samling skall samlas in, bestämmas och förvaras.

Beksrivningar, fotografier och utbredningskartor för fyra mossarter.

Dessa två böcker är något som varje fältbiolog skulle ha nytta av att ha i sitt personliga bibliotek. Båda böckerna finns att fås på adlibris till ett relativt förmånligt pris (34,30€ respektive 27,90€).