Hej!

Denna veckas arbete har varit lite annorlunda, och vi fick återigen friare händer i vårt arbete. Under veckans krustillfälle fick vi som uppgift att gruppvis ge oss ut i närmområdet för att samla data via Epicollect. Uppgiften bestod av att markera ut olika ställens koordinater, och sedan svara på frågor om bland annat trivseln, säkerheten och aktiviteten på stället. Då vi kom tillbaka till klassrummet kombinerade vi datat som sedan användes som punktdata till vår övning.

Epicollect var en smidig applikation, och det var även intressant att vara involverad i själva datainsamlingsprocessen (trots att detta var på en mycket simpel och liten skala). Det var i vissa skeden svårt att ge ett enkelt svar till frågorna då de flesta faktorer som granskades varierar massor enligt årstid, tid på dygnet etc.

Då vi bearbetade materialet i QGIS bekantade vi oss med interpolationsverktyget. Med detta kunde vi skapa en interpolerad karta för att göra en uppskattning för hela områdets säkerhet, även de platser vi inte besökt:

I vårt fall har vi ganska få observationer på en del ställen, vilket kan skapa ett överdrivet resultat. Det är viktigt att beakta detta då man analyserar en interpolerad karta. Detta verktyg kan säkert vara mycket användbart vid undersökningar med fler observationer.

Veckans självständiga övning – hasarder

Denna veckas självständiga övning bestod av att skapa tre olika kartor med temat hasarder. Som stöd fick vi olika datakällor för vulkaner, jordbävningar och meteoritnedslag. Med en världskarta som grund fick man fria händer att skapa tre kartor som kunde användas till undervisning. Jag valde att lägga mitt fokus på vulkaner och jordbävningar.

I vulkandatat från webbsidan NOAA (National Oceanic and Atmospheric Adminisration) fanns en kolumn som beskrev vulkanernas senaste kända utbrott. I tabellen användes ett slags kodsystem i form av bokstäver och nummer. Detta kodsystem fanns det beskrivningar för på webbsidan:

Baserat på dessa valde jag att klassificera vulkanerna enligt deras aktivitet i fem olika klasser. Jag använde mig av informationen från webbsidan och grupperade dem. Det fanns även andra koder i materialet som saknade beskrivning. Dessa sökte jag upp och placerade i en passlig klass. Denna indelning är antagligen inte den bästa, men för att skapa ett mer lättläst material ville jag göra en mer simpel indelning. Resultatet blev följande:

Klasserna D6, D5, D4, D3, D2, D1 och D slog jag ihop till tre klasser:

• D6+D5, det vill säga e.Kr (år 0) – år 1699
• D4+D3, det vill säga år 1700 – 1899
• D2+D1, det vill säga år 1900 – nutid

• Q – klassen valde jag att behålla som sin egna klass, då de enda utbrotten har skett före Holocen (dvs. ca. 11 700 år sedan – nutid). Dessa vulkaner har alltså inte haft utbrott på minst 11 700 år.
• Klasserna D7, ?, och U valde jag att sammanfoga till en och samma klass, då de utbrott som skett har skett under Holocen, men f.Kr.

Rent tekniskt hade jag tänkt slå ihop klasserna med hjälp av Field calculator, men jag insåg snabbt att vulkanlagret inte gick att editera (pga. saknad av rättigheter?). Då jag utforskade symbology-fliken insåg jag att det gick att kategorisera vulkanerna, och även att slå ihop kategorier:

Resultatet blev först en karta med alla vulkaner i materialet. Sedan valde jag att endast använda mig av endast de tre senaste tidsperioderna, för att göra en mer relevant karta.

Med jordbävningsdatat (som beskriver år 1899-2013) skapade jag två olika kartor; en med alla jordbävningar med en magnitud  ≥5  och en med alla jordbävningar med en magnitud  ≥7.  Resultatet  blev följande:

Slutresultatet blev alltså 4 st olika kartor. För undervisningssyftet skulle jag endast använda de tre sista kartorna (vulkankartan med endast tre klasser + 2 jordbävningskartor). Med dessa kunde jag presentera vulkanernas förekomst i relation till jordbävningarnas förekomst. Som stöd till dessa kartor skulle jag bland annat kunna presentera Jordens litosfärplattor och deras rörelser. Det här är även något min kurskamrat Tytti valde göra i sin uppgift, vilken hon skriver om i sitt blogginlägg (Nyrönen, 2023). Litosfärplattornas former samt rörelser kan vara ett bra stöd för att beskriva vulkanernas samt jordbävningarnas läge och aktivitet i de föregående kartorna. Som stöd skulle jag använda mig av en liknande karta som Tytti:

Bild från sgu.se.

Eldringen kring Stilla havet är en viktig del att presentera då man granskar vulkanism och seismisk aktivitet på global nivå. Här finns 75% av alla Jordens aktiva vulkaner, och här sker även 90% av Jordens jordbävningar (Brown, 2022). Som stöd skulle jag använda mig av en liknande karta:

Bild från Britannica.com. 

Med dessa två extra kartmaterial kunde man representera dessa fenomens koppling, var de sker främst och varför. Mina självgjorda kartor är inte felfria, och de kunde antagligen anpassas bättre för undervisningssyfte.

Denna uppgift var intressant, då man fick fria händer att skapa vad man vill. Att ändå försöka skapa kartor som kunde lämpas för undervisning var aningen mer krävande. Här behövde man faktiskt reflektera över hur andra mottagare kan läsa kartorna, och hur man gör det så lättlästa men ändå “korrekta” som möjligt. Denn här uppgiften var intressant och lärorik, och det var roligt att utföra den ur en lärares perspektiv. Nästa vecka är det dags för det sista kurstillfället, var vi får skapa kartmaterial helt “from scratch”. Det blir spännande!

Tack för att du läste! 🙂

Referenser

Brown, T., National Geographic Society. (20.5.2022). Ring of Fire. Education.nationalgeographic.org. https://education.nationalgeographic.org/resource/ring-fire/

Nyrönen, T. (23.2.2023). Luento 6. Lämmittelyä talvisäässä, sekä laattatektoniikkaa. 23.2. Tytin blogi. https://blogs.helsinki.fi/tyttinyr/2023/02/23/luento-6-lammittelya-talvisaassa-seka-laattatektoniikkaa-23-2/