Helsingfors universitet
Vid planeringen av studieavsnittet är det önskvärt att man använder sig av det material på webbplatsen som anknyter till cirkulär ekonomi och innovationsutveckling.
Under en period på ca två veckor ordnas det egentliga studieavsnittet i skolan tillsammans med lärarna. Den exakta tidpunkten och tidtabellen för avsnittet planeras tillsammans med skolans lärare varvid bland annat elevernas läseordning tas i beaktande. Målet med studieavsnittet är att eleverna ska tillägna sig ett cirkulärekonomiskt tankesätt genom att genomföra ett innovationsprojekt som anknyter till temat. Syftet är alltså inte att undervisa explicit i cirkulär ekonomi eller innovationsprocessen utan dessa utgör endast ramvillkor för verksamheten.
För studieavsnittet i skolan beräknas primärt ungefär åtta lektioner uppdelat på fyra undervisningspass (2+2+2+2). Vid behov är det däremot möjligt att avvika från detta. Om tiden för studieavsnittet förkortas måste detta beaktas i planeringen. Det är till fördel om eleverna redan i ett tidigt skede får börja spåna på idéer så att det finns tillräckligt tid över för att planera och skapa artefakter. Det lönar sig att ha korta uppvärmningsuppgifter som leder in eleverna på temat. Det är bra om eleverna redan i slutet av det första undervisningspasset får fundera över vilka resurser som krävs för deras idéer. Beroende på elevgrupp kan det vara bra att ha några färdiga problem som anknyter till skolan så att eleverna kan börja fundera på lösningar på dessa.
Exempel på eventuella problem som definitivt tål att funderas vidare på
- Många elever slänger bort mat
- Saxarna är alltid försvunna och det måste köpas nya
- Av pysselkartongen används alltid bara hälften och resten slängs bort
- Skolans stora sal är tom varje dag mellan 15 och 16
- Skolan är alltid tom nattetid
- Skolans fotbollar används aldrig kvällstid
- Många föräldrar skjutsar sina barn till skolan i bilar som i övrigt är tomma
- Utrymmet uppe på skolans tak är tomt
- Slitna borddukar i skolan slängs bort
- Som födelsedagspresent får man ofta en stor hög med mer eller mindre nödvändiga saker
Eleverna kommer med flera kreativa idéer om de inte vet att de själva ska förverkliga dem. Idégivningen kan även ske i små steg så att varje elev först på egen hand får försöka komma på tre idéer, sedan parvis några idéer till och tillslut i grupp. För idégivningen kan det även vara bra att använda någon kreativ problemlösningsmetod, särskilt om detta är något eleverna är bekanta med från tidigare.
Det kan vara bra att uppmuntra eleverna att fundera på flera sätt att förverkliga sin idé eftersom den första inte alltid är den bästa. Processens iterativa natur kan starkt föras fram. Med hänvisning till detta är det även bra om eleverna får börja skapa artefakter så fort som möjligt så att de vid behov hinner finslipa och förbättra dem. Det lönar sig även att reservera tid till idé- och slutpresentationerna. Vid idépresentationen kan t.ex. två grupper presentera för varandra medan slutpresentationen sedan kan hållas framför hela klassen. Som idépresentation fungerar även de stunder då gruppen redogör för sin idé för den ansvariga läraren som då kan hjälpa gruppen att komma vidare med projektet.
Till slut är det även önskvärt att planera olika formativa bedömningsmetoder. På så sätt kan man garantera att studiehelheten framskrider i enlighet med de uppsatta målen. Har eleverna lärt sig mera om värdegrunden för cirkulär ekonomi under studieavsnittets gång? Man kan till exempel fråga eleverna om de kunde tänka sig att dela kläder eller leksaker med någon annan eller om eleven kan tänka sig att hemma börja sortera plast.