Efterfrågan har varit stor på forskarna Karin Creutz och Cristian Norocels forskningsexpertis den senaste tiden. Creutz och Norocel är två av Helsingfors unga forskarlöften och har specialiserat sig på frågor som berör rasism, nationalism och den tilltagande högerextremismen i Norden.
– World Trade Center-attacken i New York år 2001 skedde samtidigt som jag deltog i grundkursen i forskningsmetodik, berättar sociologen Karin Creutz om hur hennes intresse för dessa frågor växte fram.
– Jag minns hur jag aktivt följde med debatten i media och började fundera på om terrorattacken påverkar hur man skriver och talar om islam.
I dag undersöker hon bl.a. hur unga muslimer upplever islamofobi och hur de påverkas av att känna sig utanför i samhället.
Jakten på den ”sanna” medborgaren
Cristian Norocel blev tidigt intresserad av ”den andre” och hur konstruktioner som ”vi och de” uppstår. Hans intresse för vem som räknas som ”äkta” eller ”sann” medborgare bottnar högst sannolikt i den egna barndomen.
– Jag växte upp i Rumänien under diktaturen i en familj som stämplats som ”opålitliga och fientliga element”. Vår lojalitet gentemot den rumänska staten ifrågasattes kontinuerligt och som barn lärde jag mig tidigt att det gällde att ”passa in” och vara en ”vanlig rumän”, utan att egentligen förstå vad det innebar, berättar Cristian Norocel, som idag är statsvetare.
Hans forskning har ett tydligt genusperspektiv och tar fasta på hur maskulinitet och femininitet konstrueras runtom i Europa.
– Bland majoritetsbefolkning runtom i Europa beskrivs ofta den ”äkta” mannen som en hårt arbetande stark och beslutsam familjefader som försvarar fru och barn från ”den andre”, beskriver Norocel.
När den ”främmande mannen” sedan inte anses uppfylla dessa ideal, bemöts han ofta med misstro och rentav hatiska beskrivningar, enligt Norocel. Ett aktuellt exempel på detta torde vara de anklagelser som snurrat i sociala medier om att de manliga flyktingarna från Syrien flyr krigsfronten och överger sina kvinnor och barn.
Faktabaserad diskussion
22.9 ordnar Helsingfors universitet och Hufvudstadsbladet debattkvällen Uni:Nu – Yttrandefrihet och hatprat. Uni:Nu-seriens andra debattkväll ordnas 29.9. Målet med evenemanget är att främja en faktabaserad diskussion kring dessa frågor. En svår sak att genomföra i praktiken enligt forskarna med egna medieerfarenheter av dessa frågor.
– Försök att föra en faktabaserad diskussion torpederas ofta genom att flytta fokus till en annan fråga. Politiker och forskare som offentligt fördömer rasistiska uttalanden blir också ofta mål för aggressivt spammande och hot om våld, berättar Karin Creutz och ger som exempel Sannfinländarnas svarta lista.
Människors lidande nära huden
Både Creutz och Norcocel berättar att det kan vara utmattande att dagligen komma i kontakt med rasism och främlingsfientlighet via arbetet.
– Ibland när man läser sida efter sida med hatiska beskrivningar om människor vars enda synd är att de uppfattas som främlingar i den nationella gemenskapen får jag en klump i magen, säger Norocel.
– Känslan av maktlöshet är ibland väldigt stark. Människors sorg och desperation kommer så nära, beskriver Creutz.
Känslan av att göra något betydelsefullt inspirerar dem ändå att arbeta vidare.
– Mitt mål är enkelt: om jag lyckas förklara mekanismerna bakom dessa fientliga fenomen, så kan jag erbjuda redskap att aktivt motarbeta dem, beskriver Norocel. Och Creutz kompar.
– Att arbeta med viktiga frågor och att uppleva att jag kan påverka saker till det bättre ger energi.
Även du kan delta i diskussionen. Läs mer om evenemanget här och delta i diskussionen på twitter: #uninu15. Programmet kan också följas live på nätet: video.helsinki.fi
Läs också:
- Varför frodas rasismen?
- Bygg dina åsikter på fakta, Hufvudstadsbladet
Text: Vera Schoultz