Skoluniformerna är okej, så länge det inte är för strikta krav – intervju med en engelsk elev, som går på privatskola

Detta är den andra intervjun för denna blogg angående vår PBL-fråga: Ska skoluniformer införas i de finska skolorna. Intervjuerna gjordes för att få höra, vad elever som dagligen använder uniformer egentligen tycker om det. I båda intervjuerna kom det fram att skoluniformerna ger känslan av samhörighet, att de minskar på sociala skillnader. De intervjuade är syskon, vilket förståss påverkar i hur liknande åsikter de har, men skillnader hittades också. Båda tycker det är bra med skoluniformer, så länge man inte går helt över med kraven angående använding av dem och båda vill helre gå i en skola med skoluniformer än i en skola utan. I denna intervju kan man läsa om exempel på uniform i en privat pojkskola och vad Kyle, den intervjuade, har upplevt.

Kyle är storebror till Blue. Han är 13 år gammal och går på åttonde klass i en privat pojkskola i London. Jag fick tillstånd att intervjua honom av föräldrarna för denna intervju och även Kyle valde sitt namn själv, för bevarande av anonymiteten. Kyles intervju gjordes i Oman, Muscat på söndag 19.02.2017. Kyle har nästan samma situation som Blue, han har gått på ett kommunalt lågstadium med mindre strikta regler för skoluniformen än i privatskolan. Han har dock nästan två år bakom sig med högstadiets kostym och den är menad för enbart pojkar.
Privatskolan Kyle går på är nästan 400 år gammalt med starka traditioner. Detta syns också i skoluniformen och reglerna angående deras användning. Skolan har undervisning för 7-18 åringar, det vill säga grundskola och gymnasium. Eleverna använder skolans uniform hela denna tid, om de redan börjar som 7-åringar. Man kan också söka till skolan till högstadiet (vilket Kyle gjort) eller gymnasiet. De olika delarna av uniformen kan köpas i skolans egna butik. Varje dag ska man ha en vit skjorta som ska vara instoppad i uniformens svarta byxor. Den vita skjortan ska vara knäppt ända till den översta knappen, och ärmarna får inte vara uppkavlade. Man ska även ha en slips med skolans färger eller någon annan slips, man kan ha fått som pris för olika prestationer i studierna. Man kan alltså lite omväxla med slipsarna. Över den vita skjortan ska man ha skolans egna svarta kostym övredel med skolans initialer eller logo broderade över vänstra bröstet. Skorna får eleverna välja själva, men de ska vara svarta och det får inte synas något märke på dem. Pojkarna har även två olika idrotts uniformer, en för matcher och en för träning. De är i skolans färger, blått och svart. Till simningen ska man ha svarta simbyxor utan att märket syns.

Användningen av skoluniformen i lågstadiet (se Blues intervju för exaktare förklaring om hurdana uniformerna är) var trevligare, eftersom det inte var så mycket mera krav än den röda t-skjortan och blåa fleecen för dagligt bruk. Kyle tycker att reglerna kring användningen av skoluniformen i högstadiet är för strikta och det kan bli mycket obekvämt med dem speciellt på sommaren, då de kan bli upp till 30 celsius grader. Ibland kan man, med lov från läraren eller annan högre personal, få ta bort slipsen, knäppa upp översta knappen samt kavla upp ärmarna på skjortan, Om man gör detta utan lov kan man få anmärkningar och till och med kvarsittning. Det kan också bli dyrt om man tappar eller söndrar något plagg, som ingår i uniformen, eftersom man endast får dem från skolans egna butik för uniformer.

Kyle tycker, liksom sin syster Blue, att skoluniformen minskar på sociala skillnaderna i skolan och minskar mobbning gällande kläder och skor. Han nämner ändå att mobbning och jämförande förekommer ibland, men ganska sällan. Skoluniformen ger också, enligt Kyle, känslan av samhörighet bland eleverna i skolan och skoluniformen gör valet av kläder ytterst lätt, eftersom man aldrig får ha något annat på sig till skolan: “Man sparar pengar, för man behöver inte köpa några andra kläder för skolan än uniformen”.

Jag frågade som avsultande fråga, om Kyle skulle tänka sig att gå i en skola utan skoluniformer och han svarade att han kanske skulle kunna göra det. Han tycker att ett mera avslappnat system, som i hans lågstadium, skulle vara det bästa. Man har samhörigheten och skönare kläder, men man får ändå själv välja vissa delar själv. Det är alltså bekvämligheten som är det viktigaste. Kyle ville slutligen ännu tillägga, att han tycker det är lite konstigt att det krävs skoluniform i Storbritannien ända tills man gått ur gymnasiet, men i universitet finns inga krav. I arbetslivet krävs ofta kostym eller annan uniform, och universitetet är den sista tiden före arbetslivet.

Sammanfattning
Kyle är Blues 13-åriga bror, som nu går i åttonde klass i en traditionell pojkskola i London. Kraven för skoluniformerna är ganska strikta och endast skorna får man välja själv, men också de ska vara helsvarta utan att märket syns. Uniformerna kan bli ganska obekväma och man måste alltid ha dom fastknäppta och skjortan innanför byxorna, dock får pojkarna ibland lov att knäppa upp dem om det är mycket hett på sommaren. Kyle tycker, liksom sin syster, att skoluniformer ger känslan av samhörighet och minskar på de sociala skillnaderna som förekommer i vad man klär sig i. Det bästa systemet skulle vara en skola, där det fanns till exempel en t-skjorta och långärmad och resten av kläderna skulle man få själv välja.

Emma H.

Som källor har internet-sidor till skolorna använts, men hålls hemliga för bevarande av de intervjuades anonymitet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *