På den sjätte föreläsningen fick vi först samla in geodata med Epicollect5-appen. Enligt mig var detta ett ganska bra exempel på hur öppen/allmän geodata om vardagliga platser kan användas till forskningssyften. Jag anser även att den här typens datainsamling kan vara nyttigt då det gäller kartläggning av olika hasarder, som vi fick ta itu med på föreläsningen.
I denna övning valde jag tre hasarder, vulkanism, jordskalv och tsunamin. Det första som jag tänker på när det gäller kartläggning av dessa är mätning med olika instrument, t.ex. för seismisk aktivitetet, medan jag inte ofta möter på mer allmän kartläggning av hasarderna, t.ex. liknande som Epicollect5-frågorna.
Hurdana kartor kunde utnyttjas på lektioner som en lärare?
Med hjälp av kartan över litosfärplattornas gränser (Bild 1) kunde man få en grundöversikt av de olika processerna som sker.
Då man jämför kartan över vulkanutbrott (Bild 2) med litosfärplattornas gränser (Bild 1) märker man att de hänger ihop ganska tätt. Detta ger en inblick på vilka områden där risken är för vulkanutbrott är större eller mindre.
Med hjälp av flera kartlager kunde man fundera på sammanhanget mellan olika processer. Med bild 3 kan man t.ex. fundera på växelverkan eller sammanhanget mellan vulkanutbrott, jordbävningar och plattektonik, vilken orsakar vilken?
Med hjälp av dessa kan man fundera på vad som påverkar återhämtning från katastrofer. T.ex. varför kan kostnader vara höga, men dödsoffer få efter en katastrof?
Kartorna som jag framställde var ganska enkla, och nu efteråt anser jag att de kunde ha varit mångsidigare. Siiri har visualiserat jordbävningar med hjälp av kartor som innehåller landsgränser, och på detta sätt fått fram en mångsidigare bild av var hasarder kan ske. Siiri använde också grid-funktionen för att visualisera var jordbävningar har skett och vilken magnitud de var.
Källor:
Geology in (2015). Using the richter scale to measure earthquakes. https://www.geologyin.com/2015/01/using-richter-scale-to-measure.html
K. Cantner, AGI/The Geoscience Handbook, 2016. https://www.earthmagazine.org/article/when-and-how-did-plate-tectonics-begin-earth
Lehtinen, S. (2024) Kurssikerta 6. Lsiirin blogi. University of Helsinki blogging platform. 22.02.2024. https://blogs.helsinki.fi/lcsiiri/2024/02/22/kurssikerta-6/
NCEI Volcano Location Database. NOAA National Centers for Environmental Information. https://www.ngdc.noaa.gov/hazel/view/hazards/volcano/loc-search
USGS Earthquake catalogue. https://earthquake.usgs.gov/earthquakes/search/
USGS Plate Boundaries. https://www.usgs.gov/media/images/tectonic-plates-earth