Hej!

Nu börjar kursen lida mot sitt slut, vilket betyder att detta blir mitt sista blogginlägg. Jag har verkligen gillat att driva en kursdagbok i det här bloggformatet! Jag hoppas att det återkommer i senare kurser. Det har varit roligt att  presentera sina arbeten på sitt eget sätt, och även kunna ta del av andra studerandes bloggar.

Den här veckan bestod av en sista självständig uppgift. Här fick vi fria händer att skapa en egen karta eller kartserie baserad på data som vi själva hittat. Temat var fritt, huvudsaken var att skapa en temakarta eller kartserie med minst två variabler. I blogginlägget med uppgiftsbeskrivningen finns en exempelkarta som beskriver de mest utmärkande dödsorsakerna i USA. Från denna karta fick jag inspiration att granska dödsfallen i Finland.

I Statistikcentralens databas StatFin ville jag hitta data som även innehöll någon slags regional indelning, och det enda jag hittade var dödsfall enligt välfärdsområde. Detta kändes som en logisk indelning, då den endast har 23 områden (jämfört med Finlands 300+ kommuner). Så här ser indelningen av välfärdområdena 2021 ut (från Lääkärilehti.fi):

För att kunna skapa en tematisk karta behövde jag karta i vektorformat av Finlands välfärdsområden. Att hitta en baskarta med välfärdsområdesindelning var inte helt lätt, så jag bestämde mig för att använda en karta över Finlands kommuner ur Paitulis nedladdningstjänst. Genom att kolla upp vilka kommuner som hör till vilket välfärdsområde kunde jag skapa en egen baskarta i QGIS med hjälp av merge selected features. Det här var kanske onödigt arbetsamt, men jag ansåg att det var ett bra sätt att visa mina QGIS-färdigheter på.

För att kunna utföra Join-operationer skulle både vektor- och tabelldatats namn för områdena överensstämma. Detta krävde ganska mycket arbete och försök. Till slut insåg jag att båda tabellernas områdesnamn måste vara helt identiska, inte ett endaste tecken eller mellanslag fick skilja dem åt. Sedan kunde jag slå ihop dem med Joins-verktyget.

Till näst gällde det att bestämma sig för vilka dödsorsaker jag ville föra fram och på vilket sätt. Mycket av min arbetstid gick åt till att jämföra olika dödsorsaker och hur de presenteras på kartan. Jag testade flera olika diagram och graduerade kartor. 2021 var ett exeptionellt år på grund av COVID-19 pandemin, och jag valde att granska just detta år för att kunna inkludera COVID-19 som dödsorsak. Efter många test bestämde jag mig för att skapa en graduerad karta som presenterar folkmängden i välfärdsområdena, samt en jämförelse mellan dödsfallen till följd av COVID-19 eller sjävmord i form av cirkeldiagram:

För att lättare kunna läsa av Vanda-Kervo- och Helsingforsområdet skapade jag en förstoring i QGIS. Detta har jag tidigare gjort i en föregående kurs, men inte med QGIS-programmet. Detta var helt nytt för mig, och det var roligt att prova sig fram och hitta sätt att presentera områdena och diagrammen så tydligt som möjligt.

För att lättare kunna jämföra datat enligt befolkningsmängden skapade jag även två kartor för de olika dödsorsakerna:

 

Dödsfallens jämförelse är ganska specifik, och jag är osäker på hur användbar den faktiskt är, i synnerhet i denna skala. Självmord som dödsorsak är antagligen mer logisk att granska över flera år, medan coronapandemin främst haft kraftiga dödstal under pandemiåren. Något man även kunde inrikta sig på är orsakerna bakom dessa dödsfall, hur till exempel antalet självmord har påverkats av COVID-19 pandemin. I YLE:s artikel tas det upp hur pandemin har påverkat människors mentala hälsa extra hårt, främst de med en inkomst under 30 000 € i året (YLE, 2021). Det finns mycket fler faktorer som behöver beaktas för att få fram användbara resultat då man granskar komplexa ämnen som dessa. Mina kartor ger antagligen en alltför allmän presentation, med det är ändå intressant att se hur fördelningen förhåller sig till folkmängden i välfärdsområdena.

För min egen skull var arbetsprocessen mycket givande, då jag provade mig fram och bekantade mig med helt nya verktyg, till exempel cirkeldiagrammet och skapandet av förstoringen. Som helhet är jag nöjd med mitt arbete, då själva processen har satt mina QGIS-färdigheter på prov. Tyyne beskriver i sitt blogginlägg sitt personliga mål med uppgiften, det vill säga att visuellt presentera det man lärt sig under kursen på ett mångsidigt sätt (Turunen, 2023). Jag håller med Tyyne, och trots att mitt resultat inte är felfritt så är jag nöjd med uppgiftens arbetsprocess och min egna problemlösningsförmåga. Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med QGIS och liknande uppgifter i kommande kurser.

Tack för den här kursen, och tack för att du läste! 🙂

Referenser:

YLE. (9.9.2021). Joka kymmenes nuori aikuinen on vakavasti harkinnut itsemurhaa kuluneen vuoden aikana – korona on vaikeuttanut hoitoon pääsyä. Yle.fi. https://yle.fi/a/3-12091782

Turunen, T. (1.3.2023). 7. harjoitus 1.3.2023. TTYYNE’S BLOG.  https://blogs.helsinki.fi/ttyyne/2023/03/01/146/