Kursomgång 4: Rutnätsanalyser är roliga

Den fjärde kursomgången började först med att vi laddade ner materialet för uppgiften, vilken bestod av bl.a. kommungränser, strandlinjer, sjöar samt noder för enskilda bostadshus.

Vår uppgift var att skapa ett rutnät ovanpå materialet, så att vi skulle kunna analysera var människorna bor. Vi använde oss av verktygen ”Vector Grid”, för att göra rutnätet. Eftersom vi själv ritade rutnätet på materialet, fanns det naturligtvis rutor där ingen bor. För att lösa detta använde vi ”Select by location”-verktyget, för att välja de rutor som innehåller bostadsnoder, varefter vi sparade resultatet. Slutligen använde vi ”Join attributes by location” till att överföra datan från de enskilda noderna till rutorna. Voilà.

 

Den första kartan som jag skapade syns på bild 1. Kartan är slutresultatet av det vi gjorde under lektionen. Jag är nöjd med slutprodukten, fastän jag hade litet problem med att få färgerna att se bra ut. Min tanke var att använda grönt för området med inga invånare, men det blev krångligt då färgskalan innehöll två klasser med grön färg. Lösningen var att jag använde än väldigt stark grön, som inte kanske ser värst fint ut, men fungerar bra på att visa tydligt var ingen bor. Förutom den är jag nöjd med resultatet.

Tuomas Hartikainen hade skapat en fin karta i sin blogg Maa-gis-ta Menoa, där han hade inkluderat en kolumn i legenden för områden med inga invånare, vilket jag sedan tillade till min egna karta.

På bild 1 ser man hur svenskspråkiga befolkningen är utspridd i huvudstadsregionen. Man ser tydligt hur de rutor med mest svenskspråkiga finns i Helsingfors centrum, samt litet norrut om centrumet. Man kan också se ett par orangea rutor kring Grankulla. Man kan ser tydligt hur de flesta svenskspråkiga bor kring södra Esbo och Helsingfors, där det finns naturligt också mera människor än i norr. Man kan också se en möjlig koncentration kring ringvägarna, vilket skulle ha kunnats analyseras bra med att tillägga vägnät till kartan.

Katariina Karvinen hade tillagt vägnätet till sin karta i hennes fjärde blogginlägg, något som jag tycker att möjliggjort en bättre analys av den spatiala uppdelningen. Med hjälp av vägnätet, ser man tydligt hur bebyggelse och väger hänger ihop. Karvinen nämnde också bra hur t.ex. industriområden och icke-bostadsområden kräver vägar, vilket förklarar vägarna i områden där ingen bor.

 

Kartan på bild 2 är, enligt mig, än bättre version av den första kartan. Skillnaden mellan kartorna är att på bild 2 syns kommungränserna tydligt, vilket hjälper vid analys. Kartan innehåller inte samma gröna backgrundfärg, vilket gör den tydligare.

Nu kan man se hur mycket flera svenskspråkiga det bor i Grankulla, Esbo och Helsingfors, jämfört med Vanda. Grankulla syns nu också tydligare som ett slags centrum för svenskspråkiga. Andra liknande koncentrationer syns t.ex. vid Mattliden i södra Esbo samt Helsingfors centrum. Man måste dock minnas att, fastän det ser ut som om det inte bor många svenskspråkiga, den svenskspråkiga befolkningen är bara mera utspridd, i t.ex. norra Esbo.

Kartan på bild 3 var skapad för att synliggöra koncentrationen av den svenskspråkiga befolkningen bättre. Resultatet blev bra, men samtidigt tänker jag på andra sätt jag kunde ha gjort, t.ex. att visa andelar av svenskspråkiga istället. Likväl fungerar denna karta tillräckligt bra för en analys.

Nu ser man ännu tydligare hur små koncentrationer av svenskspråkiga det finns i Vanda. Nu ser man också tydligare hur många svenskspråkiga bor kring de ”centrum” jag talade om tidigare, såsom Grankulla och Helsingfors centrum. Ett sätt som kunde använde för att delvis förklara denna spridning är placeringen av skolor. Jag vet från egna erfarenheter att det finns 4 svenskspråkiga grundskolor med högstadier innanför Esbo. De finns i Esbo centrum, Mattliden, Sököviken och Grankulla, vilket korrelerar litet med den svenskspråkiga befolkningen.

Man måste minnas att min karta visar rutor med en befolkning på minst 500 personer och minst 100 svenskspråkiga, så naturligt utesluter den flera svenskspråkiga från mindre områden, där andelen kunde var hög.

Miia Mattila hade använt sig av en karta som visade den relativa andelen av utländska befolkningen i huvudstadsregionen. Jag tycker att kartan fungerar väldigt bra som ett verktyg för analys, speciellt då man jämför den med en karta som visar antal. Jag tänker mig att man skulle ha kunnat sett mera koncentrationer av svenskspråkiga på mindre ställen, såsom Köklax i västra Esbo.

Källor:

Hartikainen, T, (2022) Maa-gis-ta menoa, 4. Kurssikerta (hämtad 18.2.2022) länk: https://blogs.helsinki.fi/tuomhart/

Karvinen, K (2022) Katariinan Blogi, Rasteri ja Vektoriaineistoja (Hämtad 19.2.2020) länk: https://blogs.helsinki.fi/karvkata/2022/02/09/rasteri-ja-vektoriaineistoja/

Mattila, M (2022) Geoinformatiikan menetelmiä harjoittelemassa, Ruudut ja rasterit (hämtad 19.2.2022) https://blogs.helsinki.fi/mcmiia/