Tjuliluttan!
Hej igen, här sitter jag och skriver igen… ca 18h senare. Morgonen började med en stor kopp kaffe, trött var man. Idag gick allt ändå relativt smidigt, men nu när jag försöker göra detta själv blev det… KRÅNGLIGT! Någonting fick jag ändå gjort, nämligen en fin rutkarta som visar den procentuella andelen av människor med annat språk i huvudstadregionen. Men nu ska jag berätta om vad vi gjorde under lektionen!
Iden med lektionen var att lära sig att föra över punktformad data till rutdata. Vår originella data var alltså i punkformat, som innehöll data om olika slags hus vid huvudstadsregionen. Vi måste kunna överföra punktformade datan till rutnötet. Så vigjorde vi ett rutnät för att kunna se datan tydligare. Vi raderade alla onödiga rutor som inte hade några hus alls för att få datan att bli mindre och lättare att hantera. Matti Katajisto hade bra poänger i hans blogg om rutdatan. Till läsaren har det ingen skillnad var husen befinner sig för att kunna uppfatta informationen lättare. Med punkter skulle datan vara mycket mer krångligare att läsa, och därför är det bättre i sådana här situationer att välja rutdata istället.
Efter allt struggel med detta gjorde jag en egen ruttemakarta. Den beskriver hur stor andel som är ”muunkielisiä” i huvudstadsregionen i jämförelse med hela andelen av befolkningen i rutorna. Jag gjorde räkningen procentuellt och så såg kartan ut såhär (bild 1). Man kan se vissa tydliga klungor av mörkare rutor. Det som man också kan märka är de ensamma mörka rutorna lite här och där.
Klungorna beror på att det till exempel bor mycket invandrare i östra delen av Helsingfors och också vid ”kehäratan”, alltså nära tåget som åker från Helsingfors till Kivistö och Dickursby till Helsingfors. Detta beror dels på segregation, vissa slags bosättningar och andra faktorer. Man måste dock komma ihåg att alla ”muunkieliset” inte är endast invandrare, utan kan också bestå av hushåll där det till exempel finns övriga emigranter, som studerande.
De ensamma mörka rutorna kan bero på att det inte finns mycket bosättning där, men den som finns är dominerad av människor med annat språk. Man kan också se att stadskärnan är ganska ljus, vilket kan tyda på att bostadspriserna är för höga för att en invandrare eller en studerande kunde bosätta sig där. Som Joonatan Reunanen sade i sin blogg, är inga av resultaten egentligen bemärkliga. Reunanen hade gjort en likadan karta som jag, och hade också en bra poäng med att klungorna också beror på stadens regionalpolitik, till exempel kollektivtrafiken.
Till slut började vi med att digitalisera vägr och byggnader i Pornainen för användning i framtiden. Det var ganska jobbigt att klicka på varenda ett hus men som tur kunde vi göra det som punkter och inte polygoner. Dock var det endast början på en uppgift och det finns inte ennu någonting att visa, så ni får troligen se allt i nästa inlägg! STAY TUNED!
Vi hörs <3 Anna
KÄLLOR:
Katajisto, M. ”Varsinaista Velhoilua”. Använt 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/mattikat/
Reunanen, J. ”Posilla, vaikka väkisin”. Använt 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/reunajoo/