Frisk luft och hasarder

Hej!

Idag började vi föreläsningen med att gå omkring ute och med hjälp av appen Epicollect5 samla in data om områden nära kampus. Jag gick med ett par andra ner mot Arabiastranden. Vi skulle ge vitsord åt områdets trevlighet, trygghet och populäritet (bland annat), med hjälp av att svara på enkla frågor. Områden skulle bedömas från 1-5. Efter vi gått ute tillräckligt länge (cirka 45 minuter i cirka -10 grader!) kom vi tillbaka till klassrummet och började arbeta.

Med hjälp av materialet vi producerade kunde vi sätta in det på QGIS (i .csv format). Det var väldigt coolt att se det egna materialet på en riktig karta (Bild 1).

Bild 1: Punkterna symboliserar våra svar

Vi bytte sedan färgen på punkterna på basen av vad åsikterna om trygghetskänslan var, vilket var väldigt intressant att se. Efter detta började interpolering, som vi i klassrummet strugglade en del med. Som tur kom vi till slut fram till en lösning, och interpoleringen lyckades (Bild 2). På bild 2 syns alltså alla ansamlingar av negativa eller positiva svar (om trygghetskänslan). Mycket intressant resultat! Vid kampuset kände sig majoriteten trygga, men redan lite mot Arabiastranden blir resultatet negativare. Såklart kan en del resultat även påverkas av det kalla vädret.

Bild 2: Interpolerad karta på våra svar om hur tryggt området känns

Efter detta var det dags för veckans egna arbete. Vi fick som uppgift att analysera material om naturhasarder och deras geografiska läge. Mer specifikt handlade det om jordbävningar, vulkaner och meteoritnedfall. Jag valde dock att producera mina kartor endast om jordbävningar och vulkaner.

På den första kartan (Bild 3) ser man alla jordbävningar över 6 magnitud som förekommit under åren 1950-2019. Här ser man var majoriteten av bävningarna funnits; väldigt logiskt nog för det mesta vid de olika gränszonerna mellan litosfärplattorna. Jag försökte göra den så tydlig som möjligt, men jag färgvalet var nog inte det bästa. De minsta jordbävningarna på kartan är ändå 6 magnitud, och färgen får dem att verka lindriga. Laura gjorde likadant som jag detta fall, och hon skrev att den är väldigt bra i undervisningssyfte då det kommer till att fundera på placeringen av bävningarna. Jag håller absolut med! Man ser ju nästan varje gränszon för litosfärplattrna här.

Näst var det dags för vulkan-kartorna. Databasen var lite svårare att hantera än den med jordbävningarna. Här måste man öppna materialet på notepad för att få det i en bra form. Med lite hjälp från intruktionerna lyckades detta dock väldigt bra (Bild 4). Min MacBook ville dock inte samarbeta, och legenden är lite dumt placerad.

Bild 4: Vulkaner. De rödaktiga “skenet” är en heat map där de medt koncentrerade områden utmärks

Jag tyckte att det ändå behövdes någonting mera om vulkanerna, något som ger kartan mer innehåll. Man ser ju att de även bildas flera vid gränszonerna, och att det korrelerar med jordbävningarna (eldringen), men jag bestämde mig att göra en med mer faktainnehåll. På den nya kartan (Bild 5) ser man alltså mer specifikt typen av vulkan som finns var. Jag valde att inte ta med alla typer, utan de mest vanliga som man lär sig redan tidigt; Arttu sa ju i uppgiften att man skulle visualisera detta för en skolklass! Jag tycker själv att den blev ganska fin!

För att få lite aktuellare information om jordbävningarna bestämde jag mig också för att göra en karta där man ser jordbävningarna från 2010-2019 (Bild 6). Kartan fick en lite konstig färg, men huvudsaken är att faktan visualiserades! Här ser man samma resultat som på den första kartan; jordbävningarna och vulkanerna finns ganska så långt på samma områden.