Hej!

Denna veckas arbete har gått mycket smidigare än förra veckan! Jag fick hjälp med mina tidigare problem, och nu känns det mycket lättare att hänga med.

Veckans tema behandlade olika rastermaterial i QGIS.

Den första uppgiften behandlade huvudstadsregionen. Som grund hade vi en vektorkarta med huvudstadsregionen klart avgränsad, samt punktmaterial som beskriver bosättningens placering (med olika data om antal personer i hushållet/byggnader, modersmål, ålder etc.). Ur detta material kunde man välja attribut att avbilda i ett rutsystem för att skapa en tematisk graduerad karta.

I rasterkartan över Helsingfors provade jag först att använda ett rutsystem på 1 km x 1 km, men insåg sedan att jag ville använda ett mer detaljerat rutsystem, och ändrade det till 500 m x 500 m. Detta tog aningen längre att ladda fram, men beskrev det undersökta bättre. Resultatet blev bild 1 (se nedan). Jag valde även att avbilda invånarantalet för att använda som jämförelse (se bild 2).

Bild 1: Tematisk karta över huvudstadsregionens svenskspråkiga befolkningsfördelning. 

Bild 2: Tematisk karta över huvudstadsregionens invånarantal.

Det man ser från resultatet är att den svenskspråkiga befolkningen främst är koncentrerad i centrala Helsingfors, samt Grankulla och södra/sydvästra Esbo. Då man granskar befolkningskartan (bild 2) ser man att det finns ett samband, då dessa områden är tätt befolkade. Det är lätt att anta från den första kartan (bild 1) att få en uppfattning om att svenskan dominerar dessa områden, fast det inte nödvändigtvis är fallet. Enligt HBL:s artikel finns det absolut mest svenskspråkiga i stadscentrumets södra delar, det vill säga söder om Bulevarden eller Södra esplanaden (Småros, 2018). Det tätaste svenskspråkiga området är Byholmen, som till stor del består av studerandebostäder. Det är inte så överraskande enligt mig, då de flesta svenskspråkiga studerandena jag känner bor eller har bott just där.

Den första kartan (bild 1) beskriver fördelningen ganska allmänt. För att göra det mer detaljerat kunde man öka antalet klasser eller använda en mer precis avbildningsmetod än rutsystemet. Denna avbildningsmetod kan vara mycket deltaljerad beroende på rutornas skala.

Personligen tycker jag att rutsystemet är mer beskrivande än en punktkarta, då rutorna inte överlappar varandra och man kan avläsa deras värde var för sig. Koropletkartor kan ofta vara tydligare, men det beror på hur man klassificerar områdena som avbildas. Rutsystemet avbildar inte stadsdelarnas gränser, vilket gör det aningen svårläst, i synnerhet ifall man som läsare inte är bekant med området som presenteras. Utseendemässigt är jag nöjd med hur kartan (bild 1) är relativt lättläst och tydlig. Jag provade flera olika färgskalor för klasserna, och jag ansåg att denna färgskala var tydligast och beskrev det undersökta bäst. Det kändest logiskt att använda mer kontrast och “dramatiska” färger desto högre upp i skalan man går.

Temakartor i form av rutsystem är enligt mig behändiga för att presentera gradvis varierande fenomen, till exempel i abosluta värden. Detta gäller så klart inte alla fall. Lönsamheten beror väldigt mycket på fenomenet, skalan och användningsområdet. En bra poäng som tas upp i Tatu Jentzes blogginlägg är ruttemakartors användbarhet som grund till isoplet- eller dasymmetriska kartor (Jentze, 2023). Tatu menar att rutsystemet är ett snabbt och således praktiskt avbildningsverktyg, vilket jag håller med om. Systemet har sina för- och nackdelar: det är behändigt på grund av sin enkelhet, men kan även vara för begränsande.

Nästa uppgift handlade om Borgnäs (Pornainen). Här sammanfogade vi ett terrängskuggningsmaterial med en grundkarta, som vi sedan använde för att skapa höjdkurvor. Jag tyckte att denna uppgift var mycket intressant. Jag blev imponerad över hur mycket operationer som kan göras i QGIS endast på basis av två rastermatierial. Det var även givande att lära sig varför vi avbildar terrängskuggningen som vi gör för att skapa ett så tydligt och lättläst material som möjligt. I slutet av tillfället började vi öva att markera vägar och byggnader i materialet, vilket vi fortsätter med nästa vecka.

Tack för att du läste! 🙂

Referenser:

Småros, S. (20.5.2018). Här bor de svenskspråkiga i Helsingfors – Se hur det ser ut i ditt område. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/afe28e37-d935-4a8a-ac5e-a661a67f147b

Jentze, T. (9.2.2023). Viikko 4 – Ruudun takaa. MAA-202 Tatu. https://blogs.helsinki.fi/jentze/2023/02/09/viikko-4-ruudun-takaa/