Hej!
I den här bloggen kommer jag dokumentera mina kursarbeten samt min inlärning för kursen MAA-202 Geoinformatiikan menetelmät.
Det första kurstillfället (17.1) gick vi igenom kursens allmänna info samt en del grundteori. Vi bekantade oss med QGIS-programmet, var vi skapade en tematisk karta som beskriver kväveutsläppen i Östersjön (se bilden nedan). Att arbeta med QGIS var nytt och intressant, men även ganska komplicerat. Som Enni nämner i sitt blogginlägg Viikko 1: Ensiaskeleet (Poti, E.) har vi i tidigare kurser fått en inblick i programmet, men nu fick vi en ordentlig genomgång över hur det fungerar och hur vi kan lära oss använda det självständigt. Som nybörjare kändes det invecklat, men med hjälp och vägledning gick det bra. Nu känns det som att jag kan hitta mig fram någorlunda i programmet och att jag så småningom kan använda det utan konstant vägledning.
Till den första veckans arbete hördes att skapa en egen tematisk karta baserat på materialet från Moodle. Materialet består av en grundkarta av alla Finlands kommuner, samt olika data för dem. Av datat valde jag att avbilda andelen svenskspråkig befolkning i procent (se bilden nedan).
Det man kan urskilja i min karta är hur stor procentuell andel svenskspråkiga det finns i varje kommun. Den svenskspråkiga befolkningen är starkt koncentrerad vid den södra och västra kusten. Österbotten och Åland har tydligt den starkaste andelen svenskspråkiga enligt sin befolkning. I södra Finland är andelen inte lika stor, trots att det finns en stor svenskspråkig befolkning. Detta beror antagligen på att mätningen är relativ till kommunernas befolkning. Områden runt huvudstadsregionen (med en stor befolkning) har en lägre procentuell andel svenskspråkiga än mindre befolkade kommuner. Det kan vara lätt att förvirra denna karta med en befolkningskarta.
I övrigt är kartan relativt simpel, men aningen svårläst då det finns flera mindre kommuner som är svåra att urskilja. För att förtydliga fördelningen kunde man till exempel lägga till en förstorad bild av Österbotten och södra Finland, eller ändra på färgskalan. Rent uppbyggnadsmässigt kunde man förbättra klassindelningen av materialet, för att skapa en mindre polariserad karta.
Det var betydligt svårare att arbeta själv med QGIS, men efter ett antal försök kom jag fram till ett godtyckligt slutresultat. Nu känner jag mig mer självsäker i användningen av QGIS, i synnerhet i skapandet av kartor.
Tack för att du läste! 🙂
Referenser:
Poti, E. (25.1.2023). Viikko 1: Ensiaskeleet. Ennin GIS-blogi. https://blogs.helsinki.fi/elpoti/2023/01/25/viikko-1-ensiaskeleet/