Uppfinnande

Att uppfinna har ursprungligen inneburit att bygga någon form av apparat eller maskin. Vi föreställer oss ofta en uppfinnare som en Oppfinnar Jocke-liknande figur som pysslar med olika maskiner i sin verkstad. Vi kopplar ofta även ett gediget vetenskapligt och teknologiskt kunnande till att uppfinna och i enlighet med detta är roboten vårt typexempel på en uppfinning. Enligt keksintösäätiö (Uppfinningsstiftelsen) är uppfinningar däremot svar på aktuella behov eller lösningar på rådande problem.

En uppfinning kan alltså vara en produkt, en metod eller en applikation som har en konkret funktion. Stiftelsens idéer motsvarar väldigt långt den ursprungliga bilden av vad en uppfinning är, även om metoder också innefattar immateriella uppfinningar. Denna uppfattning är däremot föråldrad och i verkligheten är uppfinningar mycket mera än så. Vem som helst kan vara uppfinnare.

Uppfinningar och innovationer är inte bara ny teknologi eftersom det bl.a. genom tjänstedesign skapas immateriella innovationer. Vid planering av studiehelheten kan man med fördel använda sig av diamantmodellen som används inom tjänstedesign. Mera information om tjänstedesign hittas bl.a. i boken Matka palvelumuotoiluun – oppaasta opettajalle. I nya innovationer utnyttjas även konst och design, vilket är någonting som rörelsen STEMtoSTEAM förespråkar. Rörelsen talar för att utnyttja konst (Arts) i vetenskaps-och teknologiundervisning (Science, Technology, Engenering and Maths).

I studieavsnittet Uppfinningar inom cirkulär ekonomi ligger fokus just på att utveckla immateriella uppfinningar och att använda digitala verktyg. Det är däremot viktigt att uppfinningen verkligen förverkligas så att den inte stannar på idéstadiet. Ett exempel på en uppfinning som kan förverkligas är en prototyp av en applikation till smarttelefoner (mobilapplikation) som lätt kan skapas med en mobiltelefon.

Teknologiska och materiella innovationsprojekt behöver inte helt och hållet uteslutas ur studieavsnittet utan kan genomföras vid sidan av den övriga verksamheten. Särskilt om det i gruppen finns flera elever som är intresserade av teknologi och av att bygga någonting konkret. I det här fallet lönar det sig att bekanta sig med den s.k. Maker-kulturen. Det lönar sig även att bekanta sig med olika projekt där kulturen lärs ut och undersöks och särskilt med Nätverket Innokas.

Nätverket Innokas har skapat Innovationsprocessen, en modell över planering och förverkligande av teknologiska innovationsprojekt. Modellen bottnar i innovationspedagogiken. I modellen betonas innovationsprocessens iterativitet och den lämpar sig väl även för immateriella innovationer. På sidan Innovationsprocessen beskrivs processens olika steg närmare och där hittas även videoexempel på innovationsprojekt som utförts i en skola.

Elevernas uppfattningar av uppfinnande

I videon nedanför har vi intervjuat elever i olika åldrar inom den grundläggande utbildningen om hur de uppfattar uppfinnande. När du tittar på videon kan du fundera på följande saker: Vad anser eleverna att en uppfinning är? Vilka egenskaper anser eleverna att man måste ha för att kunna uppfinna något? Vad anser du om elevernas självförtroende när det kommer till frågan om att uppfinna något eget? Strider deras uppfattning om vad de själva är kapabla till emot deras tankar kring vilka egenskaper man måste ha för att uppfinna något?