På den fjärde föreläsningen fick jag framställa bland annat rutnätskartor, material i punktform och olika rastermaterial.
Övning 1: Hur framställer man information i rutnätskartor?
Nytt för mig i denna övning var bl.a. rutnät, select attributes by location och join attributes by location med summor. Olika klassificeringar och färgskalor var bekanta från förut, men de har ändå den största inverkan på hur den slutliga kartan ser ut/tolkas.
- Vad visar kartorna?
De första kartorna (Bild 1) visar den svenskspråkiga befolkningen fördelat i 1x1km rutor. Jag använde mig av natural breaks-klasser (6st) och en orange färgskala. Delat enligt totala mängder verkar det som att den svenskspråkiga befolkningen har mestadels koncentrerat sig nära Helsingfors centrum. Tolkat från relativa andelar kunde man i princip få en motsatt uppfattning av fördelningen.
Till näst framställde jag den svenskspråkiga befolkningens fördelning i 2x2km rutnät (bild 2), spektral-färgskala och equal interval-klasser (8st). Enligt absoluta tal verkar svenskspråkiga befolkningen ännu koncentreras i centrum. Relativa andelarna kan däremot ge uppfattningen om att det finns få svenskspråkiga i huvudstadsregionen allt som allt.
- Hur lyckad blev den visuella framställningen?
Enligt mig blev båda framställningarna mer missledande än kunskapsgivande. Till en början berättar kartorna med absoluta mängden svenskspråkiga inte om dess förhållande till övriga befolkningen, medan relativa mängderna kan vara vilseledande om den totala folkmängden är okänd. Jag antar att Huvudstadsregionen absoluta folkmängd kunde framställas i rutnätskartor på ett tydligt och lätt tolkat sätt. Fördelningarna inom rutnät (absolut/relativ) kanske däremot skulle vara lättare att tolka i cirkeldiagram.
Resultaten påminner mig lite grann om kartor som visar röstningsresultat kommunvis, där det egentliga antalet röster inte syns direkt. På samma sätt kan de relativa mängderna i kartorna (bild 1,2) visa att rutans befolkning är 80–100% svenskspråkig, medan befolkningen egentligen kan vara under 10 personer.
- Varför ser det ut på detta vis, vad kunde tilläggas för att göra kartan mer informativ?
Som tidigare nämnt kan relativa mängden påverkas av hur liten/stor rutnätets folkmängd är allt som allt. Detta kan också gälla i fördelningen av absoluta mängder. Svenskspråkigas mängd nära centrum är större eftersom rutnätens totala folkmängd är bland de största. Efter att ha läst några andra blogginlägg märkte jag att antalen varierade lite här och där, men jag har ingen aning vad det beror på. Laura hade ett bra förslag på hur kartan kunde göras mer informativ. Laura tar upp att tydligare kommungränser kunde göra det lättare för läsare att kartlägga informationen mentalt, och för att ge kartan tydligare kontext.
Övning 2: Borgnäs, raster och intressant om skuggor
I detta skede blev jag ganska imponerad av hur många olika saker man kan göra med QGIS, t.ex. att skapa och justera höjdkurvor med hjälp av rasterlager. Höjdkurvorna som jag framställde är i grunden ganska lika som Lantmäteriverkets höjdkurvor över samma kartblad (Bild 3). Min är förstås ”hackigare” och otydligare, eftersom jag inte justerade tjockleken på kurvorna. En tydlig avvikelse är att QGIS har tagit med höjdkurvor i mitten av ett träsk (Bild 3), som kanske är lite onödigt detaljerat.
Det mest intressanta i övningen var att använda hillshade-verktyget. Programmet räknar belysningsvärden för varje cell i ett rasterlager, med azimuth som anger solens riktning från 0–360 grader, och altitud som anger vinkeln av belysningen från horisonten mellan 0–90 grader (Arcgis, u.å.). Det här verkar ganska invecklat med tanke på att QGIS är ett gratis program, men antagligen kan QGIS ännu mer än detta.
Avslutningsvis gällde det att skapa nya lager för Borgnäs-kartbladet. Detta väckte tankar om noggrannhet. För detaljerade lager kan se otydliga ut, men det lönar sig ändå att t.ex. kartera bostäder på deras ungefärliga plats för att underlätta framtida användning.
- Vilka verktyg lämpar sig för vilka objekt?
Linjer: Olika vägar/stigar, diken/mindre vattendrag, ledningar, gränser
Punkter: byggnader då formen inte är viktig, märka ut något specifikt
Polygoner: större byggnader, sjöar/större floder, åkrar, myrar
Referenser
ArcGIS Pro (u.å.). How hillshade works. https://pro.arcgis.com/en/pro-app/latest/tool-reference/3d-analyst/how-hillshade-works.htm [12-02-2024]
Siltala, L. (2024) Neljäs kurssikerta. Lauran blogi. University of Helsinki Blogging platform [Blogg]. 07.02.2024. https://blogs.helsinki.fi/lesiltal/2024/02/07/neljas-kurssikerta/ [13-02-2024]