Nationaliteten är inte det enda som gör oss till dem vi är

Kurserna på kandidatnivå i mitt ämne ordnas på finska och svenska, det vill säga det finns två parallella utbildningar på två språk. Från och med hösten kommer magisterkurserna att vara gemensamma för alla och trespråkiga, så att studenterna kan studera enbart på finska, svenska eller engelska, men den som kan och är beredd att välja kurser på två eller tre språk får också göra det och har då de största valmöjligheterna. Ett nytt färdigplanerat och godkänt magisterprogram med annan inriktning och med alla kurser på engelska är lagd på is på grund av ”Iso pyörä”.

Hittills har det bara erbjudits enstaka kurser på engelska och vi har fortfarande mestadels finländska studerande på de svenskspråkiga kurser jag undervisar. De som inte är finländare kommer i allmänhet från Sverige. De flesta doktoranderna kommer också från Finland, men internationellt forskarutbyte och forskarsamarbete hör till vardagen och där möter vi många nationaliteter. Professorn som ansvarar för den svenska sidan av mitt ämne har också bott och arbetat över 20 år utomlands. Jag hoppas att det nya studieprogrammet får grönt ljus nästa år och jag skulle gärna också ha fler kolleger med utländsk bakgrund. Det skulle kunna stimulera diskussionerna och göra dynamiken mer spännande. Själv är jag också med och planerar och undervisar på en engelskspråkig och tvärvetenskaplig kurs tillsammans med flera andra lärare på ett annat universitet. Förra året var deltagarna en mycket heterogen grupp. Det var inte bara brokighet när det gällde etnicitet, utan också minst lika brokigt vad beträffar ämnestillhörigheten och tidigare studieerfarenheter. Ändå var alla mycket engagerade och samarbetet under kursen lyckades bra. Likaså var diskussionerna mycket givande.

Trots att jag bara undervisat enstaka utbytesstudenter och studenter som flyttat från andra länder, har jag under flera års tid undervisat blandgrupper med barn och unga från andra kulturer. Lika så har jag själv studerat utomlands i en mångkulturell miljö och också bott i en studielägenhet där faktiskt alla åtta kom från olika länder. Under min doktorandtid hade jag också många forskarkolleger från andra länder. Dessutom har jag många år verkat inom internationella organisationer. Nu ser jag fram emot att få åka på lärar- och forskarutbyte och undervisa i andra universitetsmiljöer än de finska.

Ett problem som jag ser när vi diskuterar hur vi ska bemöta internationella studerande är att vi ofta ser dem som en enda grupp ”utländska studenter”, trots att de kan vara mycket mera olika sinsemellan vad beträffar erfarenheter och kulturella särdrag än vad en del av dem är lika oss. Det är så mycket mer än härkomsten som gör en människa till den hon är och bidrar till att vi kan uppleva likheter och olikheter med varandra. Jag tycker att Amartya Sen (2006, 10) uttrycker det jättebra i sin bok Identitet och våld: ”Samma person kan, utan motsägelse, vara amerikansk medborgare, komma från Västindien, ha sina rötter i Afrika, vara kristen, liberal, kvinna, vegetarian, långdistanslöpare, historiker, lärare, författare, feminist, heterosexuell, engagerad i kampen för homosexuellas rättigheter, älska teater, arbeta för miljön, spela tennis, uppskatta jazz och vara djupt övertygad om att det finns intelligent liv på andra planeter och att det är av största vikt att vi kommunicerar med dessa utomjordingar (helst på engelska)”. Det är just detta att vi alla är så mångbottnade, som gör att vi kan uppleva möten med andra så fascinerande, oberoende av varifrån de kommer. Jag har flera gånger snabbt blivit vän med någon jag träffat utomlands, trots att vår bakgrund har varit mycket olika. Det har nämligen också funnits mycket som förenat.

2 thoughts on “Nationaliteten är inte det enda som gör oss till dem vi är”

  1. Hienoa, että opiskelijoillanne on mahdollisuus valita kursseja kolmella eri kielellä. Meillä fysiikassa resurssit eivät riitä mihinkään tuon tapaiseenkaan: Professorien ja lehtorien lisäksi myös määräaikaiset tutkijat, kaikki jatko-opiskelijat ja jopa jotkut laboratorihenkilökunnan edustajat opettavat, ja silti opettajia riittää vain yhteen kieliversioon per kurssi. Tyypillisesti peruskurssit pidetään suomeksi ja syventävät kurssit suomeksi tai englanniksi sen mukaan, kuinka hyvin luennoitsija itse tai hänen opiskelijansa osaavat suomea. Itse valmistaudun aina luennoimaan englanniksi, mutta vaihdan suomeksi, jos se riittää kulloinkin paikalla oleville opiskelijoille. Tosin tyypillisesti ei riitä, koska syventävien opintojen kursseillamme väki on hyvin kansainvälistä. Mutta kuten toit esiin, he ovat hyvin paljon muutakin kuin oman kansallisuutensa edustajia. Minulla on ollut ilo opettaa innokkaita ja motivoituneita opiskelijoita – ovat he sitten lähtöisin mistä maasta tahansa.

    1. Anteeksi, olen ilmeisesti ilmaissut itseäni epäselvästi. Kolmekielinen maisteriohjelma tarkoittaa että kursseja löytyy kolmella kielellä, mutta ei sama kurssi usealla kielellä. Opiskelija valitsee kurssit itse, joko sammalla tai eri kielillä. Useimmat kurssit ovat suomenkielisiä. Tähän asti on ollut kaksi eri maisteriohjelmaa – suomen- ja ruotsinkielinen. Tämä uusi versio on siis syntynyt säästösyistä. Sinä ja joku muukin puhuvat siitä että opettja voi vaihtaa kieltä tarpeen mukaan. Minä olen ymmärtänyt että kurssi pidetään sillä kielellä kun on sanottu ohjelmassa. Ehkä tämä vaihtelee laitosten välillä.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *