Another day, another QGIS struggle, eller vad man nu säger. Idag gjorde jag förra veckans hemuppgift, vilket tog oerhört mycket längre än vad det borde ha gjort…Bästa känslan någonsin måste ju vara att förstå att en sak man försökt få att funka i en och en halv timme egentligen var väldigt enkel att lösa…. Nåja, kanske jag ändå borde börja med att skriva om förra kursgången.
På onsdagen lärde vi oss flera nya saker och jag vågar påstå att det var den svåraste kursgången vi haft än så länge! Allt gick dock bra då vi gick igenom saker. Vi producerade en karta på Afrika där vi definierade konfliktområden, oljefyndigheter och diamanter på kontinenten och skulle undersöka ifall det finns några intressanta samband där. Jag kan lägga in en screenshot på kartan här under!
På kartan är de bruna fläckarna olja, de röda konflikter och de ljusblåa diamanter. Detta är ju inte (clearly) en färdig karta, det fattas nordpil, legend och skala, men jag tyckte ändå att den blev väldigt snygg! Vi tittade på konflikterna från olika synvinklar; hur många skedde per år, hur länge varade de och så vidare med hjälp av QGIS olika funktioner. Nu en vecka senare har jag nog inte allt på koll mer, men grundidén finns kvar och det är väl huvudsaken 🙂 Som man ser på kartan är majoriteten av oljefyndigheterna i nordafrika, mest koncentrerade i Algeriet, Tunisien och Libyen. Konflikterna har bildat en front genom hela mellanafrika, från väst till öst. Detta beror ju på de oroliga förhållandena i dessa länder. Uganda, Rwanda, Burundi, Sudan och Somalien står speciellt ut. Även de mindre länderna på västkusten. Diamanterna finns i stora mängder i Sydafrika, generellt nedanför Saharaöknen. Kartan är väldigt beskrivande och kan användas då man undersöker konflikter och deras orsaker. Väldigt ofta är det just naturresurser som leder till konflikter och krig. Därför är en karta som denna väldigt lärorik då den kan hjälpa forskare att hitta samband.
Efter detta var det dags att jobba på den egna kartan. Uppgiften var att producera en karta på Finlands avrinningsområden där både översvämningsindexet och den procentuella andelen sjöar per område visualiseras. Att skapa en koropletkarta och stapeldiagram på samma karta var SVÅRT för mig i början. Jag var inte riktigt säker på hur man skulle börja och med vad, men efter en stunds ångestfullt tänkande kom jag fram till att det lönar sig att börja med att sätta ihop de olika lagren (med MHQ och MNQ). Efter det började det flyta fram, långsamt men lovande. Till slut lyckades jag producera en representabel karta som visar de båda aspekterna.
Kartan beskriver alltså översvämningsindexets förhållande till avrinningsområdets procentuella andel sjöar, väldigt interessant! Som ni ser är de mörkaste områdena de som ligger vid kusten. Här regnar det mycket på grund av klimatet, vilket leder till översvämningar. I centrala Finland finns det massvis med sjöar, vilket leder till att området inte översvämmas, precis som Lotta även kom fram till. Norra Finland har färre, och på grund av den långa vintern blir översvämningarna mer vanliga i området.
Veckans uppgift slutade bättre än förväntat. Jag strugglade verkligen med histogrammen, fast de i verkligheten var väldigt simpelt!
Till nästa gång!
-E
Källor:
https://blogs.helsinki.fi/lelotta/
