Förvirringen fortsätter

Tjenis!

Som rubriken säger; förvirringen fortsätter. Filisen från senaste kursgången är ganska blandad. Svåra saker! Jag har trott att jag är bra att lära mig att använda program, och framför allt ibland kanske till och med gissa vad jag ska göra till näst, men det visar sig att det inte är så. Dock fick jag ändå två kartor gjorda, men jag tror att den ena är fel gjord eftersom den har samma värden som den andra, vilket ju inte väl var meningen… Jag försökte alltså göra en karta av skillnaderna mellan ETRS och Robinson men senare förstod jag att värdena var samma som på kartan jag gjorde över felen med Mercators projektion.

Till saken! Under den andra kursgången gick vi igenom bland annat hur man använder olika verktyg för att välja endast vissa områden för att undersökas; annors skulle vi alltid behandla hela databaser vilket vi inte alltid vill göra. Efter det började vi undersöka hur olika kartprojektioner påverkar olika uppgifter när vi gör mätningar.

Bild 1: Ytornas skillnad beskriven genom en koropletkarta mellan Mercators- och ETRS89-TM35FIN:s projektion.

För att visa hur olika projektioner påverkar uppgifterna skulle vi räkna felet (procentuellt) som uppstod när vi använde samma data med olika projektioner. Först laddade vi data med den vanligaste projektionen som vi använder i Finland (ETRS89-TM35FIN) och sedan skulle vi mäta felet till skillnad av Mercators projektion (se bild 1). På kartan kan man se det procentuella felet genom färgerna på kartan. Denna karta  berättar inte ändå problemet i sig själv, öppnar inte kontexten, den bara demonstrerar skillnaden, som också Mikko Kangasmaa konstaterade i sin blogg. Dock tycker jag nog att man ganska lätt kan tolka bilden genom en bra legend och bildtext. Men som man ser har jag inte skrivit till vilken projektion jag jämför Mercators projektion i bild 1, vilket kunde ge felaktig information. Detta kunde jag dock fixa genom att skriva bildtexten ordentligt.

Bild 2: ETRS38-TM35FIN projektion och area på 4159,423km^2
Bild 3: Robinsons- projektion. Skillnaden mellan ETRS89-TM35FIN projektionen och denna är stor, platta formen och skillnaden på ytan är 1718,716 km^2.

När vi gör uppgifter som innehåller olika projektioner är det viktigt att komma ihåg hur mycket de olika projektionerna kan påverka slutresultatet. Detta kan vi se på bild 2 och 3 eftersom ytans storlek har ändrats drsitkst på grumd av ändringen på projektionen. På bild 2 kan vi se ytstorleken på ETRS89-TM35FIN projektionen och på bild 3 samma område valt men med Robinsons projektion som tydligt plattar till och förstorar ytorna till skillnad från ETRS89-TM35FIN projektionen.

I uppgiften där vi räknade ytskillnaderna mellan projektorerna och gjorde en koropletkarta var ganska svår. Jag försökte ennu göra den andra kartan hemma för mig själv men jag fick det aldrig att fungera fastän jag följde instruktionerna väldigt noggrant. Hoppas saker börjar klarna sig!

Till nästa gång! xoxo anna <33333333333

Källor:

Kangasmaa, M. Använt: 27.1.2020, https://blogs.helsinki.fi/kanmikko/

 

 

 

Första lektionen av GEM

Sådär! Så har en ny GIS-kurs startat. Jag gick in på första lektionen utan några förväntningar men med en positiv inställning. Det här med bloggandet känns helt okej, jag gillar att skriva för relativt fri hand. På första lektionen gick vi igenom lite vad kursen innebär, repeterade grunder inom lägesinformation, raster- och vektordata och talade om olika databaser.

Efter att vi fått alla lite tråkigare saker och ting gjorda, började vi med att öppna ett helt nytt program för säkert alla i klassrummet; nämligen QGIS. Vi gick igenom grunderna för användningen av programmet och till slut gjorde vi två uppgifter baserat på datan vi fört in på programmet.

På första kartan hade vi information om hur mycket kväveutsläpp länder runt Östersjön har. Vi hämtade datan av alla kustländer och deras kväveutsläpp, och räknade de relativa utsläppen för alla länder skilt. Efter det kunde man se rödaktiga färger på alla länder, och desto rödare landet är desto mera utsläpp har det. I detta fall kan man se att Polen har de största utsläppen av kväve (se bild 1).

Bild 1: Andelen utsläpp av kväve per land, %.

Efter att vi bekantat oss med att öppna data på programmet, göra kartan, reglera färgerna och skalorna, gjorde vi en annan valfri karta. Jag valde att göra en karta som visar arbetslöshetsgraden i Finland. Arbetslösheten räknas med att räkna den procentuella andelen i en kommun av summan arbetslösa i hela Finland. Tyvärr sparade jag inte kartan och kan inte visa den i detta inlägg. Sorry! Dock har min goda vän Matias Hytti gjort en likadan karta och använt samma data i hans blogginlägg. Länken till hans blogg finns nedanför.

Såja! En bra start på kursen. Ligger på soffan i Suppa och skriver denna text, super skönt. Idag är det onsdag, inte länge kvar till det efterlängtade veckoslutet. Kursen verkar hittils ok, jag har en stark känsla att jag kommer lära mig mycket under kursen!

Till nästa gång, Anna Nuutinen

Källor:

Hytti, M, blogginlägg från kurstillfälle 1, använt 22.1.2020 https://blogs.helsinki.fi/mchytti/