Hej!
Denna vecka har vi övat bufferanalys och även tidigare bekanta metoder. I dessa uppgifter låg den egna problemlösningen i fokus, vilket till en början kändes lite skrämmande. Nu börjar ens färdigheter mätas på riktigt!
Jag märkte att tempot i genomgångarna sakta men säkert börjar öka, och det gäller att fokusera för att inte tappa bort sig. Veckans kurstillfälle kändes därför till en början ganska stressigt (då jag blev aningen försenad, eget fel jag vet), men lättare då jag tog mig ikapp. Då vi fick börja arbeta på egen hand gick det förvånansvärt smidigt.
I början av kurstillfället bekantade vi oss med bufferanalys i Borgnäs-projektet. Sedan påbörjade vi det självständiga arbetet med ett material av Helsingfors-Vanda flygplats och Malms flygplats samt detta närområde. Användning av buffer är jag bekant med från tidigare kurser, så det kändes spännande att skapa dem själv i QGIS. I dessa uppgifter användes bufferområden främst för att analysera befolkningens avstånd eller ljudexponering. Bufferanalys kan vara användbart även i andra undersökningar, till exempel för att uppskatta vilka områden som skulle drabbas vid olyckor, till exempel vilka hälsovårdsanläggningar som skulle drabbas vid en kemisk läcka (Volusia county, n.d.).
I den första och andra uppgiften skulle vi med olika verktyg analysera hur befolkningen påverkas av flygtrafiken, befolkningens förhållande till olika hållplatser samt analysera befolkningen enligt olika tätorter. Här var jag osäker på ifall jag använde mig av rätt metoder, men jag kom i alla fall fram till någorlunda logiska resultat, vilket jag nöjer mig med. Av uppgifterna 3-5 skulle man välja åtminstone en uppgift att lösa. Jag valde att göra skoluppgiften, som behandlade ett visst skolområde och dess befolkning. Här kände jag mig lite borttappad, men med lite logiskt tänkande och internethjälp gick det okej!
Resultaten samt mer detaljerade beskrivningar för veckans uppgifter samlade jag i en tabell (ursäkta det dåliga formatet, html-länken ville inte fungera…):
Jag märker att denna självständiga övning var utmanande men samtidigt nyttig. En del analysmetoder och -verktyg märker jag att jag behärskar och är säker på när de behövs (till exempel select – verktygen). Jag känner mig också bekväm med de flesta visualiseringsverktyg, ritverktyg och mätverktyg. Olika analysverktyg och -metoder (till exempel join) kan kännas svåra beroende på uppgiften, ifall jag är osäker på vad som ska undersökas, slås ihop etc. Nu d¨å vi använt QGIS så mångsidigt känns det inte lika överväldigande längre. Som Lucas nämner i sitt blogginlägg så är QGIS som verktyg ändå sist och slutligen ganska självklart (Yoni, 2023). Med övning och lite logiskt tänkande kommer man långt!
Den här uppgiften var en konkret påminnelse om hur viktig den egna problemlösningsförmågan i GIS är. Förut var jag i desperat behos av Arttus detaljerade anvisningar, men nu vågar jag testa mig fram på egen hand. Jag håller med Lucas om att Arttus vägledning har varit väldigt viktig för mig, både för min inlärning och för min inställning till GIS som studieinriktning. Tack Arttu!
Tack för att du läste! 🙂
Referenser
Volusia County (n.d.). Buffer analysis. Volusia.org. https://www.volusia.org/services/business-services/information-technology/geographic-information-services/geographic-spatial-analysis/buffer-analysis.stml#
Yoni, L. (20.2.2023). Viikko 5 – Bufferointia & reflektointia. Geoinformatic. https://blogs.helsinki.fi/luberger/2023/02/20/viikko-5-bufferointia-reflektointia/