Text: Niina Putkonen, Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet
Publiseringsår: 2023
Referensinformation: Putkonen, Niina. (2023). Åskådningsundervisning i Finland: Undervisning i islam i skolan. Webbplats: https://blogs.helsinki.fi/tutkimus-islamin-uskonnon-opetuksesta/undervisning-av-islam-i-finland/?lang=sv. Refererad: [datum].
Åskådningsundervisning i Finland: Undervisning i islam i skolan
Skolans religionsundervisning är läran av sin egen religion
Åskådningsämnen i skolan är religion och livsåskådning. I Finland är skolornas lära av åskådningsämnen i enlighet med religionsfrihetslagen från 2003 baserad på positiv religionsfrihet: barnet har rätt att få undervisning enligt sin egen tro eller åskådning.
Undervisning i religion och livsåskådning ska ordnas på det sätt som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning. Det finns många sätt som en elev med muslimsk bakgrund kan delta i skolans åskådningsundervisning. Vårdnadshavaren har en central roll i valet av barnets åskådningsundervisning.
Om barnet hör till något muslimskt samfund som är registrerat i Finland kan vårdnadshavaren
- be om undervisning i islam åt barnet
- be om undervisning i livsåskådning åt barnet
- meddela att barnet tar del i undervisning av flertalets religion. Undervisning enligt den religion som flertalet omfattar betyder för det mesta undervisning i evangelisk-luthersk religion.
Om vårdnadshavaren inte ber om undervisning i egna religionen eller livsåskådning åt barnet och har inte meddelat deltagandet i undervisning av flertalets religion ordnar skolan åt barnet annan undervisning eller handledd sysselsättning i stället för undervisning i åskådningsämnen. I stället för skolans andra undervisning eller handledda sysselsättning kan barnet även delta i undervisning av sitt eget religiösa samfund om vårdnadshavaren ber om det. Man får inget vitsord på betyget för undervisning som ordnas utanför skolan.
Om barnet inte hör till något muslimskt samfund som är registrerat i Finland studerar hen livsåskådning. Vårdnadshavaren kan även be om undervisning i islam åt barnet på grundval av uppfostran eller kulturella bakgrunden. Med vårdnadshavarens meddelande kan barnet alternativt gå på lektioner för flertalets religion. Skolan ordnar i stället för undervisning i åskådningsämnen annan undervisning eller handledd sysselsättning åt barnet om livsåskådning inte finns tillgängligt och barnet inte deltar i skolans undervisning i islam eller undervisning i flertalets religion.
Religion är ett allmänbildande läroämne
Religion är ett allmänbildande läroämne. Att studera religion i skolan ger information om den egna religionen samt andra religioner och åskådningar. Undervisningen stödjer också barnets reflektioner kring sin livsåskådning. Vid religionsundervisning lär man sig förutom teori även färdigheter. De är till exempel dialog- och interaktionsförmåga.
Undervisningen är religiöst konfessionslös. Konfessionslös undervisning innebär att målet med skolans religionsundervisning inte är att förstärka barnets eller den ungas personliga förbindelse med någon religion eller åskådning. Barnens religiösa uppfostran hör till hemmen.
I undervisning i religion ingår inte utövande av religionen, till exempel bön. I undervisningen kan man dock bekanta sig med olika former och sätt att utöva religionen. Då är det en del av att känna till religionen. Till exempel besök till en moské eller annan religiös byggnad eller att bekanta sig med böner och religiösa förrättningar utan att utöva religionen kan vara en del av skolans religionsundervisning.
Läroplanen styr all undervisning i grundskolan. I läroplanen berättas om religionsämnets innehåll och undervisningens mål. Utbildningsstyrelsen utarbetar de nationella grunderna för läroplanen på basis av vilka kommunerna och skolorna gör sina egna läroplaner. Man kan bekanta sig med skolans läroplan till exempel på skolans webbsida. Läraren i religion behöver inte höra till något särskilt religiöst samfund. Till exempel är en ämneslärare i islam formellt behörig när hen har utfört en högre högskoleexamen, lärarens pedagogiska studier samt studier för ämneslärare i undervisningsämnet det vill säga studier i islam.
Islam är en av lärokurserna i läroämnet religion
Ämnet religion har olika lärokurser. Lärokurser i religion är till exempel islam, evangelisk-lutherska religionen, ortodoxa religionen och judendomen. Alla lärokurser i religion har gemensamma mål och centrala innehåll som berättas i läroplanen. Centrala innehåll är
- förhållandet till den egna religionen
- religionernas värld
- ett gott liv
I läroplanen finns även preciserande beskrivningar på centrala innehåll i religionens olika lärokurser. De beskriver vad som är det centrala innehållet som ska läras i varje lärokurs ur religionens synvinkel.
I undervisningen i islam på årskurs 3–6 bekantar man sig till exempel med Koranen, traditioner och islams doktrinära grund (S1 Förhållandet till den egna religionen). Centrala innehåll är även judendom, kristendom och islam och under lektionerna i islam bekantar man sig med profeter som förenar dessa religioner, heliga platser och heliga skrifter (S2 Religionernas värld). Dessutom studerar man grunderna i islamisk etik och livsvärden (S3 Ett gott liv). I läroplanen för den grundläggande utbildningen har de centrala innehållen för islam även nämnts för årskurs 1–2 och 7–9.
Antalet barn och unga som går på lektioner i islam i grundskolan har ökat avsevärt under de senaste åren. På skolans lektioner i islam deltar muslimska elever med bakgrunder i olika språk, kulturer och åskådningar och islamska tolkningstraditioner, till exempel från sunni- och shiasamfund. Lärarna i islam undervisar religionen ofta i många olika skolor under samma vecka eller till och med under samma dag. Skolorna skaffar läromedlen som behövs för undervisningen. Lärare i islam förbereder även själva undervisningsmaterial. Salam – islams väg är en serie läroböcker för undervisning i islam i grundskolan som Utbildningsstyrelsen publicerat.
Läs texten
på somaliska (af somali) (innehåll kommer)
på persiska (فارسی) (innehåll kommer)
Referenser
Lag om grundläggande utbildning (628 / 1998). Tillgänglig: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628.
Salmenkivi, Eero & Åhs, Vesa (2022). Selvitys katsomusaineiden opetuksen nykytilasta ja uudistamistarpeista. Helsinki: Opetus- ja kulttuuriministeriö. Tillgänglig (på finska): https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164015.
Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-laroplanen-den-grundlaggande-utbildningen.
Utbildningsstyrelsen (2022a). Katsomusaineiden opetuksen järjestäminen. Tillgänglig (på finska): https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/katsomusaineiden-opetuksen-jarjestaminen.
Utbildningsstyrelsen (2022b). Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen och åskådningsfostran i förskoleundervisningen samt om gemensamma fester och religiösa evenemang. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/anvisning-om-anordnande-av-undervisning-i-religion-och.